Kategori: Ekonomi
Storbritanniens avtal med EU – frihandel och samverkan
🟠 Storbritanniens premiärminister, Boris Johnsson, tvekar inte: Han beskriver överenskommelsen om ett avtal om frihandel och samverkan med EU som en befrielse. Även om han inte är nöjd med uppgörelsen kring finansmarknaden ser han avtalet som en start på en ny era. EU pekar däremot på att det kommer att skapas nya hinder och att ”den fria rörligheten” försvinner. Storbritannien har lyckats genomföra Brexit, trots en massiv motpropaganda. Britternas lagstiftning kommer inte längre att lyda under EU-lagar eller vara underkastad EU-domstolens beslut.
Skatterna i budgetspelet – små men tydliga skillnader mellan partierna
🟠 Skatteförslagen i regeringens och oppositionspartiernas budgetförslag är inte alltid så enkla att få grepp om. I denna artikel tittar vi därför på hur de olika förslagen påverkar skatteuttaget under det kommande året, om de vinner en majoritet i riksdagen. Den totala skillnaden mellan förslagen är inte mer än cirka 4 procent av det totala skatteuttaget i regeringens förslag, men vi väljer att granska de skillnader som faktiskt finns och hur de skulle fördelas, om de blev verklighet.
Statsbudgeten för 2021 – stora satsningar med ideologiska skillnader
🟠 I regeringens (Socialdemokraterna och Miljöpartiet) och samarbetspartiernas (Centern och Liberalerna) förslag till statsbudget för 2021 ökar man utgifterna med totalt 105 miljarder kronor för nya satsningar. Det finns dock ett stort underskott mellan budgeterade inkomster och utgifter. I denna redovisning av regeringens budgetförslag tittar vi också på hur de samlade skatteintäkterna fördelas på olika skatteslag samt hur de fördelas till olika samhällssektorer. Vi går också igenom väsentliga delar av regeringens reformsatsningar.
Investordagene den 12-15 oktober 2020 blir gratis i år
🟠 Vill du veta vad Norges främsta investerare tänker om sina investeringar? Det prestigefyllda norska evenemanget Investordagen för aktieinvesterare flyttar över till webben och blir fyra dagar långt. Den vanliga investerardagen i centrala Oslo brukar kosta flera tusen kronor – i år blir den nätbaserad och helt gratis även för svenskar.
Minskad privat konsumtion – snabb utveckling oroar finansbranschen
🟠 Nya data som publicerades den 10 juni visar att den privata konsumtionen i april sjönk med cirka 10 procent gentemot april förra året. Den privata konsumtionen är en vanlig värdemätare på tillståndet för ett lands ekonomi. Hela det ekonomiska systemet bygger på att vi har en successivt ökande konsumtion, det vi brukar kalla för tillväxt. Att konsumtionen nu sjunker kraftigt, mycket snabbare och mycket mer än under finanskrisen 2009, skapar oro i landets finanskretsar.
Varierande indikationer om ekonomins utveckling manar till eftertanke
🟠 Den kraftiga ekonomiska nedgången på börserna världen över i spåren av coronapandemin har återhämtat sig förvånansvärt snabbt. Stockholmsbörsens index OMX PI var den 23 mars i år nere på bottenrekordet minus 33 procent från 1 januari. Den 2 juni låg den indexförändringen i år på bara minus 2,6 procent. Förändringen är dramatisk, men samtidigt ytterst osäker och ”guppig”. Många väntar sig dock en stor efterfrågenedgång, vilket kan leda till nya nedgångar.
Sena åtgärder och långa handläggningstider bidrar till fler konkurser
🟠 Av regeringens åtgärder som syftar till att stödja företag är det så kallade omställningsstödet en viktig, men sen, ingrediens. Stödet, som är skattepliktigt, föreslås omfatta ersättning för diverse fasta kostnader upp till ett värde av 75 procent av ”coronarelaterad” omsättningsminskning, om den uppgår till minst 30 procent. Förslaget beräknas inte träda i kraft förrän den 1 juli. Samtidigt ökar företagens problem. Varsel, uppsägningar och konkurser blir fler för varje dag som går.
Bidragsbrott mot coronastöd ska utredas, men övriga bidragsbrott lämnas utanför
🟠 Bidragsbrott är ett känt gissel för välfärdssystemen. De nya stödsystem som etablerats med anledning av Covid-19-pandemins härjningar i Sverige är inget undantag. När möjligheten finns tar oseriösa personer chansen att sko sig på ett otillbörligt sätt. Regeringen har därför tillsatt en utredning som skall kartlägga risken för sådan brottslighet och åtgärder mot den. Det är bra, men samtidigt anmärkningsvärt att man inte tar sig an motsvarande brottslighet mot all annan välfärdsbrottslighet.
Bankernas vidlyftiga utlåning kan sätta igång finanskrisen
🟠 Rädslan för en bankkris blir allt tydligare genom de åtgärder som vidtas, både nationellt och internationellt. Många varnar för en ny finanskris och en snabb recession till följd av de effekter som coronapandemin orsakar. I Sverige har huvuddelen av de resurser som satsats i krisbekämpningen använts för att ge banker och finansiella företag stöd för att kunna fortsätta låna ut pengar. EU minskar kraven på bankernas kapitalbuffertar och bidrar till ökade risker.
Riksbanksutredningens förslag riskerar försämra arbetet för finansiell stabilitet
🟠 En fristående Riksbank som hanterar penningpolitik och betalningssystemets stabilitet är en avgörande faktor i arbetet för finansiell stabilitet i Sverige. Syftet med en fristående centralbank är att minska påverkan på banken från den dagsaktuella partipolitiken och därigenom ge banken möjlighet att agera på saklig grund. Riksbanksutredningens förslag till ny Riksbankslag, som nu blir aktuell i och med att remisstiden gick ut den 16 april, är en ny attack mot Riksbankens självständighet.
Nyhetsdygnet
Senaste numret
Nya Tiders nyhetsbrev!