Skip to Content

Roger Scruton, som kan kalla sig Sir då han adlades av drottning Elisabeth på hennes födelsedag år 2016. Foto: Pete Helme, Wikipedia
RECENSION

Konservativ i en extrem tid

PappersupplaganNya Tider v. 26-27

Professor Sir Roger Scruton är filosof, skribent och författare till ett femtiotal böcker med inriktning på estetik och politisk filosofi. Scrutons bok How to Be a Conservative (2014) har översatts till svenska av Anton Stigermark för Arktos förlag med titeln Att vara konservativ. Nya Tiders Åke Blomdahl har läst boken och blivit övertygad om att detta är en viktig tänkare som förtjänar uppmärksamhet.

Publicerad: 29 juni, 2018, 19:16

  • Svenska

Läs även

En återkommande tanke hos Roger Scruton är att ett gott samhälle ska byggas ”underifrån”, ur fria sammanslutningar och civilsamhällen. Samhällen måste bygga på en grundläggande tillit och förtroende hos dess medlemmar, något som aldrig kan frambringas ”uppifrån” av en ideologidriven stat.

Scruton är ”kulturkonservativ” när det gäller konst och arkitektur och ”värdekonservativ” vad det gäller politik och värdegrund. Hans utgångspunkt är en djup hemkänsla i den engelska och västerländska kulturen. Vi har ärvt en mängd värdefulla attityder, kunskaper och traditioner från våra förfäder och vi har en plikt att vårda och bevara det goda hos detta och föra det vidare till våra efterkommande, menar han.

Scruton är inte en politisk agitator. Han bedriver metapolitik i ordets bästa bemärkelse. Han resonerar om styrka och svagheter i olika ideologiska förhållningssätt och dess politiska uttryck och är inte främmande för en kritisk distans även till konservativa uttryck.

Samhället som en utvidgad familj

Scruton är inte ensam om att beskriva samhället som en utvidgad familj. En familj är grundad i släktskap och en organiskt framvuxen gemenskap mellan dess medlemmar. Familjen ger, när den fungerar som bäst, en trygg bas som kan tillåta medlemmarnas olikheter i åsikter och andra avseenden.

På motsvarande sätt är ett samhälle som baseras på en grundläggande tillit förmöget att bära en mångfacetterad diskussion om politik, estetik och långsiktiga mål, utan att förfalla till våld och brutal maktkamp. Man kan lita på att även en minoritetsåsikt respekteras och förhind­rar att demokrati förfaller till majoritetens tyranni.

Utan grundläggande tillit och tradition kommer en demokrati att urarta. Scruton observerade detta i den nyfödda ”demokratin” i Tjeckien efter 1989:
… ett gäng äventyrare startar upp ett politiskt parti, vinner valet genom grandiosa vallöften, privatiserar så fort de kan, och utplånas från den politiska kartan i nästa val …

Konservatism

Konservatismens styrka är också dess problem. Konservatism kan förefalla ”tråkig” i sitt försvar för det fungerande och beprövade och sin avsaknad av eggande visioner om kommande lycko­riken.
Men den som är konservativ är inte nödvändigtvis motståndare till alla förändringar, eller en krampaktig försvarare av ärvda privilegier.

I vår tid av kaotisk upplösning kan den konservativa impulsen till och med handla om att radikalt återupprätta till synes förlorade värden. Scruton är dock inte någon kontrarevolutionär upprorsledare. Han är tvärtom måttfull, ”moderat” skulle man säga om inte ordet gav fel associationer till ett visst parti.

Scrutons stil är lågmäld och resonerande och han är mån om att också visa på de förtjänstfulla sidorna hos sina politiska motståndares idéer. Boken är mycket rik på kloka tankar som det är omöjligt att ge rättvisa åt i en kort recension.

Socialism

Det går inte att ta fel på att Scruton särskilt varnar för socialistiska, nationalsocialistiska och kommunistiska försök till social ingenjörskonst med syfte att uppfostra en ”ny människa”. Den konservativa idén är att bygga på den existerande människan som hon faktiskt är.

Nationen

Enligt liberaler är samhället i bästa fall en marknadsplats för fria aktörer som bara följer sitt egenintresse. Men för att marknaden överhuvudtaget ska fungera krävs ett ömsesidigt förtroende mellan parterna, och att människor kan hållas ansvariga inför dem de bedriver affärer med. En fungerande ekonomisk ordning bygger alltså på en moralisk ordning, menar Scruton med Adam Smith.

Förtroende, ansvar och pliktkänsla kan bara existera i ett samhälle där sympati mellan människor vuxit fram spontant. Människor som följer sitt egenintresse på ett ansvarsfullt och långsiktigt sätt, kan då avstå från sina omedelbara egenintressen för att försvara, även med sitt liv, denna gemenskap.

