Ibland måste saker upprepas. Nya Tiders åsikter och värderingar uttrycks i ledaren och i spalten Chefredaktören har ordet. Övriga artiklar försöker vara objektiva, alltså läsaren värderar. Debatt och krönikor har bredare ramar. Brister i följande artikel beror alltså på mig. Till saken.
Efter att meteorologerna under 1980-talet lyckades avvärja att ozonlagret förtunnades så fick de nästan rockstjärnestatus. Nu har de upptäckt ett samband mellan ökad koldioxid och klimatförändringar och vill upp på scenen igen. Mycket skickligt har de skapat klimatpanik jorden runt. De som är intresserade av vetenskap vet att samband inte utgör vetenskapliga bevis. Före industrialiseringen låg koldioxidhalten i atmosfären på 270 ppm (parts per million). År 1986 hade koldioxiden ökat till 366 ppm och ökade med omkring 1 ppm/år. Nu ligger koldioxidhalten kring 400 ppm.
Jag satt i en småbåtshamn. En båtmotor var igång. Kylvattnet släpptes ut i sjön. Jag funderade på hur många som måste bo i sina båtar en vinter för att vattnet i marinan inte skulle frysa till is? Några tankar korsade varandra.
Fanns kylvatten från sjöfarten med i klimatkalkylerna? Jag ska bespara läsaren från månader av beräkningar. Följande siffror är mina egna. De finns inte publicerade någon annanstans så vitt jag vet.
Det finns omkring 39 000 handelsfartyg över 300 bruttoton i världen (plus en stor mängd andra fartyg). De släpper tillsammans ut minst 30 miljarder kubikmeter kylvatten, uppvärmt 5◦ C.
Siffrorna är givetvis ungefärliga. För att kontrollera mina uppgifter ringde jag olika vetenskapsinstitutioner och vetenskapsjournalister. Ingen hade ens tänkt tanken. Jag ringde Finland och Norge. Tankegången var totalt okänd. Sammanlagt var jag i kontakt med tolv forskare som hade lägst en doktorsgrad i ämnena meteorologi, glaciärforskning eller oceanografi. Flera var professorer. Ingen kände till någon studie i ämnet.
Jag var förbluffad. Tanke ledde till nästa tanke. Omkring 70 procent av kärnkraftens energi släpps ut som kylvatten. Efter en tid hade jag räknat ut följande utsläpp av vatten uppvärmt 10 grader i Östersjön: sjöfarten 500 miljoner m3, hushållen 500 miljoner m3, processindustrin 4 miljarder m3, kraftverken 4 miljarder m3, kärnkraften 14 miljarder m3. Summa: 23 miljarder m3 uppvärmt 10◦ C. Siffrorna var medvetet lågt räknade. Jag gjorde motsvarande beräkning för Nordsjön och Engelska kanalen och kom fram till 185 miljarder m3 uppvärmt vatten 10◦ C.
Dessa siffror finns inte med i klimatpanelens modeller. Jag tog kontakt med Köpenhamns universitet. Inte heller deras främsta forskare inom polarforskning hade funderat på detta. Vet inte de, torde ingen annan forskare på jorden göra det heller.
Vatten bevarar värme under lång tid och kan transportera det långa sträckor, till exempel till Arktis isar.
Klimatpanelens hypoteser är framtagna av meteorologer. De kan atmosfären ner till havsytan. Allt därunder är okänt för dem.
Från Skagerack går Baltiska strömmen ut i norra delen av Nordsjön som går över i Golfströmmen där den ändrar namn till Norska strömmen som går upp till Norra ishavet. Vattentemperaturen runt polarisen avviker inte mer än 0,2◦ C kring medelvärdet. En minimal höjning av vattentemperaturen orsakar stora områden av smält is. Det är vatten och inte luft som smälter is.
Jag skickade mina beräkningar i januari 2010 till Miljödepartementet, Vetenskapsrådet, Energimyndigheten, Oceanografiska Institutionen i Göteborg, Stockholm International Water Institute och SMHI.
