Skip to Content

Opinion

Ett demokratiernas Förenta nationerna

Demokratiska stater bör lämna dagens FN och skapa en ny internationell samarbetsorganisation. Det menar Dan Ahlmark som i veckans artikel presenterar olika sätt att hantera den globalistiska organisationens hot mot nationalstaterna i väst.

Angående lagen om hets mot folkgrupp, respektive lagen om yttrandefrihet

Våra domstolar arbetar oavbrutet med ärenden som berör lagen om ”hets mot folkgrupp.” Höga böter och långa fängelsestraff väntar de personer som vågar yttra sig kritiskt mot den grupp av invandrare eller muslimer som har begått brott i Sverige. Polisen prioriterar utredningar av dessa så kallade brott, offrar månadsvis med utredningsarbete på varje enskilda fall, gör husrannsakan, beslagtar datorer och telefoner hos misstänkta personer, gör allt för att skaffa fram bevis för våra domstolar, medan övriga brott till exempel våldtäkter, stöld och bilbränder inte utreds alls på grund av bristande resurser. Antalet outredda brott bara i Stockholm har under förra året ökat med 5,5 procent enligt uppgift från Svenska Dagbladet.

Per Björklund. Foto: Nya Tider

Är du på rätt sida i historien?

Mötes- och yttrandefrihet är grunden i demokratin och måste om så krävs upprätthållas med statens våldsmonopol. I Sverige fungerar det precis tvärtom många gånger, personer vars verksamhet finansieras av staten tillåts att med våld, hot och mer subtila medel inskränka dessa friheter för människor som anses ha fel så kallad värdegrund. Att det inte gick att genomföra en alternativ bokmässa är ett av symptomen på detta.

Vad vill egentligen svenska folket?

Majoriteten av väljarna anser att invandringen är för stor. Ändå röstar man på partier som vill öka den. Svaret finns troligen att finna i att systemmedias skrämseltaktik haft effekt, trots att allt fler i dag genomskådar den. Att bygga alternativa medier ter sig nu ännu viktigare.

Defaitism är aldrig ett val – oppositionen finns

Det är helt okej att känna besvikelse över ett val som många satt sitt hopp till, men att som svenskar ens tänka tanken att någonting skulle vara förlorat för att valet inte gick som vi hoppats är inte rätt mot vare sig oss själva eller mot dem som kämpat och offrat så mycket mer för sina länders frihet. Slaget är inte över förrän oppositionen ger upp, och eftersom det aldrig kommer att hända har vi ingen anledning att låta valresultatet överskugga de framgångar vi upplevt de senaste åren.

Inbillad oro?

SVT har ett program där man åker runt i landet och pratar med väljare inför valet. Det första stoppet på resan var i Helsingborg där man intervjuade en kvinna som hade ett hundpensionat. Då berättade hon att hon undvek att gå ut på kvällarna för att hon var orolig för att något skulle kunna hända. Då frågade journalisten om det var ”upplevd oro” eller ”faktisk oro”.

Den nyliberala politikens enorma framgångar

Idéerna om det svenska folkhemmet, där det ekonomiska överskottet som genereras av produktionskrafterna inom alla möjliga samhälleliga verksamheter, via politiken används för att bygga välfärden, utvecklades framförallt inom socialdemokratin efter andra världskriget. Den politiken nådde förmodligen sin höjdpunkt under 1970-talet. På 1980- och 1990-talen kom de nyliberala idéerna hit från Thatchers England och Reagans USA. Och här i landet gick politikerna längre än förebilderna. Inte ens valfrihetens Mecka, USA, har en valfrihet för skolan bekostad av staten.

Statsförvaltningen måste ta hänsyn även till landsbygdens folk och villkor

Vi behöver reformera statsförvaltningen för högre rättssäkerhet och bättre funktion för medborgare, näringsverksamheter och landsbygdens verklighet. Vi vill införa en författningsdomstol, återinföra tjänstemannaansvar och ha tidsbegränsade uppdrag för chefer i offentlig förvaltning, skriver Olle Larsson, Landsbygdspartiet.

Jan Guillous onyanserade Israelkritik

"Jan Guillou utelämnar gärna eller glömmer bort fakta som inte passar in i hans välkända vänsterradikala synsätt. Det är ingen hemlighet att Jan Guillou redan i sin ungdom var aktiv medlem i den vänsterextrema maoistiska organisationen 'Clarte' och att han senare i vuxen åldern har blivit dömd till långa fängelsestraff för spioneri mot svenska staten", skriver debattören Josef Csiba.

