Skip to Content

Blodprover till PKU-registret samlas in från ett nyfött barn i Stockholm, 2012. Provet sparas på en läskpappersdel där fyra ringar blod får torka in. Foto: Wikipedia/Armigo

Kontroversiella DNA-register allt viktigare i polisens arbete

Digital utgåva

Genom en ändring i Polisdatalagen kan polisen nu söka efter okända gärningsmäns släktingar och på så vis ringa in eftersökta kriminella. Men polisens möjligheter att hitta brottslingar via olika DNA-register innefattar även privata aktörer. Samtidigt finns nästan hälften av Sveriges befolkning registrerad i olika biologiska register vilka kan användas för att hitta dem.

Publicerad: 20 februari, 2019, 20:53

  • Svenska

Läs även

Vid årsskiftet började den nya Polisdatalagen att gälla och den ger polisen utökade möjligheter att hitta kriminella via de befintliga DNA-registren. De första analyserna och resultaten enligt den nya lagen har redan börjat komma in och kan förhoppningsvis leda till fler brottslingar bakom galler. Men frågan om DNA-register är större än så och avsevärt mer kontroversiell. För vilka finns i registren och hur används de av polisen?

Sveriges kriminella hamnar i DNA-register

När polisen hittar DNA på en brottsplats som de misstänker kommer från en gärningsman kan de söka i olika register med förhoppningen om att hitta den eftersökta där. I Sverige finns tre olika register för DNA-profiler – spårregistret, utredningsregistret och DNA-registret.

Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, i Linköping jobbar med DNA-analyser. Foto: Polisen

Spårregistret: Här registreras DNA-profiler från spår som säkrats i samband med brottsutredning och som inte kan kopplas till en person.

Utredningsregistret: I utredningsregistret registreras dna-profiler från skäligen misstänkta personer som är registrerade på någon brottsmisstanke i misstankeregistret (MR) där fängelse ingår i straffskalan, och som lämnat DNA-prov för analys. När en person har registrerats i utredningsregistret görs en kontroll mot belastningsregistret (BR). Återfinns den där flyttas DNA-profilen från Utredningsregistret till DNA-registret.

DNA registret: I DNA-registret registreras DNA-profiler från personer som finns registrerade i BR och som dömts för brott efter 1 januari 2006 till annan påföljd än böter eller har godkänt ett strafföreläggande som avser villkorlig dom och som lämnat DNA-prov för analys.

Sedan 2006 får alla som är skäligen misstänkta för brott som kan ge fängelse ”topsas” och registreras i dessa tre register och de flesta hamnar slutligen i DNA-registret. Där finns det i dag drygt 163 000 DNA-profiler och eftersom många av de som döms för brott även blir återfallsförbrytare kan man ofta använda sig utav detta register i jakten på misstänkta. I Sverige topsade polisen förra året 27 000 misstänkta för att få deras DNA men i polisens register över misstänkta ligger 35 000 profiler som man ändå inte har kunnat matcha mot någon person. Behoven av att kunna få tillgång till fler DNA-register och nya metoder för att få fast brottslingar är således stort, speciellt i takt med att antalet grova brott ökar i Sverige.

Kan hitta gärningsmän via deras släktingar efter lagändring

Efter en lagändring vid årsskiftet där den dåvarande Polisdatalagen upphörde och istället ersattes med ”Lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område” kan polisen numera även söka efter misstänkta personers släktingar i DNA-registren. Metoden går ut på att polisen inte bara söker efter en ”fullträff”, det vill säga fullt matchande DNA, utan även närbesläktat DNA. Om den eftersökte har en kriminell släkting i något av registren kan detta alltså innebära att polisens eftersökningsområde krymper avsevärt till en specifik familj eller släkt.

– Föräldrar och barn har relativt lika DNA, medan ett syskon kan ha väldigt olika. Så även om ett syskon till en misstänkt gärningsperson finns i DNA-registret kan den personen hamna på sannolikhetsplats 2 000, och vi har begränsat listorna till 50 träffkandidater, åtminstone i ett första steg, berättar Anna Granlund som är gruppchef på biologisektionen, typbestämning och DNA-registret på Nationellt Forensiskt Centrum, NFC, för Dagens Juridik.

I nuläget drar de gränsen för att göra familjesökningar vid grova brott så som mord och överfallsvåldtäkter eftersom det handlar om känsliga personuppgifter och eftersom frågan är kontroversiell.

– Vi har fått in runt fem ärenden och ett par av dem har vi redovisat tillbaka till polisen, säger hon.

