Skip to Content

The Swedish Theory of Love, dokumentärfilmen av svensk-italienaren Erik Gandini (2015).
KULTUR

Kärlek på svenska

PappersupplaganNya Tider v. 04

Erik Gandinis film The Swedish Theory of Love är en riktigt hemsk film, på flera sätt. Det tog mig minst två veckor att återfå balansen efter att ha sett den, men jag är å andra sidan ganska känslig. Egentligen kunde man önska att filmen bara glöms bort, men den kommer lätt upp vid googling på ”svenskhet” eller ”svenska värderingar” och kan komma att forma en nidbild av svenskarna för många utrikes. Här är mina betraktelser i form av en debattartikel där jag använder filmen som skäl att diskutera den svenska karaktären.

Publicerad: 25 januari, 2018, 20:25

  • Svenska

Läs även

Vi lever i märkliga tider. Nyligen kunde vi i nyhetssändningen höra arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) tala om ”svenska värderingar”. Det gick som en löpeld i media.

– Jag vet inte säkert. [...] Jag tror att vi kanske har känt oss obekväma att ta de här värderingsdiskussionerna och kanske heller inte har förstått hur viktigt det är för den som är ny i Sverige att få en chans att förstå och ta till sig de värderingar och normer som kommer till uttryck i lagar och regler och organisation.

”Obekväma”, ja, det är det minsta man kan säga. I åratal har man förnekat att det finns någon ”svensk” kultur eller ”svenska” värderingar. Det är alltså inte så att man inte talat värderingar, men man har förnekat att de skulle vara svenska. Tvärtom, bakom den skenbara blygsamheten finns en bombastisk chauvinism som är så storslagen att den inte ryms under beteckningen ”svensk” – det är här i Sverige som vi formulerar den kommande världskulturen!

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Lantzet

    Ännu en viktig debattartikel i Nya Tider. Åke Blomdahl problematiserar svenska värderingar. Jag kan instämma i mycket av det han skriver men har svårt att hålla med hans slutsats: “Svensk kultur är problematisk – men den är vår, svenskarnas.” Är de nutida “värderingarna” verkligen “våra, svenskarnas”? Ingår de verkligen i den svenska kulturen? När jag läser litterära skildringar av Sverige från förgångna tider, knappt mer än ett halvt sekel sedan, så finner jag en helt annan bild av svenska värderingar. Jag möter normala människor, bra eller elaka människor, som älskar eller hatar varandra, som är hjälpsamma eller likgiltiga, men de kunde själva lösa sina problem och lämnade inte varandra i sticket.
    * Jag påstår att de nutida “värderingarna” inte är svenskarnas utan ideologernas. Under de två senaste århundradena har västvärlden svepts över av starka liberala, socialistiska, modernistiska och postmodernistiska strömningar, som i grunden är just ideologier – utopiska och verklighetsfrånvarande, konstgjorda teorier. Andra länder tog det med förnuft: stater anpassar sina strukturer till den ständigt förändrande verkligheten, människor förändrar sin livsstil enligt tidsandan. Men i Sverige såg man det som sin uppgift att förverkliga dessa ideologier till punkt och prick, att driva dem till det yttersta (och lite till), att nå den perfekta lyckan och rättvisan för alla – vilket naturligtvis bara staten kan garantera. Först utplånade man religionen, sedan slog man sönder familjen, och nu är man i full fart med att beröva människor deras normala, mänskliga egenskaper. Till sist upplöser man nationen. Allt för att jämna ut alla med marken: alla ska vara lika lyckliga och den lyckan ska staten garantera. Men det är inte möjligt – himmelen existerar inte här på jorden. Och det är inte normalt – det blir vansinne i stället.
    * Men hur har denna ideologiska omvälvning kunnat ske? Kanske för att den nordiska godheten utgör en bra grogrund för det socialistiska jämlikhetsidealet? Kanske för att svenskarna anser att man inte får sticka ut: man ska vara som andra, man ska göra som andra? Kanske för att svenskarna är lydiga, litar och förlitar sig på överheten? Kanske för att allt ska göras ordentligt och vara perfekt? Kanske för att man anser att Sverige är bäst i allt i hela världen? Och kanske det är just dessa egenskaper som utgör kärnan av det svenska kynnet?

