Skip to Content

Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in. Foto: Wikipedia/Armigo

Kontroversiella DNA-register allt viktigare i polisens arbete

Digital utgåva

Genom en ändring i Polisdatalagen kan polisen nu söka efter okända gärningsmäns släktingar och på så vis ringa in eftersökta kriminella. Men polisens möjligheter att hitta brottslingar via olika DNA-register innefattar även privata aktörer. Samtidigt finns nästan hälften av Sveriges befolkning registrerad i olika biologiska register vilka kan användas för att hitta dem.

Publicerad: 20 februari, 2019, 20:53

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet började den nya Polisdatalagen att gälla och den ger polisen utökade möjligheter att hitta kriminella via de befintliga DNA-registren. De första analyserna och resultaten enligt den nya lagen har redan börjat komma in och kan förhoppningsvis leda till fler brottslingar bakom galler. Men frågan om DNA-register är större än så och avsevärt mer kontroversiell. För vilka finns i registren och hur används de av polisen?

Sveriges kriminella hamnar i DNA-register

När polisen hittar DNA på en brottsplats som de misstänker kommer från en gärningsman kan de söka i olika register med förhoppningen om att hitta den eftersökta där. I Sverige finns tre olika register för DNA-profiler – spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret.

Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping jobbar med DNA-analyser. Foto: Polisen

Spårregistret: Här registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till en person.

Utredningsregistret: I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat DNA-prov för analys. När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Återfinns den där flyttas DNA-profilen från Utredningsregistret till DNA-registret.

DNA registret: I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom och som lämnat DNA-prov för analys.

Sedan 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse ”topsas” och registreras i dessa tre register och de flesta hamnar slutligen i DNA-registret. Där finns det i dag drygt 163 000 DNA-profiler och eftersom många av de som döms för brott även blir återfallsförbrytare kan man ofta använda sig utav detta register i jakten på misstänkta. I Sverige topsade polisen förra året 27 000 misstänkta för att få deras DNA men i polisens register över misstänkta ligger 35 000 profiler som man ändå inte har kunnat matcha mot någon person. Behoven av att kunna få tillgång till fler DNA-register och nya metoder för att få fast brottslingar är således stort, speciellt i takt med att antalet grova brott ökar i Sverige.

Kan hitta gärningsmän via deras släktingar efter lagändring

Efter en lagändring vid årsskiftet där den dåvarande Polisdatalagen upphörde och istället ersattes med ”Lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område” kan polisen numera även söka efter misstänkta personers släktingar i DNA-registren. Metoden går ut på att polisen inte bara söker efter en ”fullträff”, det vill säga fullt matchande DNA, utan även närbesläktat DNA. Om den eftersökte har en kriminell släkting i något av registren kan detta alltså innebära att polisens eftersökningsområde krymper avsevärt till en specifik familj eller släkt.

– Föräldrar och barn har relativt lika DNA, medan ett syskon kan ha väldigt olika. Så även om ett syskon till en misstänkt gärningsperson finns i DNA-registret kan den personen hamna på sannolikhetsplats 2 000, och vi har begränsat listorna till 50 träffkandidater, åtminstone i ett första steg, berättar Anna Granlund som är gruppchef på biologisektionen, typbestämning och DNA-registret på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, för Dagens Juridik.

I nuläget drar de gränsen för att göra familjesökningar vid grova brott så som mord och överfallsvåldtäkter eftersom det handlar om känsliga personuppgifter och eftersom frågan är kontroversiell.

– Vi har fått in runt fem ärenden och ett par av dem har vi redovisat tillbaka till polisen, säger hon.

Polisen kan söka i privata DNA-register för släktforskning

I dagsläget finns det åtskilliga privata databaser för släktforskning där över 70 000 svenskar lagt in sitt DNA i hopp om att få reda på mer om sitt släktskap. Polisen har på senare tid vaknat upp för möjligheterna att använda sig utav dessa register, i samband med familjesökningen, för att kunna hitta misstänkta brottslingar. Det skulle gå till så att polisens utredare skickar in en okänd brottslings DNA i de privata företagens systemet för att hitta avlägsna släktingar. Som i sin tur då skall kunna leda polisen till en misstänkt person.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Staten har sparat blodprover åtminstone sedan 70-talet. Blodgivare och de som undersöktes för olika sjukdomar finns där. Ingenting om detta har skrivits på många år. Sverige var totalitärt redan då.

