Slaget vid Narva var blodigt och många ryssar försökte fly. Målning av Alexander von Kotzebue (1815-89). Bild: Wikimedia Commons

Karl XII:s största seger

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Natten mellan den 19 och 20 november 1700 rekognoscerade en svensk spaningstrupp under ledning av kapten Carl Gustaf Örnestedt (1669 – 1742) och överste Bernhard Otto Rehbinder (1662 – 1743) den ryska försvarslinjen samt mätte höjden på befästningsvallarna och vallgravsdjupen. Detta kunde de göra helt ostört då fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ (1651 – 1703) som hade befälet inte sänt någon förstärkning. Framåt morgonen kunde de därför ge Karl XII en komplett skiss över de ryska försvarsverken. Karolinerna befann sig vid den här tiden i närheten av Narva i Estland där den ryska armén slagit läger två månader tidigare.

Karta över Narva, daterad mellan 1702-03. Kartan visar de ryska försvarsverken och var svenskarna anföll. Bild: Wikimedia Commons

Svenska styrkor hade funnits på plats i Baltikum sedan Polen och Sachsen inlett kriget med att belägra Riga, som på den tiden var en del av svenska riket, i februari samma år. Efter fälttåget mot Danmark som lett till att den danske kungen Fredrik IV (1671 – 1730) inlett fredsförhandlingar med Sverige, begav sig även kung Karl XII dit i augusti med en styrka på 10 000 man. Samma månad förklarade den ryske tsaren Peter I (1672 – 1725) krig mot Sverige och anföll Baltikum i september. Den estniska civilbefolkningen drabbades hårt av ryssarnas härjningar och den estniska staden Narva belägrades.

Vid den här tiden var Sverige ett stort rike som omfattade Estland, Livland (den region som omfattar södra Estland och norra Lettland), Kexholms län, Ingermanland, Pommern och Wismar samt Bremen-Verden. Det var även under den här epoken som landskapen Skåne, Halland, Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge och Bohuslän blev svenska. Stormaktstiden var inte bara då Sverige var som störst utan var också en kulturell och ekonomisk blomstringstid, i synnerhet under Karl XI:s (1655 – 97) tid. När Karl XI dog i cancer 1697 efterträddes han av sin blott femtonårige son, Karl, som kung av Sverige.

Kriget började bra för Karl XII.
David von Kraffts (1655-1724) kopia av en målning av Johan David Swartz. Bild: Wikimedia Commons

Dock var den unge kungen omogen och betedde sig tanklöst. Han halshögg hundar, kalvar och får tillsammans med sin syssling Fredrik av Holstein-Gottorp och slängde ut huvudena genom fönster, härjade omkring på gatorna nästan helt utan kläder, drack sig ofta berusad, spelade bort pengar och slösade med statskassan. Detta ledde till att rapporter som sade att Sverige styrdes av en omogen och ansvarslös kung spreds över Europa och nådde, bland annat, August den starke av Sachsen och Polen (1670 – 1733), Peter I av Ryssland samt Kristian V (1646 – 99) och dennes son och efterträdare Fredrik IV av Danmark. Dessa härskare längtade efter en chans att få återta de områden de förlorat till ett Sverige som nu styrdes av en oansvarig monark samt härjades av missväxt och inre politiska splittringar till följd av att Karl XII gynnat vissa rådsherrar och förkastat andra. Stormakten Sverige var nu försvagad och sårbar, vilket var en idealisk situation för Polen, Sachsen, Danmark och Ryssland. Dessutom ville den danske kungen att hertigdömet Holstein-Gottorp skulle bli en del av Danmark och sände därför trupper dit 1697. Detta väckte upprörda känslor i Sverige av anledningen att det hertigdömet styrdes av ätten Holstein-Gottorp, som var en tysk kadettgren av den danska ätten Oldenburg. Ätten Holstein-Gottorp hade nära släktband med det svenska kungahuset då både Karl XII:s farmor och svåger tillhörde den släkten, vilket innebar att hertigdömet var en viktig allierad för Sverige. Därför sände Karl XII trupper dit 1699, vilket danskarna uppfattade som en provokation. En trippelallians mot Sverige som utgjordes av Polen-Sachsen, Danmark och Ryssland bildades vid den här tiden och i februari 1700 startade Stora nordiska kriget när August den starkes styrkor intog Livland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Statskuppen som kom av sig

Statskuppen som kom av sig

🟠 HISTORIA Rävar, rojalister … Kärt barn har många namn och det gustavianska partiet var inget undantag. Deras verksamheter var huvudsakligen hemliga och hösten 1809 började de till och med planera en kontrarevolutionär statskupp med hjälp av Carl XIII själv.

Nordens brödrafolk

Nordens brödrafolk

🟠 HISTORIA 1800-talet var en blomstringstid för nationalismen i Europa, även i Norden där den skandinaviska rörelsen växte fram på 1840-talet. Skandinavismen kom att prägla både politiken och litteraturen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sverige efter 1945, sett från Skåne

🟠 BOKRECENSION Sveriges historia efter 1945 har onekligen sina intressanta sidor. Här har vi alltså ett land i Europas norra utkant, ett land med långa traditioner och med utmärkt folkmaterial med hög moral, väl skolat och drillat i ett modernt utbildningssystem. Detta resulterade i ett välfungerande samhälle med starkt försvar och blomstrande handel och industri. Sedan kom eländet med 60-talets begynnande fjärrinvandring, förslappad moral, utkonkurrerad spetsindustri och försvagat försvar. Vi tittar här närmare på en skildring av allt detta, sett ur en skånsk ingenjörs synvinkel.

Boken som blev profetisk

🟠 BOKRECENSION Finns det någon roman som på ett intressant sätt gestaltat massinvandringen? Ja, Jean Raspails De heligas läger från 1973 är fortfarande läsvärd. Den lyckas kondensera hela folkutbytet genom att låta det vara något som sker omedelbart, snarare än som resultatet av en utdragen process. Det är en fascinerande bok, både på grund av dess målande stil och dess profetiska insikter.

Forskare föreslår tankestyrning genom AI för att rehabilitera brottslingar

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK En uppmärksammad molekylärbiolog vill hacka kriminellas hjärnor för att göra dem till laglydiga medborgare. Teknologin är redan framgångsrikt testad på djur, och nu gäller det bara att ändra på den vetenskapliga etiken och öppna upp för experiment på människor. Han nämner specifikt ”diskriminering och hatbrott” som exempel, och enligt honom kan tekniken finnas på plats redan om tio år.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.