Skip to Content

Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in. Foto: Wikipedia/Armigo

Kontroversiella DNA-register allt viktigare i polisens arbete

Digital utgåva

Genom en ändring i Polisdatalagen kan polisen nu söka efter okända gärningsmäns släktingar och på så vis ringa in eftersökta kriminella. Men polisens möjligheter att hitta brottslingar via olika DNA-register innefattar även privata aktörer. Samtidigt finns nästan hälften av Sveriges befolkning registrerad i olika biologiska register vilka kan användas för att hitta dem.

Publicerad: 20 februari, 2019, 20:53

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet började den nya Polisdatalagen att gälla och den ger polisen utökade möjligheter att hitta kriminella via de befintliga DNA-registren. De första analyserna och resultaten enligt den nya lagen har redan börjat komma in och kan förhoppningsvis leda till fler brottslingar bakom galler. Men frågan om DNA-register är större än så och avsevärt mer kontroversiell. För vilka finns i registren och hur används de av polisen?

Sveriges kriminella hamnar i DNA-register

När polisen hittar DNA på en brottsplats som de misstänker kommer från en gärningsman kan de söka i olika register med förhoppningen om att hitta den eftersökta där. I Sverige finns tre olika register för DNA-profiler – spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret.

Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping jobbar med DNA-analyser. Foto: Polisen

Spårregistret: Här registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till en person.

Utredningsregistret: I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat DNA-prov för analys. När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Återfinns den där flyttas DNA-profilen från Utredningsregistret till DNA-registret.

DNA registret: I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom och som lämnat DNA-prov för analys.

Sedan 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse ”topsas” och registreras i dessa tre register och de flesta hamnar slutligen i DNA-registret. Där finns det i dag drygt 163 000 DNA-profiler och eftersom många av de som döms för brott även blir återfallsförbrytare kan man ofta använda sig utav detta register i jakten på misstänkta. I Sverige topsade polisen förra året 27 000 misstänkta för att få deras DNA men i polisens register över misstänkta ligger 35 000 profiler som man ändå inte har kunnat matcha mot någon person. Behoven av att kunna få tillgång till fler DNA-register och nya metoder för att få fast brottslingar är således stort, speciellt i takt med att antalet grova brott ökar i Sverige.

Kan hitta gärningsmän via deras släktingar efter lagändring

Efter en lagändring vid årsskiftet där den dåvarande Polisdatalagen upphörde och istället ersattes med ”Lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område” kan polisen numera även söka efter misstänkta personers släktingar i DNA-registren. Metoden går ut på att polisen inte bara söker efter en ”fullträff”, det vill säga fullt matchande DNA, utan även närbesläktat DNA. Om den eftersökte har en kriminell släkting i något av registren kan detta alltså innebära att polisens eftersökningsområde krymper avsevärt till en specifik familj eller släkt.

– Föräldrar och barn har relativt lika DNA, medan ett syskon kan ha väldigt olika. Så även om ett syskon till en misstänkt gärningsperson finns i DNA-registret kan den personen hamna på sannolikhetsplats 2 000, och vi har begränsat listorna till 50 träffkandidater, åtminstone i ett första steg, berättar Anna Granlund som är gruppchef på biologisektionen, typbestämning och DNA-registret på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, för Dagens Juridik.

I nuläget drar de gränsen för att göra familjesökningar vid grova brott så som mord och överfallsvåldtäkter eftersom det handlar om känsliga personuppgifter och eftersom frågan är kontroversiell.

– Vi har fått in runt fem ärenden och ett par av dem har vi redovisat tillbaka till polisen, säger hon.

Polisen kan söka i privata DNA-register för släktforskning

I dagsläget finns det åtskilliga privata databaser för släktforskning där över 70 000 svenskar lagt in sitt DNA i hopp om att få reda på mer om sitt släktskap. Polisen har på senare tid vaknat upp för möjligheterna att använda sig utav dessa register, i samband med familjesökningen, för att kunna hitta misstänkta brottslingar. Det skulle gå till så att polisens utredare skickar in en okänd brottslings DNA i de privata företagens systemet för att hitta avlägsna släktingar. Som i sin tur då skall kunna leda polisen till en misstänkt person.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Staten har sparat blodprover åtminstone sedan 70-talet. Blodgivare och de som undersöktes för olika sjukdomar finns där. Ingenting om detta har skrivits på många år. Sverige var totalitärt redan då.