Från SMHI fick jag ett nonsenssvar. Övriga institutioner har ännu inte yttrat sig. Energimyndigheten började räkna, men över fyra år senare har ännu inget hänt. Oceanografiska institutionen skulle göra en studie som de lovade att jag skulle få ta del av när den var klar. Den har ännu inte kommit. SMHI såg jag hade dragit i gång ett litet projekt.
Vatten är det ämne på jorden som näst ammoniak bevarar värme längst. Havsströmmar under havsytan behåller sin värme. Golfströmmen för värme till Norden från Karibien. Norska Strömmen, som är förbunden med Nordsjön, leder till Arktis isar. Förutom värmeutsläpp i haven (som bevaras) så sker även stora värmeutsläpp i luften (som är lättflyktig).
Om min teori håller så kan man åtgärda uppvärmningen av haven. Kärnkraftens kylvatten och andra värmeutsläpp går att hantera.
För att ge en bild av hur mycket värme vi släpper ut i de nordliga vattnen så kan man tänka sig en swimmingpool som är 40 x 10 meter och 5 meter djup (Östersjön). Varje dag låter vi 60 liter vatten uppvärmt 10◦ C rinna ut en meter under vattenytan. Det ger i genomsnitt 2,5 l/tim. Låt vattenmassan strömma mot en annan bassäng med knappt en cm/dygn, vilket får simulera att Norrlands älvar fyller på Östersjön som gör att Östersjön långsamt förs ut i Nordsjön. Den poolen (Nordsjön) är 60 x 10 m och 10 meter djup. Där släpps 500 liter vatten ut om dagen, uppvärmt 10◦ C, en meter under vattenytan, drygt 20 l/tim. Låt processen pågå i femtio år, tills ny balans uppnås.
En ökad befolkning och en ökad tillväxt innebär en fördubbling inom några decennier. Då går det undan. En fyrdubbling av Sveriges befolkning som C och MP vill ha, skulle troligen orsaka en klimatkollaps i Norden.
Stämmer mina beräkningar så kommer Nordpolens isar att smälta underifrån och från sidan. Inte ovanifrån. Arktis kommer att värmas upp snabbare än Antarktis beroende på vattenströmmarnas riktning i haven. Grönlands inlandsisar kommer att smälta cirka 5-7 dagar längre per år. Stora isområden kommer att avskiljas från Grönland och Antarktis genom ökat vattentryck underifrån. Dessa isar är förbundna med land och bryts loss om vattennivån stiger. Om cirka fem år kommer vårarna tidigare i Östersjön, inte minst efter att tredje kärnkraftsreaktorn i Olkiluoto i Finland dragit i gång. Nederbörden ökar i Norden.
Stockholm kan om några decennier nås av vindstyrkor över 40 meter per sekund, alltså tropiska stormar. Kinesiska sjön är relativt grund och tar emot stora värmeutsläpp från Kina. När ytvattnet överstiger 28◦ C startar tyfoner. Stora naturkatastrofer kommer att drabba området.
Det finns dessutom kedjeeffekter av värmeutsläppen. Vattenångan ökar i atmosfären, värmeutsläpp vintertid möts av en dubbel växthuseffekt. Mer värme stannar därför kvar. Värmeutsläpp i haven ökar ångbildningen, vilket fördröjer den ordinarie avdunstningen.
Värmeutsläppen i Norden, Ryssland, Kina och Nordeuropa finns inte i klimatforskarnas modeller och förvånade omarbetar de hela tiden sina kalkyler. Läsaren av denna artikel kan nu mer om haven än vad de gör. Det som är intressant med mina siffror är att alla mina förutsägelser hitintills har slagit in.
Det finns mycket prestige bakom forskarnas ovilja att forska i saken. Regeringarna i Nordeuropa, Ryssland och Kina är också ointresserade. Detta är frågor som Sydeuropa, Sydasien och Sydamerika har störst intresse av att klarlägga, men detta har de ännu inte tänkt på.
