En samling tyska Enigma-maskiner, kanske den mest kända kryptoapparaten. Foto: Wikipedia/Robert Malmgren

Kodernas svenske överman

HISTORIA
Koder och chiffer har länge varit en viktig del av den mänskliga kommunikationen. Med hjälp av dessa har man kunna sända känslig eller hemlig information utan att riskera att en krigsstrategi eller en statskupp blir avslöjad. Det är dock viktigt att även kunna knäcka koderna och chiffren för att kunna skydda, exempelvis, det egna landet. Den svenske uppfinnaren Arvid Damm blev en betydelsefull gestalt i chiffrens och kodernas värld.

I Swedish Signal Intelligence 1900-1945 berättar C.G. McKay och Bengt Beckman att bruket av chiffer för att skicka hemliga meddelanden med hjälp av mekanik har en lång historia här i Europa. De noterar att så tidigt som cirka 1470 hade den italienske kryptologen Leon Battista Alberti använt chifferplattor (”cypher disks”).

Dessa plattor var dock ingen maskin. I Codebreakers av Bengt Beckman får man däremot veta att den allra första kända chiffermaskin uppfanns av den svenske friherren Fredrik Gripenstierna. Både den maskinen och dess ritningar har visserligen gått förlorade, men beskrivningen av den, som är daterad den 23 september 1786, finns kvar. Beckman noterar att Gripenstiernas chiffermaskin var avsedd för två personer. Gustaf III, som själv brukade skriva hemliga brev med hjälp av kodord och chiffer, blev naturligtvis intresserad av maskinen. Gripenstierna var en pionjär inom krypteringens historia och en föregångare till den svenske uppfinnare som denna artikel ska fokusera på.

Utvecklingen av telegrafen på 1800-talet underlättade kommunikationen mellan individer som befann sig på långt avstånd. McKay och Beckman nämner att i Sverige öppnades den första telegraflinjen 1853 och senare blev Skandinavien en telegrafisk knutpunkt mellan Storbritannien och Ryssland.

I beskrivningen av sin chiffreringsapparat, som han fick patent på den 24 mars år 1921, inleder den svenske uppfinnaren Arvid Damm med att ta upp telegrafens betydelse för hans uppfinning:

”Som bekant användes vid telegrafisk handelskorrespondens s.k. codeböcker, medelst vilka handelstermer, omfattande ett eller flera ord, hela satser och meningar, kunna uttryckas genom en enda kortare teckengrupp, vanligen omfattande 4-6 bokstavs- eller siffertecken.”

Arvid Damm föddes 1869 och dog 1927. Uppgifterna om exakt när han avled går visserligen isär, men enligt McKay och Beckman var det 1927 och då dessa forskare gjort ett väldigt gediget arbete kan deras uppgift anses vara tillförlitlig.

Han hade en äldre bror, Ivar Damm, som var matematiker. Själv var Arvid Damm från början textilingenjör och undervisade på vävskolor – först i Norrköping och sedan i Borås.

Exakt när han började intressera sig för kryptografi är oklart, men McKay och Beckman noterar att brodern Ivar delade samma intresse. De två bröderna kompletterade varandra väl: matematikern Ivar var teoretiskt sinnad medan ingenjören Arvid var mer praktiskt lagd och den av dem som kom på hur man kunde gå tillväga vid det mekaniska åstadkommandet av olika chiffer. Enligt McKay och Beckman samarbetade Arvid Damm även med den skotske textilingenjören George Lorimer Craig fram till 1916. Det var tillsammans med Craig som Arvid under åren 1912-1914 utvecklade sin första kryptograf, men enligt McKay och Beckman hade maskinens principer demonstrerats för amiralitetet i London vid två tillfällen, först 1913 och sedan 1914. Amiralerna var intresserade och en tredje demonstration skulle ha ägt rum i augusti 1914. Dock satte första världskriget stopp för den planen. Damm och Craig vände sig då till svenska utrikesdepartementet, vilket var mer framgångsrikt då den förstnämnde 1916 fick ekonomiskt stöd av kommendörkapten Olof Gyldén.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Sparlösastenen

Sparlösastenen

🟠 HISTORIA I Västergötland står en av Sveriges märkligaste runstenar: Sparlösastenen. Den står i en skyddande träbyggnad intill Sparlösa kyrka. Tillsammans med Rökstenen räknas den till Sveriges mest berömda runstenar.

Tre historiska svenska kyrkor

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Riddarna i Sverige

Riddarna i Sverige

🟠 HISTORIA I medeltidens Europa kunde det löna sig att vara villig att strida för sitt land. Då kunde man nämligen bli riddare och i Sverige hade riddaren mycket hög rang.

Gudhem – historien om ett kloster

Gudhem – historien om ett kloster

🟠 HISTORIA Vi svänger av från vägen mellan Skara och Falköping. Vi har passerat utsiktsplatsen Trandansen vid Hornborgasjön och färdats genom ett mjukt böljande landskap. Nu ska vi besöka Gudhems klosterruin som ligger i anslutning till församlingskyrkan i Gudhem.

Erik den heliges krona

Erik den heliges krona

🟠 HISTORIA Erik den helige var kung av Sverige fram till sin död den 18 maj år 1160. Hans begravningskrona, som är i förgylld koppar, hittades bland hans övriga reliker. Vad som är speciellt med just denna krona är att den är Sverige äldsta kungakrona.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Palme omvärderad? – Dagbok från UD och mordet på Sveriges statsminister

🟠 BOKRECENSION Folkrättsprofessorn och diplomaten Bo Folke Johnson Theutenberg, född 1942, förde under sin långa karriär som diplomat en detaljerad och regelbunden dagbok. Komplicerade och känsliga diplomatiska uppdrag blandat med familjehögtider och annat fördes noga in i hans anteckningar. I 30 år höll han tyst, men som pensionerad diplomat och militär i flygvapnet gav han ut dessa politiska och diplomatiska anteckningar i bokform. Det blev till en början fem band. Därefter kompletterades de med en ny sammantagen och utökad version, med uppgifter gällande Sveriges relationer med och till Sovjetunionen, östtyska agenters verksamhet i Sverige och mordet på Olof Palme.

”Rage” på Dramaten

🟠 KULTURKRÖNIKA Hur ser nyskrivna uppsättningar ut på nationalscenen idag? En läsare av Nya Tider lyckades komma in på publikrepetitionen tre dagar innan premiären av ”Rage”, en pjäs där vänsterliberaler försöker förstå och komma till rätta med den nationalistiska frihetsvåg som sveper genom Europa. Detta är hans reflektioner.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.