  • appy

Ny minnesplats på Fårö för baltiska flyktingar

INRIKESDen 22 juli invigdes en ny minnesplats på Fårö utanför Gotland för att hedra de baltiska flyktingar som kom till Fårö under andra världskrigets slut, eller snarare alla de som aldrig kom fram utan drunknade i Östersjön under de strapatsrika resorna.

Taxidådet i Borlänge en hämnd för anmälan om sextrakasserier

INRIKESEn somalisk taxichaufför sitter häktad efter en vansinneskörning i Borlänge, där han medvetet körde på fem personer. Brottsrubriceringen är ett försök till mord samt fyra fall av grov misshandel. Somaliern är sedan tidigare dömd för våld mot tjänsteman på ett socialkontor, då han inte fick igenom sin vilja angående bidrag.

Mördare fritagen under permission från ungdomsvård

INRIKESDen 8 januari 2018 sköt den då 16-årige somaliern Abdirizak Abdimalek Osman ihjäl en 24-årig afrikansk man på en pizzeria i Rinkeby. Han dömdes till tre års sluten ungdomsvård, men fritogs den 21 juli i år under en permission. Den ansvariga myndighetens presschef medger i ett samtal med Nya Tider att en felbedömning uppenbarligen gjordes då man beviljade permission.

12-årig flicka ihjälskjuten av gängkriminella

INRIKESNatten mot söndagen sköts en 12-årig flicka ihjäl vid en bensinmack i Norsborg i Botkyrka kommun söder om Stockholm. Skjutningen menas ha varit en så kallad ”drive-by-skjutning” där gängkriminella kört förbi bensinmacken och öppnat eld mot andra gängmedlemmar men missat och istället dödat den unga flickan.

EU klubbade återhämtningsfond och dubblar sin budget

UTRIKESTidigt på morgonen den 21 juli skrev EU-ländernas regeringschefer på avtalet om den nya långtidsbudgeten och den så kal­la­de återhämtningsfonden för EU, efter ett historiskt långt maratonmöte över mer än fyra dygn. Den senare har lanserats som ett stöd för återuppbyggnad till länder som drabbats hårt av coronapandemin. Konstruktionen innebär att EU:s budgetramar i det närmaste dubbleras, med lånade pengar, under tre år. Förändringen är fundamental och marknadsförs som ”Nästa generation av EU” – utan att ställas under demokratisk prövning.

2022 rullar politikertåget till Bryssel

INRIKESRegeringen har beslutat ge Trafikverket i uppdrag att upphandla två olika utrikes nattåg, det ena Stockholm – Hamburg och det andra Malmö-Bryssel. Eftersom det inte tillåts att upphandla dessa på tysk sträcka förväntas vinnande tågföretag ta risken från dansk-tyska gränsen. Hamburg-tåget från Stockholm välkomnas av många, men Brysseltåget från Malmö ses istället som något politikerna ger sig själva i present.

Katolsk kyrka i Ystad utsatt för stenkastning av ungdomsgäng

INRIKESLördagen den 26 juli utsattes Sankt Nikolaikyrkan i den skånska staden Ystad för stenkastning av ett mindre ungdomsgäng – mitt under pågående mässa. Vittnen såg åtminstone tre ungdomar springa från platsen, men kyrkoherde Eugeniusz Machica säger till Nya Tider att han just nu inte vet om det handlar om ett muslimskt invandrargäng eller inte.

Par skyddade sitt hus – blev av med sina vapen

UTRIKESParet Mark och Patricia McCloskey skyddade sin villa mot svarta BLM-aktivister som brutit sig in på deras tomt. Paret visade att de var beväpnade och fick till slut de aggressiva aktivisterna att ge sig av. Nu har dock polisen konfiskerat parets vapen och utreder deras agerande.

Gå till arkivet

Send this to a friend