Skip to Content

Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in. Foto: Wikipedia/Armigo

Kontroversiella DNA-register allt viktigare i polisens arbete

Digital utgåva

Genom en ändring i Polisdatalagen kan polisen nu söka efter okända gärningsmäns släktingar och på så vis ringa in eftersökta kriminella. Men polisens möjligheter att hitta brottslingar via olika DNA-register innefattar även privata aktörer. Samtidigt finns nästan hälften av Sveriges befolkning registrerad i olika biologiska register vilka kan användas för att hitta dem.

Publicerad: 20 februari, 2019, 20:53

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet började den nya Polisdatalagen att gälla och den ger polisen utökade möjligheter att hitta kriminella via de befintliga DNA-registren. De första analyserna och resultaten enligt den nya lagen har redan börjat komma in och kan förhoppningsvis leda till fler brottslingar bakom galler. Men frågan om DNA-register är större än så och avsevärt mer kontroversiell. För vilka finns i registren och hur används de av polisen?

Sveriges kriminella hamnar i DNA-register

När polisen hittar DNA på en brottsplats som de misstänker kommer från en gärningsman kan de söka i olika register med förhoppningen om att hitta den eftersökta där. I Sverige finns tre olika register för DNA-profiler – spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret.

Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping jobbar med DNA-analyser. Foto: Polisen

Spårregistret: Här registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till en person.

Utredningsregistret: I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat DNA-prov för analys. När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Återfinns den där flyttas DNA-profilen från Utredningsregistret till DNA-registret.

DNA registret: I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom och som lämnat DNA-prov för analys.

Sedan 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse ”topsas” och registreras i dessa tre register och de flesta hamnar slutligen i DNA-registret. Där finns det i dag drygt 163 000 DNA-profiler och eftersom många av de som döms för brott även blir återfallsförbrytare kan man ofta använda sig utav detta register i jakten på misstänkta. I Sverige topsade polisen förra året 27 000 misstänkta för att få deras DNA men i polisens register över misstänkta ligger 35 000 profiler som man ändå inte har kunnat matcha mot någon person. Behoven av att kunna få tillgång till fler DNA-register och nya metoder för att få fast brottslingar är således stort, speciellt i takt med att antalet grova brott ökar i Sverige.

Kan hitta gärningsmän via deras släktingar efter lagändring

Efter en lagändring vid årsskiftet där den dåvarande Polisdatalagen upphörde och istället ersattes med ”Lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område” kan polisen numera även söka efter misstänkta personers släktingar i DNA-registren. Metoden går ut på att polisen inte bara söker efter en ”fullträff”, det vill säga fullt matchande DNA, utan även närbesläktat DNA. Om den eftersökte har en kriminell släkting i något av registren kan detta alltså innebära att polisens eftersökningsområde krymper avsevärt till en specifik familj eller släkt.

– Föräldrar och barn har relativt lika DNA, medan ett syskon kan ha väldigt olika. Så även om ett syskon till en misstänkt gärningsperson finns i DNA-registret kan den personen hamna på sannolikhetsplats 2 000, och vi har begränsat listorna till 50 träffkandidater, åtminstone i ett första steg, berättar Anna Granlund som är gruppchef på biologisektionen, typbestämning och DNA-registret på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, för Dagens Juridik.

I nuläget drar de gränsen för att göra familjesökningar vid grova brott så som mord och överfallsvåldtäkter eftersom det handlar om känsliga personuppgifter och eftersom frågan är kontroversiell.

– Vi har fått in runt fem ärenden och ett par av dem har vi redovisat tillbaka till polisen, säger hon.

Polisen kan söka i privata DNA-register för släktforskning

I dagsläget finns det åtskilliga privata databaser för släktforskning där över 70 000 svenskar lagt in sitt DNA i hopp om att få reda på mer om sitt släktskap. Polisen har på senare tid vaknat upp för möjligheterna att använda sig utav dessa register, i samband med familjesökningen, för att kunna hitta misstänkta brottslingar. Det skulle gå till så att polisens utredare skickar in en okänd brottslings DNA i de privata företagens systemet för att hitta avlägsna släktingar. Som i sin tur då skall kunna leda polisen till en misstänkt person.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Vårdpersonal vägrar vaccin

INRIKESI Skåne är det många av vårdpersonalen som vägrar att ta coronavacciner. I Burlövs kommun vill fyra av tio anställda inte ta vaccinet. I Helsingborg har tre av tio i vårdpersonalen på ett flertal äldreboenden gjort samma bedömning. Men de som står på sig riskerar omplacering.

