Skip to Content

Karl Marx – fortfarande relevant?

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, har släppt en biografi över Karl Marx. Det finns så klart många sådana, men denna hör till de mer läsvärda och tar även upp nyare forskning och hur hans intellektuella arv har kommit att förvaltas. I egenskap av vänsterman ägnar sig Liedman tyvärr åt en hel del skönmålning av Marx och den kritik som förs fram går komiskt nog mest ut på att ta avstånd från Marx uppfattningar om kön och ras.

Publicerad: 30 juli, 2016, 21:45

  • Svenska

Läs även

Liedman är professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet och har bakom sig ett långt engagemang inom vänstern. Det framgår på omslaget att Liedman har läst och skrivit om Marx under 50 års tid. Det ligger med en sådan resumé nära till hands att förutsätta att biografin snarare kommer att ta formen av en hagiografi; alltså en okritisk hyllning av personen som boken skildrar. Sådana drag finns tyvärr i någon grad. Det ska inte råda någon tvekan om att Liedman beundrar Marx och hans gärning. Men det är inte det enda som finns där och boken innehåller också mycket intressant om Marx verk och idéer.

bok_250x383

Boken har ett omfång på imponerande 683 sidor. Marx liv skildras, men fokus ligger tveklöst på Marx som tänkare snarare än som person. Jag tror att detta var ett klokt beslut av idéhistorikern Liedman som därmed kan ta sig gott om utrymme att diskutera Marx verk i allt från mindre polemiska skrifter till huvudverk som Kapitalet. Det framgår genom bokens gång vilken oerhört mångsidig tänkare Marx var och han behandlade allt från filosofi och nationalekonomi till renodlad journalistik och matematik. Det är dock inte bara tänkaren Marx som skildras – också politikern och polemikern Marx kommer till sin rätt.

Sven-Erik_Liedman_01 250x271_tn

Sven-Eric Liedman, professor i lärdomshistoria, låter sin egen vänsterbakgrund lysa igenom i biografin om Marx. Foto: Wikipedia

Det finns en tydlig vinkel som går som en röd tråd genom hela boken. Denna röda tråd är Liedmans ambition att lyfta fram Marx som en alltjämt relevant kritiker och analytiker av kapitalismen, trots att kommunismen spelat ut sin roll. Liedman är inte ovillig att kritisera Marx när han anser detta vara befogat, men kritiken som framkommer går mest ut på att poängtera att Marx ofta var dålig på att distansera sig från tids­typiska uppfattningar om ras och kön. Det är ett intressant och ironiskt faktum att Marx – som ofrivilligt fått ge namn åt den så kallade kulturmarxismen – inte skulle ha uppfyllt den politiskt korrekta standarden av i dag.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Rutger Hauer död

KULTURVi nåddes nyligen av budet att den internationellt kände skådespelaren Rutger Hauer lämnat oss. Han föddes i januari 1944 och avled den 19 juli 2019 och blev alltså 75 år. Under 1980-talet gjorde han intryck i filmer som Blade Runner, Ladyhawke och Liftaren. Han fick roller både som skurk och hjälte och gjorde ett ganska stort intryck som ”en något udda Hollywoodstjärna”.

Gå till arkivet

Send this to a friend