Skip to Content

Slaget vid Narva var blodigt och många ryssar försökte fly. Målning av Alexander von Kotzebue (1815-89). Bild: Wikimedia Commons

Karl XII:s största seger

Digital utgåva

Den 20 november 1700 (30 november enligt gregorianska kalendern) mötte Karl XII (1682 – 1718) och hans karoliner den ryska armén i det stora slaget vid Narva. Detta slag resulterade i den svenska arméns största seger under det stora nordiska kriget som varade mellan år 1700 och 1721. Dock blev den även början på slutet för den svenska stormaktstiden.

Publicerad: 17 november, 2018, 11:55

  • Svenska

Läs även

Natten mellan den 19 och 20 november 1700 rekognoscerade en svensk spaningstrupp under ledning av kapten Carl Gustaf Örnestedt (1669 – 1742) och överste Bernhard Otto Rehbinder (1662 – 1743) den ryska försvarslinjen samt mätte höjden på befästningsvallarna och vallgravsdjupen. Detta kunde de göra helt ostört då fältmarskalk Charles Eugène de Croÿ (1651 – 1703) som hade befälet inte sänt någon förstärkning. Framåt morgonen kunde de därför ge Karl XII en komplett skiss över de ryska försvarsverken. Karolinerna befann sig vid den här tiden i närheten av Narva i Estland där den ryska armén slagit läger två månader tidigare.

Karta över Narva, daterad mellan 1702-03. Kartan visar de ryska försvarsverken och var svenskarna anföll. Bild: Wikimedia Commons

Svenska styrkor hade funnits på plats i Baltikum sedan Polen och Sachsen inlett kriget med att belägra Riga, som på den tiden var en del av svenska riket, i februari samma år. Efter fälttåget mot Danmark som lett till att den danske kungen Fredrik IV (1671 – 1730) inlett fredsförhandlingar med Sverige, begav sig även kung Karl XII dit i augusti med en styrka på 10 000 man. Samma månad förklarade den ryske tsaren Peter I (1672 – 1725) krig mot Sverige och anföll Baltikum i september. Den estniska civilbefolkningen drabbades hårt av ryssarnas härjningar och den lettiska staden Narva belägrades.

Vid den här tiden var Sverige ett stort rike som omfattade Estland, Livland (den region som omfattar södra Estland och norra Lettland), Kexholms län, Ingermanland, Pommern och Wismar samt Bremen-Verden. Det var även under den här epoken som landskapen Skåne, Halland, Jämtland, Härjedalen, Gotland, Blekinge och Bohuslän blev svenska. Stormaktstiden var inte bara då Sverige var som störst utan var också en kulturell och ekonomisk blomstringstid, i synnerhet under Karl XI:s (1655 – 97) tid. När Karl XI dog i cancer 1697 efterträddes han av sin blott femtonårige son, Karl, som kung av Sverige.

Kriget började bra för Karl XII.
David von Kraffts (1655-1724) kopia av en målning av Johan David Swartz. Bild: Wikimedia Commons

Dock var den unge kungen omogen och betedde sig tanklöst. Han halshögg hundar, kalvar och får tillsammans med sin syssling Fredrik av Holstein-Gottorp och slängde ut huvudena genom fönster, härjade omkring på gatorna nästan helt utan kläder, drack sig ofta berusad, spelade bort pengar och slösade med statskassan. Detta ledde till att rapporter som sade att Sverige styrdes av en omogen och ansvarslös kung spreds över Europa och nådde, bland annat, August den starke av Sachsen och Polen (1670 – 1733), Peter I av Ryssland samt Kristian V (1646 – 99) och dennes son och efterträdare Fredrik IV av Danmark. Dessa härskare längtade efter en chans att få återta de områden de förlorat till ett Sverige som nu styrdes av en oansvarig monark samt härjades av missväxt och inre politiska splittringar till följd av att Karl XII gynnat vissa rådsherrar och förkastat andra. Stormakten Sverige var nu försvagad och sårbar, vilket var en idealisk situation för Polen, Sachsen, Danmark och Ryssland. Dessutom ville den danske kungen att hertigdömet Holstein-Gottorp skulle bli en del av Danmark och sände därför trupper dit 1697. Detta väckte upprörda känslor i Sverige av anledningen att det hertigdömet styrdes av ätten Holstein-Gottorp, som var en tysk kadettgren av den danska ätten Oldenburg. Ätten Holstein-Gottorp hade nära släktband med det svenska kungahuset då både Karl XII:s farmor och svåger tillhörde den släkten, vilket innebar att hertigdömet var en viktig allierad för Sverige. Därför sände Karl XII trupper dit 1699, vilket danskarna uppfattade som en provokation. En trippelallians mot Sverige som utgjordes av Polen-Sachsen, Danmark och Ryssland bildades vid den här tiden och i februari 1700 startade Stora nordiska kriget när August den starkes styrkor intog Livland.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Karl fick ett fredsanbud efter Narva, men det struntade han i. Karl startade inga krig, men hade inte förstånd att avsluta dem.