Så begränsar pandemilagen dina demokratiska friheter

REPORTAGERedan samma dag som den nya pandemilagen infördes kom den att användas för att upplösa en demonstration utanför riksdagen. Den nya förordningen, Begränsningsförordningen, började gälla redan den 10 januari efter att ha antagits av riksdagen två dagar tidigare. Lagen ger regeringen rätt att införa långtgående inskränkningar i invånarnas friheter och rättigheter, och en rad restriktioner infördes omedelbart. Vissa menar dock att lagen strider mot såväl grundlagen som EU-lag. Nya Tider fanns på plats i riksdagen den 8 januari när lagen röstades igenom.

Inblick: De okända och oskyldiga fångarna i Sverige

REPORTAGEDet finns en särskild lag, med en tillhörande infrastruktur, vars syfte alla verkar ha enats om är att ”rädda liv”. Vad ingen däremot verkar kunna besvara är varför verksamheten ser ut som den gör, varför den är tvingande under så pass lång tid eller huruvida den över huvud taget faktiskt räddar några liv. Nya Tider har talat med en jurist, en administratör och en intagen – mannen längst ned i kedjan som suttit på fem av verksamhetens anläggningar.

Storbråk om riskkostnaderna för Modernas coronavaccin

INRIKESMånga har oroats över att de nya snabbframställda vaccinerna mot Covid -19 skulle kunna medföra en våg av allvarliga biverkningar. Läkemedelsföretagens producentansvar för de eventuella skador deras produkter kan ställa till med hanteras normalt av Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelsföretaget Moderna är dock inte med i försäkringen och risken ligger därför till stor del på regionerna som injicerar vaccinet i patienterna. Nu stoppar flera regioner Modernas vaccin i väntan på formella besked från regeringen.

Över 500 000 smittade – massvaccineringarna i gång

INRIKESAntalet smittade i coronaviruset Sars-CoV-2 i Sverige har nu överstigit 500 000 enligt Folkhälsomyndigheten. Samtidigt har totalt 9 667 personer dött med Covid-19. Trots att belastningen på sjukvården ännu är mycket hög och flera regioner varnar för den allvarliga situationen vill Tegnell lugna ner folket – massvaccineringarna är igång och 80 000 doser har redan använts, vilket dock är mycket mindre än det totala antalet doser, 170 000, som Sverige fått än så länge.

Böter på 2 000 kr för brott mot pandemilagen – kan ge fängelse i upp till fyra år

INRIKESRiksåklagaren har föreslagit att överträdelser mot den nyinstiftade pandemilagen skall komma att ge 2 000 kronor i böter vid en ordningsbot som skall utfärdas av polis. Men mer oroväckande för frihets- och demokratiförespråkare är att Riksåklagaren även öppnar upp för att brott mot den nya pandemilagen i en del situationer skulle kunna ge fängelse – upp till fyra år, då en del brott mot den nya pandemilagen skulle kunna vara fall av ”vållande till sjukdom”.

Pandemilagen – därför röstade politikerna ja

VIDEOSå fort den kontroversiella pandemilagen började gälla bröt polisen upp en liten demonstration utanför riksdagen. Nya Tider intervjuar tre politiker som röstade ja, som bland annat hävdar att svenskars fri- och rättigheter behöver begränsas för att ”rädda liv”.

Debattören Janouch börjar använda Twitter-konkurrent – som släcks ner

INRIKESDen av etablissemanget numera illa sedda debattören och författaren Katerina Janouch meddelar via Facebook att hon nu börjar använda Twitter-konkurrenten Parler för att motverka åsiktscensuren. Parler har som plattform vuxit mycket sedan november 2020, men har nu släckts ned.

Gå till arkivet

Send this to a friend