Skip to Content

Slaget vid Narva var blodigt och många ryssar försökte fly. Målning av Alexander von Kotzebue (1815-89). Bild: Wikimedia Commons

Karl XII:s största seger

Digital utgåva

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Publicerad: 17 november, 2018, 11:55

  • Svenska

Läs även

Natten mellan den 19 och 20 november 1700 rekognoscerade en svensk spaningstrupp under ledning av kapten Carl Gustaf Örnestedt (1669 – 1742) och överste Bernhard Otto Rehbinder (1662 – 1743) den ryska försvarslinjen samt mätte höjden på befästningsvallarna och vallgravsdjupen. Detta kunde de göra helt ostört då fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ (1651 – 1703) som hade befälet inte sänt någon förstärkning. Framåt morgonen kunde de därför ge Karl XII en komplett skiss över de ryska försvarsverken. Karolinerna befann sig vid den här tiden i närheten av Narva i Estland där den ryska armén slagit läger två månader tidigare.

Karta över Narva, daterad mellan 1702-03. Kartan visar de ryska försvarsverken och var svenskarna anföll. Bild: Wikimedia Commons

Svenska styrkor hade funnits på plats i Baltikum sedan Polen och Sachsen inlett kriget med att belägra Riga, som på den tiden var en del av svenska riket, i februari samma år. Efter fälttåget mot Danmark som lett till att den danske kungen Fredrik IV (1671 – 1730) inlett fredsförhandlingar med Sverige, begav sig även kung Karl XII dit i augusti med en styrka på 10 000 man. Samma månad förklarade den ryske tsaren Peter I (1672 – 1725) krig mot Sverige och anföll Baltikum i september. Den estniska civilbefolkningen drabbades hårt av ryssarnas härjningar och den estniska staden Narva belägrades.

Vid den här tiden var Sverige ett stort rike som omfattade Estland, Livland (den region som omfattar södra Estland och norra Lettland), Kexholms län, Ingermanland, Pommern och Wismar samt Bremen-Verden. Det var även under den här epoken som landskapen Skåne, Halland, Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge och Bohuslän blev svenska. Stormaktstiden var inte bara då Sverige var som störst utan var också en kulturell och ekonomisk blomstringstid, i synnerhet under Karl XI:s (1655 – 97) tid. När Karl XI dog i cancer 1697 efterträddes han av sin blott femtonårige son, Karl, som kung av Sverige.

Kriget började bra för Karl XII.
David von Kraffts (1655-1724) kopia av en målning av Johan David Swartz. Bild: Wikimedia Commons

Dock var den unge kungen omogen och betedde sig tanklöst. Han halshögg hundar, kalvar och får tillsammans med sin syssling Fredrik av Holstein-Gottorp och slängde ut huvudena genom fönster, härjade omkring på gatorna nästan helt utan kläder, drack sig ofta berusad, spelade bort pengar och slösade med statskassan. Detta ledde till att rapporter som sade att Sverige styrdes av en omogen och ansvarslös kung spreds över Europa och nådde, bland annat, August den starke av Sachsen och Polen (1670 – 1733), Peter I av Ryssland samt Kristian V (1646 – 99) och dennes son och efterträdare Fredrik IV av Danmark. Dessa härskare längtade efter en chans att få återta de områden de förlorat till ett Sverige som nu styrdes av en oansvarig monark samt härjades av missväxt och inre politiska splittringar till följd av att Karl XII gynnat vissa rådsherrar och förkastat andra. Stormakten Sverige var nu försvagad och sårbar, vilket var en idealisk situation för Polen, Sachsen, Danmark och Ryssland. Dessutom ville den danske kungen att hertigdömet Holstein-Gottorp skulle bli en del av Danmark och sände därför trupper dit 1697. Detta väckte upprörda känslor i Sverige av anledningen att det hertigdömet styrdes av ätten Holstein-Gottorp, som var en tysk kadettgren av den danska ätten Oldenburg. Ätten Holstein-Gottorp hade nära släktband med det svenska kungahuset då både Karl XII:s farmor och svåger tillhörde den släkten, vilket innebar att hertigdömet var en viktig allierad för Sverige. Därför sände Karl XII trupper dit 1699, vilket danskarna uppfattade som en provokation. En trippelallians mot Sverige som utgjordes av Polen-Sachsen, Danmark och Ryssland bildades vid den här tiden och i februari 1700 startade Stora nordiska kriget när August den starkes styrkor intog Livland.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den mångsidiga Hildegard

HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.

Reuterholm mot Armfelt

HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.

Reuterholm träder fram

HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.

Skydd mot djävulen

KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.

Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna

UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.

Vasakungens skräck

HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.

Cajsa Warg och hennes hjelpreda

HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.

Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl

INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.

Gå till arkivet

Send this to a friend