Kategori: Kultur

🟠 För den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

🟠 Hon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

🟠 ”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

🟠 I år får vi förbereda oss för en mycket kall vinter, i vart fall om man får tro den i flera århundraden mycket populära folkboken Den svenska Bondepraktikan. Där står det nämligen att om träden behåller sina blad längre än vanligt under senhösten, stundar en mycket kall vinter. I år är det många som vittnat om just detta. Dessutom var även Jakobsdagen den 25 juli varm och klar, och om detta inträffar kommer vintern att bli kall, förtäljer Bondepraktikan. Förr sattes det stor tilltro till dessa vädertecken, nu har den chans att visa sin tillförlitlighet.

🟠 Kristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.