Skip to Content

Karl Marx – fortfarande relevant?

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, har släppt en biografi över Karl Marx. Det finns så klart många sådana, men denna hör till de mer läsvärda och tar även upp nyare forskning och hur hans intellektuella arv har kommit att förvaltas. I egenskap av vänsterman ägnar sig Liedman tyvärr åt en hel del skönmålning av Marx och den kritik som förs fram går komiskt nog mest ut på att ta avstånd från Marx uppfattningar om kön och ras.

Publicerad: 30 juli, 2016, 21:45

  • Svenska

Läs även

Liedman är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och har bakom sig ett långt engagemang inom vänstern. Det framgår på omslaget att Liedman har läst och skrivit om Marx under 50 års tid. Det ligger med en sådan resumé nära till hands att förutsätta att biografin snarare kommer att ta formen av en hagiografi; alltså en okritisk hyllning av personen som boken skildrar. Sådana drag finns tyvärr i någon grad. Det ska inte råda någon tvekan om att Liedman beundrar Marx och hans gärning. Men det är inte det enda som finns där och boken innehåller också mycket intressant om Marx verk och idéer.

bok_250x383

Boken har ett omfång på imponerande 683 sidor. Marx liv skildras, men fokus ligger tveklöst på Marx som tänkare snarare än som person. Jag tror att detta var ett klokt beslut av idéhistorikern Liedman som därmed kan ta sig gott om utrymme att diskutera Marx verk i allt från mindre polemiska skrifter till huvudverk som Kapitalet. Det framgår genom bokens gång vilken oerhört mångsidig tänkare Marx var och han behandlade allt från filosofi och nationalekonomi till renodlad journalistik och matematik. Det är dock inte bara tänkaren Marx som skildras – också politikern och polemikern Marx kommer till sin rätt.

Sven-Erik_Liedman_01 250x271_tn

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, låter sin egen vänsterbakgrund lysa igenom i biografin om Marx. Foto: Wikipedia

Det finns en tydlig vinkel som går som en röd tråd genom hela boken. Denna röda tråd är Liedmans ambition att lyfta fram Marx som en alltjämt relevant kritiker och analytiker av kapitalismen, trots att kommunismen spelat ut sin roll. Liedman är inte ovillig att kritisera Marx när han anser detta vara befogat, men kritiken som framkommer går mest ut på att poängtera att Marx ofta var dålig på att distansera sig från tids­typiska uppfattningar om ras och kön. Det är ett intressant och ironiskt faktum att Marx – som ofrivilligt fått ge namn åt den så kallade kulturmarxismen – inte skulle ha uppfyllt den politiskt korrekta standarden av i dag.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Tidig demokrati i Norden

KULTURDe nordiska vikingasamhällena var mer demokratiska än vi kanske tror. Då vi läser om vikingar och deras härjningar i världen, kanske vi tänker att de var mycket ociviliserade och våldsamma. Men det är inte hela sanningen om vikingar. Det fanns samtidigt med våldet en kultur med etablerad ordning för ett demokratiskt beslutsfattande bland fria män, som handlade om lag och rätt, konfliktlösning, sociala frågor och politik, det vill säga maktfrågor.

Schack med döden och djävulsutdrivning, Max von Sydows karriär

KULTURDen 8 mars avled den svenske skådespelaren Max von Sydow. Han blev 90 år och elva månader gammal. Under sin sjuttioåriga skådespelarkarriär spelade han bland annat schack med döden och kämpade för att rädda en demonbesatt flicka, samt vann två Oscar. Han var en av de största svenska skådespelarna och hans verk lever än.

Runar Søgaard talar med Nya Tider inför Alternativa bokmässan

KULTURRunar Søgaard har varit en känd person i vårt land åtminstone sedan han 1990 gifte sig med Carola Häggkvist, och har en lång erfarenhet av Sverige och inte minst av svenska medier. På 1990-talet var han verksam som predikant, men arbetar numera med bland annat ledarskapsutveckling och motivationsföreläsningar. Hans senaste bok Om allt går åt helvete, så följ inte efter! gavs ut i år och författaren kommer att delta på Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm den 28 mars. I boken reflekterar Søgaard kring samhälle och politik i Skandinavien, och går till attack mot polarisering, åsiktskorridorer och det mediala etablissemanget. OBS! Datumet för bomässan har flyttats fram!

En tiggares vadmalsrock

LITTERATURJag kan faktiskt inte minnas när jag första gången kom i kontakt med den svenske nationalromantikern och poeten Vilhelm Mobergs texter, men jag gissar på att det var i åttonde klass, då vi fick som hemläxa att läsa kulturskatten Utvand­rarna. Och visst minns jag hur stort eftertrycket på mitt hugade intresse för litteratur blev efter detta.

Det självständiga Jämtland

KULTURDet är nog inte så många som känner till att under vikingatiden var Jämtland en självstyrande bonderepublik. De hade stor självständighet med ett eget ”parlament”. Även under senare tider fick de tidvis uppleva självständighet på grund av ett maktvakuum, då varken Danmark/Norge eller Sverige hade herravälde. I dag har Jämtland sedan år 1983 en egen flagga med blåa, vita och gröna fält. Egen president och egen ”armé”, JRA!

Boken Sju år som spionchef – om den danska underrättelsetjänsten

KULTURNär mörkret upptar större delen av dygnet är det lämpligt att läsa något riktigt spännande och dessutom inga fantasier. Vad journalisten Morten Skjoldagers bok handlar om är kal­la fakta. Och fakta fick han från den danske PET-chefen Jakob Scharf, som talar ingående om inrikes och utrikes operationer för att stoppa islamiska terrordåd. För sin frispråkighet blev Scharf för ett år sedan dömd till fyra månaders fängelse. Flera fall har kopplingar till Sverige.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Gå till arkivet

Send this to a friend