Skip to Content

Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in. Foto: Wikipedia/Armigo

Kontroversiella DNA-register allt viktigare i polisens arbete

Digital utgåva

Genom en ändring i Polisdatalagen kan polisen nu söka efter okända gärningsmäns släktingar och på så vis ringa in eftersökta kriminella. Men polisens möjligheter att hitta brottslingar via olika DNA-register innefattar även privata aktörer. Samtidigt finns nästan hälften av Sveriges befolkning registrerad i olika biologiska register vilka kan användas för att hitta dem.

Publicerad: 20 februari, 2019, 20:53

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet började den nya Polisdatalagen att gälla och den ger polisen utökade möjligheter att hitta kriminella via de befintliga DNA-registren. De första analyserna och resultaten enligt den nya lagen har redan börjat komma in och kan förhoppningsvis leda till fler brottslingar bakom galler. Men frågan om DNA-register är större än så och avsevärt mer kontroversiell. För vilka finns i registren och hur används de av polisen?

Sveriges kriminella hamnar i DNA-register

När polisen hittar DNA på en brottsplats som de misstänker kommer från en gärningsman kan de söka i olika register med förhoppningen om att hitta den eftersökta där. I Sverige finns tre olika register för DNA-profiler – spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret.

Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping jobbar med DNA-analyser. Foto: Polisen

Spårregistret: Här registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till en person.

Utredningsregistret: I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat DNA-prov för analys. När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Återfinns den där flyttas DNA-profilen från Utredningsregistret till DNA-registret.

DNA registret: I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom och som lämnat DNA-prov för analys.

Sedan 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse ”topsas” och registreras i dessa tre register och de flesta hamnar slutligen i DNA-registret. Där finns det i dag drygt 163 000 DNA-profiler och eftersom många av de som döms för brott även blir återfallsförbrytare kan man ofta använda sig utav detta register i jakten på misstänkta. I Sverige topsade polisen förra året 27 000 misstänkta för att få deras DNA men i polisens register över misstänkta ligger 35 000 profiler som man ändå inte har kunnat matcha mot någon person. Behoven av att kunna få tillgång till fler DNA-register och nya metoder för att få fast brottslingar är således stort, speciellt i takt med att antalet grova brott ökar i Sverige.

Kan hitta gärningsmän via deras släktingar efter lagändring

Efter en lagändring vid årsskiftet där den dåvarande Polisdatalagen upphörde och istället ersattes med ”Lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område” kan polisen numera även söka efter misstänkta personers släktingar i DNA-registren. Metoden går ut på att polisen inte bara söker efter en ”fullträff”, det vill säga fullt matchande DNA, utan även närbesläktat DNA. Om den eftersökte har en kriminell släkting i något av registren kan detta alltså innebära att polisens eftersökningsområde krymper avsevärt till en specifik familj eller släkt.

– Föräldrar och barn har relativt lika DNA, medan ett syskon kan ha väldigt olika. Så även om ett syskon till en misstänkt gärningsperson finns i DNA-registret kan den personen hamna på sannolikhetsplats 2 000, och vi har begränsat listorna till 50 träffkandidater, åtminstone i ett första steg, berättar Anna Granlund som är gruppchef på biologisektionen, typbestämning och DNA-registret på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, för Dagens Juridik.

I nuläget drar de gränsen för att göra familjesökningar vid grova brott så som mord och överfallsvåldtäkter eftersom det handlar om känsliga personuppgifter och eftersom frågan är kontroversiell.

– Vi har fått in runt fem ärenden och ett par av dem har vi redovisat tillbaka till polisen, säger hon.

Polisen kan söka i privata DNA-register för släktforskning

I dagsläget finns det åtskilliga privata databaser för släktforskning där över 70 000 svenskar lagt in sitt DNA i hopp om att få reda på mer om sitt släktskap. Polisen har på senare tid vaknat upp för möjligheterna att använda sig utav dessa register, i samband med familjesökningen, för att kunna hitta misstänkta brottslingar. Det skulle gå till så att polisens utredare skickar in en okänd brottslings DNA i de privata företagens systemet för att hitta avlägsna släktingar. Som i sin tur då skall kunna leda polisen till en misstänkt person.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Staten har sparat blodprover åtminstone sedan 70-talet. Blodgivare och de som undersöktes för olika sjukdomar finns där. Ingenting om detta har skrivits på många år. Sverige var totalitärt redan då.

