Skip to Content

Foto: Nya Tider

Konstens frihet och rätten att uppröra

Dan Park är den ende av oss som lyckats hamna i fängelse, sade Makode Linde lite beundrande, men berörde inte alls det faktum att han som mörkhyad konstnär behandlas med silkesvantar. När etablissemangets egna kulturpersonligheter skulle diskutera yttrandefriheten i Sverige var de rörande överens om att det inte råder några problem och inom konsten råder om möjligt ett än mer öppet klimat.

Publicerad: 24 maj, 2016, 13:16

  • Svenska

Läs även

I år firar Tryckfrihetsförordningen 250 år, vilket bland annat uppmärksammades på Kungliga biblioteket med en paneldiskussion under rubriken ”Är ingenting heligt? Konstens frihet och ansvar”. Någon debatt var det väl knappast, eftersom bara etablissemangets egna kulturpersonligheter inbjudits. I den mån dessa såg att det inte rådde full yttrandefrihet var det på grund av viss självcensur som ett resultat av starka intressegruppers kampanjer.

De medverkande konstnärerna var Jan Guillou, välkänd författare, Makode Linde, bildkonstnär, och Karin Helander, professor i teatervetenskap och medlem av Kulturrådet. Moderatorer var Lotta Gröning, krönikör på Expressen, och Henrik Berggren, ledarskribent på Dagens Nyheter.

Jan Guillou drog historien om hur Peter Dahls målning ”Liberalismens genombrott i societeten” 1970 beslagtogs av polisen. Det blev i praktiken Dahls stora genombrott för den breda publiken. Tavlan återlämnades och hänger nu på museum.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Actionism – ny livsfilosofi på traditionell grund

KULTURAv och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

En visselblåsares credo: Om verklighetsförnekelse och kommande välfärdskollaps

Karl-Olov Arnstberg torde vara känd för de flesta av Nya Tiders läsare, inte bara som återkommande krönikör utan också som kunnig och orädd författare. Förra året tryckte han boken Efter demokratin på sitt eget förlag. Den innehåller sju essäer, och låt mig få säga det från början: Hela boken genomsyras av Arnstbergs gedigna kunskaper, saklighet, klarsynthet, verbala skicklighet och – viktigast – hans återhållna och berättigade vrede över det inkompetenta politiska ledarskap som i i rask takt leder Sverige till vägen mot ättestupan.

Den stridande författaren

KULTURHan skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Bivax i stället för plast

KULTURHur packade man in maten förr, innan man hade plastpåsar och plastfolie? Man använde bivaxdukar! En kunskap väl värd att återuppta.

Gå till arkivet

Send this to a friend