Viktiga invändningar mot regeringens afghanamnesti

Den 7 juni beslutade riksdagen att bevilja cirka 9 000 personer utan skyddsskäl uppehållstillstånd för studier. Olle Felten, riksdagsledamot för Alternativ för Sverige, kritiserade beslutet i ett inlägg den 4 juni i riksdagens kammare och sammanfattar här de viktigaste invändningarna.

Dags för feminister och antirasister att tänka om

Varför försvarar feminister utländska kulturer till den grad att de inte vill erkänna deras roll i förtryck av kvinnor, hedersmord och omskärelser? Varför vill så kallade antirasister inte erkänna rasism hos grupper som ser ned på den svenska kulturen? Viljan att känna sig ”god” har överskuggat logik och sunt förnuft, menar veckans debattör Jennifer Almlöf.

Politiska och ekonomiska konsekvenser av USA:s beslut att dra sig ur Iranavtalet

Rafiq Baban är SD-medlem och samhällsdebattör från irakiska Kurdistan som är aktiv inom både svensk och kurdisk politik och jobbar som tolk. Han menar att Donald Trumps mål är att störta den islamistiska iranska regimen och att det kan lyckas, men att det också får ekonomiska konsekvenser i Europa.

Varför det inte gick att fixa skolan på 100 dagar

Som vanligt gavs många vallöften i kampanjen inför riksdagsvalet 2014. Ett av dem var Gustav Fridolins löfte att förbättra den svenska skolan på rekordtid. ”Ge mig hundra dagar”, sade Fridolin och spände ögonen i TV-tittarna och politikerkollegorna i valdebatten. Statsrådets intentioner har inte förverkligats, och förklaringarna till detta är många, menar veckans debattör Henrik Paetau

Martin Schulz – Berlin är inte Bryssel

Den tyske socialdemokraten Martin Schulz var som talman i Europaparlamentet en tydlig profil inom EU, men misslyckades sedan som ledare för SPD i den tyska inrikespolitiken och lämnar ett sargat parti efter sig.

Dramatik i tysk politik

I delstatsvalen 2016 och 2017 gick det för det mesta dåligt för SPD (Socialdemokratische Partei Deutschlands), och man bytte i mars 2017 därför ut Sigmar Gabriel mot Martin Schulz. Han valdes med 100 procent av rösterna, vilket inte har hänt förut i SPD:s historia.

Ett samhälle på väg utför

Så gott som dagligen läser och hör vi om människor som blivit trakasserade och hotade. Till detta kommer våldtäkter och dödsskjutningar. Det är inte konstigt att många människor inte känner igen sitt samhälle.

Kan vi stoppa våldsspiralen?

Det dramatiska och dödliga våldet har ökat från år till år och det tycks inte finnas någon ände på eländet. Polisen arbetar intensivt med att komma åt beväpningen i kriminella miljöer. Detta kan försvåra för dem som vill använda skjutvapen mot sina kriminella konkurrenter eller fienden. Det ändrar dock inte det sociala undantagstillstånd som råder i dessa dysfunktionella miljöer.

Har Sebastian Kurz lösningen på migrationsfrågan?

Den österrikiska tidningen Der Standard (med vänsterliberal lutning) hade den 2 februari i år en lång intervju med Österrikes kansler Sebastian Kurz, ÖVP (kristdemokratiska Österrikes folkparti). Då frågade man ut honom om EU-frågor, migration och annat med anledning av att Österrike skall vara ordförandeland för EU ett halvår framåt från och med den 1 juli i år.

Ansvarstagande?

Henrik Paetau, filosofie magister och rektor emeritus med erfarenhet av undervisning på mellanstadiet, högstadiet och gymnasiet, skriver här om sina upplevelser från skolan.

En batikhäxas vanvett

Vanligen försöker jag upprätthålla en viss språklig nivå och undvika nedsättande uttryck, men "äldre svensk kvinna med specialintresse för yngre afghanska män" blir i längden något otympligt, och ordet "batikhäxa" gör att alla direkt förstår vad som avses. Typen har funnits sedan de själva var unga, men tillgången på just afghanska män har av någon anledning fått dem att blomma ut starkare än någonsin.