Samhället är ”en gemenskap mellan de döda, de levande och de ofödda. […] Samhället är ett gemensamt arv […] en länk i en kedja av givande och tagande […] de goda ting som vi ärver [är inte] våra att slösa bort. Vi länkas samman med dem som gav oss det som vi har i dag genom en linje av förpliktelser. En linje som förlängs i och med omtanke om de som komma skall.”
Revolutionärer föraktar de döda och förstör det sociala kapitalet och lämnar människorna som nakna homo oeconomicus som förtär allt i sin väg.

Samhället menar Scruton med Edmund Burke, bygger på relationer som byggs underifrån. ”Det är i familjen, i lokala klubbar och föreningar, i skolan, på arbetsplatsen, på regementet och på universitetet som folk lär sig att interagera som fria individer, ta ansvar för sina handlingar och hållas ansvariga av sina grannar.” Det handlar om underförstådd social kunskap som vuxit fram genom mängder av försök och misstag när människor försökt anpassa sig till andra.

Det är inte svårt för läsaren att dra ut tankelinjen för att förstå att åtskilda samhällen kan ha blivit olika och att människor från olika samhällen och kulturtraditioner inte fritt kan blandas med lyckat resultat.

Scruton medger att nationen är exkluderande till sin natur. Privilegier och tillgångar som erbjuds dess medborgare kan inte fritt delas ut till vem som helst utan att man offrar det förtroende som samhället vilar på. Föreställningen om ”vi folket” har vuxit fram i en lång historisk process och kan inte lätt utvidgas.

Internationalism och mångkultur

Roger Scruton är uttalat skeptisk till supernationella projekt som EU, och andra globalistiska ambitioner att ta makten från nationalstaterna, samtidigt medger han att det finns problem som kräver internationellt samarbete och avtal.

Inte minst gäller det kontroll av multinationella företag, handelsavtal och miljöfrågor. Men beslut ska enligt den så kallade subsidaritetsprincipen tas på lägsta möjliga nivå. Det är nationen som är den högsta nivån som kan verka demokratiskt.

Miljörörelsen

Konservativa har på ett olyckligt sätt tappat greppet i miljödebatten, säger Scruton. ”Det är häpnadsväckande att den engelskspråkiga världens många konservativa partier inte har gjort den saken till sin egen.” Vi kan påminna oss om att skapandet av nationalparker och fridlysning av djur och växter från början var ett konservativt projekt, medan vänstern såg det som gammaldags och lönlöst att bevara det gamla, var sig det handlade om naturen, arkitektur eller kulturarv.

De konservativa hamnade i knäet på storföretagen medan miljörörelsen togs över av vänsterns upphetsade propaganda med inriktning på ”klimatförändringar, massutrotning och smältande ismassor – alla frågor som ligger bortom någon enskild nationell regerings förmåga, och som saknar omedelbara lösningar.”

Vänstern driver upp en förtvivlan över människans förmåga och försöker som en sista utväg sälja sina radikala internationalistiska planer, men Scruton varnar för riskerna med att lämna över makt från valda politiker till anonyma byråkratiska strukturer utan fungerande ansvarsutkrävande.

Framgångsrika försök att vända den ekologiska förstörelsen, säger Scruton, har utgått från nationella beslut att skydda platser och miljöer som vi upplever som ”våra”. De blir framgångsrika därför att de bygger på grundläggande mänskliga drivkrafter och kopplingen till en gemensam plats.

Vad är värdefullt?

Ett av bokens senare kapitel handlar om vad som är värdefullt i sig. Scruton gör givande reflektioner om moralen, kyrkan, kärlek, äktenskap, barn, konst, litteratur, sådant som hör till ”värdenas riken”. Det är inte politik, men det är de konservativas uppgift att försvara dessa värden.

Att vara konservativ är en bok som är mycket rik på fruktbara tankar. Läs den eftertänksamt och långsamt.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Biståndsmyndigheten Sida slipper Botkyrka-flytt

INRIKESDet blir ingen flytt av biståndsmyndigheten Sida från välbärgade Östermalm i Stockholms innerstad till mångkulturella Botkyrka söder om Stockholm. Det uppger bland annat Fastighetstidningen. Skälet sägs officiellt vara brist på ändamålsenliga lokaler, men Nya Tider kan även avslöja att en annan orsak sannolikt är viktigare, nämligen att en enkät från början av 2019 visade att myndigheten riskerade att förlora var fjärde anställd om flytten blev av.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Tio års arbete i alternativmedia: En ringmur av tystnad

KÅSERIFör tio år sedan bytte jag sida. I 25 år arbetade jag som journalist i dagspress, därav 22 år på Dagens Nyheter. Efter pensioneringen började jag skriva i alter­nativmedia. Halva min vänkrets sade upp kontakten. Fortfarande har många inte kunnat förlåta mig för sidbytet. Jag omges av en ringmur av tystnad.

Gå till arkivet

Send this to a friend