Skip to Content

The Swedish Theory of Love, dokumentärfilmen av svensk-italienaren Erik Gandini (2015).
KULTUR

Kärlek på svenska

PappersupplaganNya Tider v. 04

Erik Gandinis film The Swedish Theory of Love är en riktigt hemsk film, på flera sätt. Det tog mig minst två veckor att återfå balansen efter att ha sett den, men jag är å andra sidan ganska känslig. Egentligen kunde man önska att filmen bara glöms bort, men den kommer lätt upp vid googling på ”svenskhet” eller ”svenska värderingar” och kan komma att forma en nidbild av svenskarna för många utrikes. Här är mina betraktelser i form av en debattartikel där jag använder filmen som skäl att diskutera den svenska karaktären.

Publicerad: 25 januari, 2018, 20:25

  • Svenska

Läs även

Vi lever i märkliga tider. Nyligen kunde vi i nyhetssändningen höra arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson (S) tala om ”svenska värderingar”. Det gick som en löpeld i media.

– Jag vet inte säkert. [...] Jag tror att vi kanske har känt oss obekväma att ta de här värderingsdiskussionerna och kanske heller inte har förstått hur viktigt det är för den som är ny i Sverige att få en chans att förstå och ta till sig de värderingar och normer som kommer till uttryck i lagar och regler och organisation.

”Obekväma”, ja, det är det minsta man kan säga. I åratal har man förnekat att det finns någon ”svensk” kultur eller ”svenska” värderingar. Det är alltså inte så att man inte talat värderingar, men man har förnekat att de skulle vara svenska. Tvärtom, bakom den skenbara blygsamheten finns en bombastisk chauvinism som är så storslagen att den inte ryms under beteckningen ”svensk” – det är här i Sverige som vi formulerar den kommande världskulturen!

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Lantzet

    Ännu en viktig debattartikel i Nya Tider. Åke Blomdahl problematiserar svenska värderingar. Jag kan instämma i mycket av det han skriver men har svårt att hålla med hans slutsats: “Svensk kultur är problematisk – men den är vår, svenskarnas.” Är de nutida “värderingarna” verkligen “våra, svenskarnas”? Ingår de verkligen i den svenska kulturen? När jag läser litterära skildringar av Sverige från förgångna tider, knappt mer än ett halvt sekel sedan, så finner jag en helt annan bild av svenska värderingar. Jag möter normala människor, bra eller elaka människor, som älskar eller hatar varandra, som är hjälpsamma eller likgiltiga, men de kunde själva lösa sina problem och lämnade inte varandra i sticket.
    * Jag påstår att de nutida “värderingarna” inte är svenskarnas utan ideologernas. Under de två senaste århundradena har västvärlden svepts över av starka liberala, socialistiska, modernistiska och postmodernistiska strömningar, som i grunden är just ideologier – utopiska och verklighetsfrånvarande, konstgjorda teorier. Andra länder tog det med förnuft: stater anpassar sina strukturer till den ständigt förändrande verkligheten, människor förändrar sin livsstil enligt tidsandan. Men i Sverige såg man det som sin uppgift att förverkliga dessa ideologier till punkt och prick, att driva dem till det yttersta (och lite till), att nå den perfekta lyckan och rättvisan för alla – vilket naturligtvis bara staten kan garantera. Först utplånade man religionen, sedan slog man sönder familjen, och nu är man i full fart med att beröva människor deras normala, mänskliga egenskaper. Till sist upplöser man nationen. Allt för att jämna ut alla med marken: alla ska vara lika lyckliga och den lyckan ska staten garantera. Men det är inte möjligt – himmelen existerar inte här på jorden. Och det är inte normalt – det blir vansinne i stället.
    * Men hur har denna ideologiska omvälvning kunnat ske? Kanske för att den nordiska godheten utgör en bra grogrund för det socialistiska jämlikhetsidealet? Kanske för att svenskarna anser att man inte får sticka ut: man ska vara som andra, man ska göra som andra? Kanske för att svenskarna är lydiga, litar och förlitar sig på överheten? Kanske för att allt ska göras ordentligt och vara perfekt? Kanske för att man anser att Sverige är bäst i allt i hela världen? Och kanske det är just dessa egenskaper som utgör kärnan av det svenska kynnet?

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Gå till arkivet

Send this to a friend