Skip to Content

Sverige bör satsa på fjärde generationens kärnkraftverk, menar skribenten. Fotor visar farnska Superphénix, världens största snabba brider, som dock bara var i drift 1986-1998. I dag finns inga kommersiella fjärde generationens reaktorer i drift. Foto: Wikipedia
KRÖNIKA

Kärnkraft som bas för framtida elproduktion

PappersupplaganNya Tider v. 19

Publicerad: 9 maj, 2020, 15:36

  • Svenska

Läs även

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Thomas Wrennstad

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Dacke

    Tror det sista kärnkraftverket som byggdes var Forsmark, som stod klart 1980. Det har således gått 40 år och inget har hänt sedan dess för att trygga svensk el-försörjning? Visserligen har en del vindsnurror satts upp och några tafatta försök med solkraft har gjorts, men i stort sett har inget hänt för att öka elproduktionen? Idag skulle vi knappast klara av om vår industri expanderar och behöver mer el-energi? Vi tvingas importera från våra grannländer och det går bara då dessa har ett överskott på el? Tankegångarna efter k-omröstningen 1980 och att kärnkraften skulle vara avvecklade före 2010 var de drömmar som vänstern hade om det postindustriella samhället. Som alla vet var det en utopi om en ”sörgårdsidyll” som ”miljövänner” skisserade upp? Vi ser resultatet av dessa drömmar, som får enorma konsekvenser om vår industri får en större efterfrågan än den tänk sig efter coronakrisen? El-priserna skjuter i höjden och konkurrenskraften går i motsatt riktning och det har vi att tacka våra odugliga politiker för.

    • RL, Vallentuna

      När man kollar elräkningen är ca 70 % skatter och olika avgifter .

När våldsvänstern blir maktens redskap och vanliga medborgare ”fascister”

OPINION: TOBIAS SVENSSONIdeologin fascism hade en gång makten i ett land, och dess motståndare kom följaktligen att kal­las antifascister. I dag har begreppen fått närmast omvänd betydelse, menar veckans debattör Tobias Svensson. Samtidigt som människor i flera länder protesterar mot vad de uppfattar som alltför totalitär lagstiftning i coronasmittans spår, utmålas de som ”fascister” och lovligt byte för de våldsamma grupperingar som kal­lar sig själva ”antifascister”. I själva verket har de sistnämnda blivit ett verktyg för makten, och tillåts attackera vanliga människor som inte gör som makthavarna säger.

EU angriper allemansrätten

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETAllemansrätten brukar kallas för något av det svenskaste vi har. ”Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten”, fastslår till och med en av Sveriges grundlagar, regeringsformen. Nu vill EU-kommissionen att endast ”strikt kontrollerad turism” ska få förekomma på minst 10 procent av Sveriges yta, en åtgärd återigen motiverad med Agenda 2030.

Solidaritet – ett ord med dubbelmoraliska bottnar

KRÖNIKAVi uppmanas ofta av politiker att visa solidaritet. Det kan vara allt från Fredrik Reinfeldts ”öppna era hjärtan” till Ylva Johanssons ”tvingande solidaritet”. Men hur började det, och hur ser det i praktiken ut?

Vad är målet egentligen?

LEDAREI detta nummer berättar vi om de nya lagar som EU förbereder för att stoppa bilåkandet. Men det finns inte några alternativ. Hur föreställer man sig egentligen att samhället ska se ut, och kommer de som varnat för den totala samhällsomvälvning som skissas i Agenda 2030 att få rätt?

Presidentvalet i USA väcker minnen av valet 2018 – och ger farhågor inför framtiden

OPINION: KATERINA JANOUCHSkulle det verkligen vara så otroligt om delar av det amerikanska valet faktiskt var ett bedrägeri? Precis som det svenska valet 2018 kunde ha varit det. Veckans debattör Katerina Janouch menar att den som verkligen månar om demokratin borde inte ha något emot att man går till botten med de frågetecken som uppstått när Trump först haft överlägsen ledning i ett flertal delstater, men plötsligt, som på kommando, förlorat med hundratusentals röster.

Jan Myrdal gick alltid sin egen väg

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETÄntligen slipper vänsteretablissemanget Jan Myrdal, denne kontroversielle skriftställare som de formellt bugade sig för, men samtidigt i själ och hjärta avskydde eftersom han stod upp för de principer som de för länge sedan svikit.

Spegel spegel på väggen där, säg vem som vackrast i världen är

KRÖNIKA

Kejsarens nya kläder

KRÖNIKAEU-byråkrater i Bryssel har lovat att dela ut miljarder euro till sina medlemsländer, vilka har drabbats av följderna av coronaepidemin. Detta under förutsättning att länderna uppfyller vissa av EU redan i förväg fastställda villkor. Villkoren för att få ta del av EU:s utlovade miljardpaket är redan klubbade, men EU:s kassakista är fortfarande tom, för EU har inga egna pengar att dela ut.

Gå till arkivet

Send this to a friend