Tjeckiske världsartisten Karel Gott avliden

KULTURI Sydsvenskan hävdas att han kallades för ”tjuren från Pilsen”. På annat håll bar han smeknamnet ”Elvis från Moldau” eller ”Böhmens näktergal”. Men under sin samtid var det varumärket ”Östs Sinatra” som han var känd på västra sidan järnridån. Den tjeckiska mästersångaren Karel Gott avled 80 år gammal den 1 oktober.

Samtida konst i Sverige – Jonas Nilsson

INRIKESI ett brus av konstnärliga innovationer och nya, alltid politiskt korrekta trender är det inte lätt att upptäcka begåvade, oberoende konstnärer. De är inte många men uppskattningen av deras verk bland konstkännare är desto större. En bland sådana ”okända” samtida svenska konstnärer är naturmålaren Jonas Nilsson. Det kända galleriet Åmells uppmärksammade Nilsson med två separata utställningar och två fantastiska kataloger, egentligen två mycket påkostade konstböcker.

Ett tänkvärt rusäventyr?

KULTURRobin Carell torde vara känd för Nya Tiders läsare. Förutom hans texter i denna tidning har han bidragit till sajten Motpol. Hans debutroman heter Rus­äventyret och de skeppsbrutna piraterna och gavs ut 2016. Den handlar om ett liv i droger och elände och är, som det brukar heta, ”ett gripande mänskligt dokument”. Men den är mer än så, den har tät handling och ett språk som efterhand fängslar läsaren.

”Det gyllene århundradet” under attack

KULTURAmsterdam Museum kommer inte längre att använda termen ”det gyllene århundradet” (Gouden Eeuw) om Nederländernas storhetstid under 1600-talet. Enligt konservatorn Tom van der Molen är skälet att benämningen skulle ”bortse från 1600-talets många negativa aspekter, som fattigdom, krig, tvångsarbete och människohandel”.

Gudarnas trickster – Om den tvetydiga gestalten Loke

KULTURAv alla gudar och väsen i den nordiska religionen och mytologin är kanske Loke den som väckt mest huvudbry, särskilt när det gäller hans ursprung. Han framställs i Eddan som lömsk och svekfull samtidigt som han ibland hjälper gudarna, men efter att han, genom sin list, dödar Balder fjättras han fast i underjorden där han ska vara tills Ragnarök bryter ut.

Guillaume Fayes profetia om Europas våldsamma framtid

RECENSIONI sin sista bok, publicerad 2019, beskriver den franske författaren Guillaume Faye hur framför allt vår kontinent har drabbats av massinvandringen, och förutser en mörk framtid för Europa och övriga Västvärlden. Om de europeiska befolkningarna inte helt enkelt underkastar sig de nya kolonisatörerna, ser Faye framför sig inbördeskrig, som antingen kan vinnas eller förloras.

Påskön – ett varnande exempel

KULTURDe flesta har hört talas om Påskön i Stilla havet och de numera nästan 900, upp till tio meter höga, uthuggna statyerna som upptäcktes på ön på 1700-talet. Alf Ronnby reflekterar här över hur ön och dess tragiska öde kan vara en tankeställare för oss i dag. Är vårt konsumtionssamhälle dömt att kollapsa precis som det gjorde på Påskön?

Simon Stålenhag – svensk succékonstnär

KULTURSimon Stålenhag är en svensk konstnär vars visioner av ”en ålderdomlig framtid” redan rönt stor uppmärksamhet på nätet. Hans tre böcker, där målningarna med korta beskrivningar utgör en fantasikittlande berättelse, har även släppts på engelska efter en gräsrotskampanj som drog in tre miljoner kronor. Nu kan en av hans böcker, som utspelar sig i amerikanskt 90-tal, bli film.

Gå till arkivet

Send this to a friend