    Han lovade en släkting att aldrig dricka vin och höll det löftet. Istället hivade han en massa bägare med öl.

Två män mot fyra ständer

Det är allmänt känt att Sverige i årtusenden har styrts av kungar och, om det inte fanns någon kung, riksföreståndare. Vad som däremot inte är lika känt är de fem dagar i december 1768 då Sverige var utan statshuvud. Denna händelse är känd som Decemberkrisen och kom att bli betydande för den politiska utvecklingen i 1700-talets Sverige.

Vargflockens rike på Lister, Känn historiens vingslag!

HISTORIAIstaby på Lister fanns redan på stenåldern. Då låg byn vid en havsvik och människorna försörjde sig genom jakt och fiske. Istabystenen, en runsten från 600-talet, säger något om ett hövdingadöme. Under vikingatiden och fram till 1658 var Istaby danskt och omställningen till svenska förhållanden blev tuff. Än i dag är bebyggelsen samlad kring den medeltida forten, där man samlade boskapen innan de togs till skogen för bete, och Istaby är en av få bevarade klungbyar.

En omdebatterad massmördare

Den 10 december 1900 skilde skarprättare Anders Gustaf Dalman massmördaren Johan Filip Nordlunds huvud från kroppen med handbila. Sju månader tidigare hade Nordlund chockerat svenskarna när han begick det brutala massmordet på ångaren Prins Carl. Detta var den sista gången någon avrättades med bila i Sverige, men dådet startade även en intensiv debatt i Sverige om huruvida ett samband mellan brottslighet och arv och miljö verkligen existerade.

Ebenholts, porträtt och människohud

På Museum Gustavianum i Uppsala finns många intressanta föremål utställda: mumier, hjälmar och vapen från vikingatiden och det augsburgska konstskåpet. Detta konstskåp, som skänktes till Gustaf II Adolf (1594–1632) när han och hans armé intog den sydtyska staden Augsburg den 24 april 1632, tillverkades av Philipp Hainhofer (1578–1647). Det innehåller allt från snäckor till en rem av människohud och lockar många av museets besökare.

En av Norges äldsta runstenar upptäckt

INRIKESI början av oktober meddelade norska arkeologer att ägarna till en gård i Rakkestad i Östfold hittat en runsten när de rev ett gammalt hus. Stenen är ristad med den äldsta futharkens runor och kastar enligt språkforskare nytt ljus över språkets utveckling.

Bland växter, djur och mineraler i Dalarna

Sommaren 1734 lämnade Carl Linnæus Falun tillsammans med sju följeslagare för att påbörja den vetenskapliga resa i östra och västra Dalarna som detta landskaps landshövding, Nils Reuterholm (1676–1756), gett honom i uppdrag att genomföra. Under denna resa studerade Linnæus inte bara växt-, djur- och mineralriket ingående utan även folkets liv.

Ett dystert hundraårsminne: Spanska sjukan: 50 miljoner dog i historiens värsta pandemi

PANDEMIDet är i år ett hundra år sedan spanska sjukan slog till. Den tros ha drabbat en halv miljard människor, vilket var en tredjedel av jordens befolkning på den tiden. Genom att kartlägga viruset har forskare kunnat konstatera att det handlade om en form av fågelinfluensa.

Nytt fynd av vikingaskepp, långhus och runsten i Östfold

I början av oktober meddelade norska arkeologer att man hittat en runsten i Rakkestad i Östfold, och en vecka senare, den 15 oktober, avhölls en presskonferens där man presenterade det världssensationella fyndet av ett gravsatt vikingaskepp vid Jellhaugen mellan Halden och Sarpsborg, precis längs E6:an.

Gå till arkivet