  • appy

Konjunkturbarometern sjunker – sämre tider väntar

ANALYSSveriges BNP sjönk med 0,1 procent under det and­ra kvartalet, vilket skapat oro bland nationalekonomerna. Vi är inne i en recession, en ekonomisk tillbakagång, om utvecklingen fortsätter under det tredje kvartalet. Recession är en av de situationer som anses vara mest negativ för den ekonomiska utvecklingen, kanske den allra värsta. Samtidigt ökar försörjningsbördan för migrationen och bostadsbubblan växer. Ändå ser vi inga tecken på skarpa åtgärder från regeringen.

Låga straff för misshandel i Kil

Dom i det uppmärksammade misshandelsfallet i Kil där två asylsökare under förnedrande former misshandlade en svensk pojke har nu kommit. Amer Assad från Syrien och Mohammad Jafari från Afghanistan, som påstår sig vara 16 år gamla, döms av Värmlands tingsrätt till samhällstjänst i 60 respektive 20 timmar. Åklagaren yrkade aldrig på utvisning.

Sprängdåden allt fler i Sverige

INRIKESTill och med i juli i år skedde närmast ofattbara 120 sprängningar, jämfört med 83 under hela förra året, visar statistik från polisen som DN tagit del av. Totalt innebär det en ökning på hela 45 procent. Polisregion Syd är likt tidigare år värst drabbat med 44 anmälda sprängdåd mellan januari och juli 2019.

Fotbollsspelare i Syrianska IF våldtog 13-årig flicka

INRIKESEn 32-årig man har dömts till tre års fängelse för flera våldtäkter mot en 13-årig flicka rapporterade SVT förra veckan. Nu kan Nya Tider avslöja att mannen är Charbel Dourie, 32, som jobbar med utsatta barn, är fotbollsdomare för ungdomar och spelar fotboll i Syrianska IF Norrköping. Hans fru var gravid med deras första barn men det hindrade inte honom från att våldta flickan vid ett flertal tillfällen.

Läckta dokument avslöjar: Global Compact är bindande

Läckta dokument från EU-kommissionen har lett till diskussion i Danmark om FN:s migrationspakt Global Compact. Av dokumenten framgår det att Global Compact är bindande för EU:s medlemsstater. Kritiker till migrationspakten menar att de fått rätt i sina varningar.

Näthatande IT-tekniker kallar Hanif Bali för ”husblatte”

Halit Kosmaz är IT Projekt Manager på Sveriges Kommuner och Landsting och benämner sig själv som ”frihetskämpe”. På Twitter kallade han moderaten Hanif Bali för ”den äckligaste husblatte han någonsin sett”. SKL vill dock inte avskeda Kosmaz och när Nya Tider ringer upp får vi förklaringen att uttalandet gjordes på fritiden.

Invandrare höll fast och gruppvåldtog flicka

INRIKESDe två invandrarna från Iran, Ghasem, 27, och Heman, 21, tryckte ner en 17-årig flicka på en madrass och gruppvåldtog henne trots att hon bönade och bad dem att sluta. Istället för att sluta blev männen mer upphetsade och kallade henne för ”äcklig” och ”hora”. Nu har de dömts till fängelse och utvisning för gruppvåldtäkten. Heman döms även för en annan våldtäkt.

Utvisad kom tillbaka – nu misstänkt för terroristbrott

INRIKESMannen som gripits i Östersund misstänkt för att ha försökt köra in en bil i en folksamling, vilket nu utreds av säkerhetspolisen som ett misslyckat terrorattentat är en muslimsk asylsökare från Kazakstan och heter Dilshod. Han har dessutom redan utvisats från Sverige förut – men enkelt återvänt och nu försökt mörda svenskar.

Gå till arkivet

Send this to a friend