  • appy

Fyra MENA-kvinnor i Linköping döms för grov mordbrand

PÅ PLATSDen 9 maj meddelade Linköpings tingsrätt dom i målet mot ”MENA-ligan”, bestående av nio stycken kvinnor från Mellanöstern och Afrika i åldern 19 till 25 år. Domen är ett svårt bakslag för åklagaren, men fyra kvinnor döms i alla fall för grov mordbrand till kännbara fängelsestraff. Rättsprocessen har kostat skattebetalarna mångmiljonbelopp. Nya Tider var på plats i Linköping.

Terrordebatt i riksdagen

RIKSDAGENAdam Marttinen (SD) anklagade i en riksdagsdebatt om terrorism den sittande regeringen för att agera passivt när IS-terrorister återvänder från slagfältet i Syrien och Irak. Han krävde att utländska terrorister ska kunna utvisas på livstid från Sverige. Under debatten ifrågasatte Marttinen också Vänsterpartiets kopplingar till vänsterns terrororganisation AFA, en grupp som han tycker att det borde vara kriminellt att engagera sig i.

Afrikansk hemtjänstmedarbetare misstänks ha våldtagit 80-årig svensk kvinna – lokal pensionärsföreningsordförande vill se fler invandrarmän inom äldreomsorgen

INRIKESEn svensk 80-årig kvinna misstänks ha blivit våldtagen av en afrikansk manlig hemtjänstarbetare i Stockholmsförorten Bromma den 8 maj. Mannen i fråga är nu anhållen. När Nya Tider kontaktar Lena Hedquist, ordförande för den lokala pensionärsföreningen SPF Seniorerna i Bromma, säger hon sig inte ha hört talas om händelsen, trots att den rapporterats i såväl Aftonbladet som Expressen. När hon får veta att mannen som misstänks för våldtäkten är eritrean försvarar hon i förstone inte den utsatta 80-åriga kvinnan, utan hon vill tvärtom se fler exotiska män inom hemtjänsten.

Eurovision 2019: Sverige kom sexa och blev omsprunget av Ryssland

TEL AVIVOmröstningen i samband med Eurovision Song Contest i Israel under natten den 19 maj blev dramatisk och fick en snöplig avslutning för Sveriges musik- och medieelit. De hade nämligen kallt räknat med att John Lundvik med sitt bidrag ”To late to love” skulle vinna hela tävlingen med en promenadseger. Så blev det inte. Sverige slutade på en 6:e plats då de europeiska Tv-tittarna fått säga sitt, och fick dessutom se sig omsprunget av Sveriges absoluta hatobjekt, nämligen Ryssland som visserligen inte vann men likväl slutade på en tredje plats.

Salafister demonstrerar mot Säpos insats mot radikala imamer

INRIKESPå Norrmalmstorg i Stockholm 18 maj samlades de mest radikala muslimerna från Gävle, Västerås, Umeå och Göteborg till demonstration mot att fem av deras imamer tagit in i Migrationsverkets förvar. Mötet inleddes med kollektiv bön, sedan tågade man under tystnad till Gustav Adolfs torg och lämnade en petition till Regeringen.

Försvarsberedningens rapport ett paradigmskifte

FÖRSVARETFörsvarsberedningen presenterade sin rapport den 14 maj. Förslagen innebär omfattande organisationsförändringar och målsättningar som definitivt bryter med det tidigare utdömda insatsförsvaret. Detta är de första stegen till att återupprätta invasionsförsvaret. Försvarsberedningen är däremot till skillnad från förra gången oenig och det gäller ett infekterat bråk om skrivningar avseende finansiering där åsikterna går isär vad som gäller.

Jordbruksverket lobbar för miljöförstöring och fortsatt användning av farlig ogräskemikalie – på grund av påstått klimathot

INRIKESDen mycket giftiga kemikalien glyfosat, som används i det mycket vanliga ogräsbekämpningsmedlet Roundup, kan komma att förbjudas inom EU år 2022, om EU-parlamentet beslutar om detta. Nu vill dock det svenska jordbruksverket se en fortsatt användning av den farliga kemikalien genom att hänvisa till det påstådda klimathotet. Jordbruksverket sällar sig nu alltså till klimatlobbyn och vill offra reella miljöfördelar som ett mer varierat växt- och djurliv invid åkermarkerna till förmån för en just nu rådande klimattrend.

Södertälje hårt drabbat av socialbidragsfusk – man med Ferrari ville få socialbidrag

INRIKESSödertälje, en kommun där de etniska svenskarna numera är i minoritet, är även en kommun med stora problem med bidragsberoende. 200 miljoner kronor om året betalar Södertälje ut i försörjningsstöd. Men en stor del av detta kan vara rent bidragsfusk.

Gå till arkivet

Send this to a friend