Skip to Content

Karl Marx – fortfarande relevant?

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, har släppt en biografi över Karl Marx. Det finns så klart många sådana, men denna hör till de mer läsvärda och tar även upp nyare forskning och hur hans intellektuella arv har kommit att förvaltas. I egenskap av vänsterman ägnar sig Liedman tyvärr åt en hel del skönmålning av Marx och den kritik som förs fram går komiskt nog mest ut på att ta avstånd från Marx uppfattningar om kön och ras.

Publicerad: 30 juli, 2016, 21:45

  • Svenska

Läs även

Liedman är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och har bakom sig ett långt engagemang inom vänstern. Det framgår på omslaget att Liedman har läst och skrivit om Marx under 50 års tid. Det ligger med en sådan resumé nära till hands att förutsätta att biografin snarare kommer att ta formen av en hagiografi; alltså en okritisk hyllning av personen som boken skildrar. Sådana drag finns tyvärr i någon grad. Det ska inte råda någon tvekan om att Liedman beundrar Marx och hans gärning. Men det är inte det enda som finns där och boken innehåller också mycket intressant om Marx verk och idéer.

bok_250x383

Boken har ett omfång på imponerande 683 sidor. Marx liv skildras, men fokus ligger tveklöst på Marx som tänkare snarare än som person. Jag tror att detta var ett klokt beslut av idéhistorikern Liedman som därmed kan ta sig gott om utrymme att diskutera Marx verk i allt från mindre polemiska skrifter till huvudverk som Kapitalet. Det framgår genom bokens gång vilken oerhört mångsidig tänkare Marx var och han behandlade allt från filosofi och nationalekonomi till renodlad journalistik och matematik. Det är dock inte bara tänkaren Marx som skildras – också politikern och polemikern Marx kommer till sin rätt.

Sven-Erik_Liedman_01 250x271_tn

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, låter sin egen vänsterbakgrund lysa igenom i biografin om Marx. Foto: Wikipedia

Det finns en tydlig vinkel som går som en röd tråd genom hela boken. Denna röda tråd är Liedmans ambition att lyfta fram Marx som en alltjämt relevant kritiker och analytiker av kapitalismen, trots att kommunismen spelat ut sin roll. Liedman är inte ovillig att kritisera Marx när han anser detta vara befogat, men kritiken som framkommer går mest ut på att poängtera att Marx ofta var dålig på att distansera sig från tids­typiska uppfattningar om ras och kön. Det är ett intressant och ironiskt faktum att Marx – som ofrivilligt fått ge namn åt den så kallade kulturmarxismen – inte skulle ha uppfyllt den politiskt korrekta standarden av i dag.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Att föreviga midsommaren

KONST OCH HISTORIAKonstnären Anders Zorn (1860-1920) är betydande än i dag för sina livfulla målningar av folklivet. En av hans mest kända målningar, som bär titeln Midsommardans och är daterad till år 1897, skildrar den svenska midsommaren i all dess härlighet och finns i dag att beundra på Nationalmuseum i Stockholm.

”Babylon Berlin” visas i SVT med början 20 juni

Nu vågar Sveriges Television åter visa tyska TV-serier. Efter att ”Babylon Berlin” visats i hundratals länder sänds den äntligen i Sverige. Vid månadsskiftet meddelade SVT: Glada nyheter! Efter en lång tids väntan så kan vi nu meddela att Babylon Berlin äntligen har fått ett tablådatum, 20 juni har Babylon Berlin premiär i SVT. 02:00 på SVT Play och 21:00 i SVT1.

Klarström om SD:s tidiga historia: Växjökravallerna (del 2)

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang. I förra numret av Nya Tider publicerade vi ett utdrag ur kapitlet om kravallerna i Växjö 1994. Här följer fortsättningen på kapitlet.

Han kal­la­des ”den olycklige”, Lasse Lucidor och hans verk

KULTURDen svenske poeten och vissångaren Lasse Lucidor, eller Lars Johansson som han egentligen hette, levde ett intensivt liv och dödades vid 35 års ålder. Under sitt korta liv blev han dock känd för sina visor och poetiska verk som spreds som skillingtryck. Än i dag är hans verk kända och uppskattade.

Klarström om SD:s tidigare historia: Växjökravallerna – ”De siktar ju på mig!”

KULTURPrima Victoria är Sverigedemokraternas första partiledare Anders Klarströms självbiografi, som främst fokuserar på partiets första mödosamma genombrott i kamp mot ett enigt svenskfientligt etablissemang – därav namnet. Här presenterar Nya Tider ett utdrag ur boken, som kommer att följas av ytterligare ett i nästa nummer.

Slutet på en era

TV-SERIEFör en tid sedan sändes det sista avsnittet av den populära tv-serien Game of Thrones. Därmed nådde tjugohundratalets kanske mest betydelsefulla populärkulturella produktion sitt avslut. Anton Stigermark skriver i denna artikel några avslutande reflektioner om seriens allmänkulturella och politiska betydelse.

Silversmedjan i vildmarken

KULTURMitt ute i vildmarken på 1950-talet, i den samiska byn Kautokeino, finner ett ungt par från Danmark och Tyskland varandra. De förenas i kärleken till varandra och till den samiska kulturen. Deras intresse för smycken utmynnar i en silversmedja som i dag har blivit en internationell sevärdhet.

Prästen som kunde trolla, den omtalade prästen Spå-Herr-Ola

KULTUREn folklig föreställning som var utbredd i Ångermanland en gång i tiden var att präster skulle ha varit trollkunniga. En av dessa präster som det har berättats mycket om i århundraden är känd under namnet Spå-Herr-Ola. Han var verksam i Junsele, Resele och Liden i Ångermanland på 1500-talet, och sägner berättades om honom in på 1900-talet.

Gå till arkivet

Send this to a friend