Karl X Gustavs mur på Öland uppfördes år 1653. Muren finns norr om Ottenby kungsgård och sträcker sig över hela Öland i öst-västlig riktning, kust till kust. Den är även känd som ”Stora muren” eller ”Sträckmuren”. Foto: Wikipedia/Olaf Meister

Kallmurar

KULTUR
När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Fågelskådarna har tagit en tur till Öland och är på väg söderut mot Ottenby fågelstation. På vägen stannar de vid en rastplats där de träffar några andra fågelentusiaster. De börjar prata om det vackra öländska landskapet och våra fågelskådare får ett tips om en intressant sevärdhet: Kung Karl X Gustavs mur norr om Ottenby. Denna mur såg även Carl von Linné och han beskriver den på följande sätt i sitt dagboksmanuskript från sin öländska resa år 1741: ”… en mur så hög som en karl som sitter på hästen, över alnsbred och med horizontella stenar lagd.” Muren är anlagd tvärs över ön, från öst till väst. Den byggdes år 1653 för att hindra kungsgårdens hjortar att ta sig ut på böndernas åkrar.

Karl X Gustavs mur kallas också för ”sträckmuren”. Den byggdes av ofrivilliga skattebönder och brottslingar som avtjänade sina straff i form av arbete. Skattebönder var självägande bönder som betalade skatt till både kungen och kyrkan. Muren är en så kallad kallmur och räknas som ett fornminne.

Dessa stengärdsgårdar i Eriksberg, Blekinge, är ytterligare exempel på kallmurningens konst. Foto: Wikipedia/Entheta

 

Nu beger vi oss tillbaka i historien för att hitta ursprunget till våra inhägnader. Intressant läsning finns i boken ”Forntida kvinnor” av Catharina Ingelman-Sundberg 2004.

Omkring 6 000 år f. Kr. började de första jordbrukskulturerna breda ut sig i Europa. Man började livnära sig på att odla säd och hålla boskap. Ungefär 2 000 år senare nådde jordbrukskulturen de södra delarna av Skandinavien. Den tiden kallas bondestenåldern och varade mellan 4100–2300 f. Kr.

Under den här tiden började man att odla vete och korn. Man höll boskap och började även använda keramik. Fram tills nu hade människorna främst levt på jakt och fiske. Med jordbruk och djurhållning blev livet annorlunda med tyngre arbete när skog skulle avverkas, mark röjas och jorden kultiveras så att den blev brukbar. Nu blev människorna bofasta vilket medförde att större hus och fler hus byggdes. Byar och samhällen växte fram och med det en ny form av gemenskap.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

På en svensk blomsteräng

På en svensk blomsteräng

🟠 HISTORIA En svensk blomsteräng är en symfoni av färger: grönt, lila nyanser, blått, vitt, rosa, gult … Men vilka blommor ser man och vad kan dessa användas till? Låt oss utforska blommorna på några ängar i Småland.

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Banankontakt i otakt

Banankontakt i otakt

🟠 KULTUR Jämställdhet är jätteviktigt att gilla, men fobier är minst lika viktiga. Att utrota, alltså. Annars blir det inte jämställt. Men så har vi det här med bananerna.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.