Polisen kan söka i privata DNA-register för släktforskning

I dagsläget finns det åtskilliga privata databaser för släktforskning där över 70 000 svenskar lagt in sitt DNA i hopp om att få reda på mer om sitt släktskap. Polisen har på senare tid vaknat upp för möjligheterna att använda sig utav dessa register, i samband med familjesökningen, för att kunna hitta misstänkta brottslingar. Det skulle gå till så att polisens utredare skickar in en okänd brottslings DNA i de privata företagens systemet för att hitta avlägsna släktingar. Som i sin tur då skall kunna leda polisen till en misstänkt person.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Teskedsorden i konkurs

Stiftelsen Teskedsorden med kopplingar till den socialdemokratiska rörelsen och Bonnierssfären försattes i början av maj i konkurs på egen begäran, rapporterar sajten Altinget. Stiftelsen har sedan 2006 varit verksam med att sprida politiskt korrekt litteratur och film till ungdomar. Man har också delat ut priser till personer som anses ha ” gjort en insats för ett samhälle inom rasism, diskriminering, demokrati och rättigheter samt för mångfald”.

Vredgad Annie Lööf till attack mot lugn Jimmie Åkesson

INRIKESSöndag den 2 maj hölls årets första partiledardebatt i SVT Agenda, och det blev en tidvis infekterad debatt. Centerledaren Annie Lööf tappade i det närmaste fattningen när Jimmie Åkesson menade att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken. ”Jag känner sånt förakt när jag hör ditt resonemang!”, utbrast Lööf. Dessutom blev sprickan mellan Annie Lööf och Nyamko Sabuni allt tydligare. De två liberala partierna har de senaste åren varit som ler och långhalm, och båda ingick januariöverenskommelsen med regeringen Löfven. I debatten frågade Lööf om Sabuni vill ”skicka ut” invandrare, varpå Sabuni syrligt frågade: ”Skall du ta hit hela världen?”.

Statliga myndigheters ”effektivisering” leder till ännu mer administration

ANALYSI en rapport från Riksrevisionen slås det fast att regeringens arbete med att effektivisera statens verksamhet istället lett till mer administration. Frigjorda resurser från olika effektiviseringsåtgärder går, enligt rapporten, i större utsträckning till ny administration än till dess egentliga kärnuppgifter. Man menar också att det satsas mer på att digitalisera verksamheten än de administrativa funktionerna. Gjorda satsningar går dessutom långsamt. Ökad andel chefer och kvalificerad administrativ personal tynger ner utvecklingen.

Arrangör av frihetsdemonstration fick vite på 30 000 kronor av Länsstyrelsen – bestrider betalning

INRIKESFilip Sjöström, en av huvudarrangörerna av de senaste månadernas frihetsdemonstrationer mot pandemilagen och coronarestriktionerna har nu ålagts att betala ett vite på 30 000 kronor till Länsstyrelsen i Stockholm för protesterna. Enligt medieuppgifter skall han också ha dömts för brott mot ordningslagen till 50 dagsböter på sammanlagt 2 500 kronor för den första frihetsmanifestationen den 6 mars. I en kommentar till Nya Tider säger Filip Sjöström att han inte ens kände till den domen än.

Fritidsledare fick sparken – hade röstat på Sverigedemokraterna

INRIKESStefan Cronlund sparkades från jobbet som fritidsledare vid en ungdomsgård i Ockelbo. Anledningen är att han i en intervju för Expressen berättade att han röstat på Sverigedemokraterna, något som inte uppskattades av socialdemokratiska ABF som driver ungdomsgården. ”Det här är åsiktsförföljelse”, säger Stefan till Nya Tider.

Fem kvinnomord – Jämställdhets­myndigheten ointresserad av förövarnas härkomst

INRIKESDen senaste tidens händelser, då fem kvinnor mördats av sin partner, har lett till en stor debatt i Sverige. Endast en av de fem männen är etnisk svensk, något som förtigs av systemmedia. Jämställdhetsmyndigheten säger att de inte för någon statistik över kvinnomördarnas ursprung och heller inte är intresserade av det. ”Mäns våld mot kvinnor är den yttersta konsekvensen av ett ojämställt samhälle och det är utifrån den utgångspunkten vi arbetar och genomför våra uppdrag”, skriver utredaren Katarina Björkgren till Nya Tider.

Vattenfalls presschef uttryckte SD-hat på Twitter – företaget ser inga problem med agerandet

INRIKESTisdagen den 4 maj skrev det statliga energibolaget Vattenfalls presschef Natalie Sial en hatisk tweet riktad mot Sverigedemokraterna. Anledningen till inlägget skall ha varit en debatt i SR:s program P1-morgon angående den migrationspolitiska uppgörelse som nåddes mellan M, KD, L plus SD under Valborgshelgen. När Nya Tider når Natalie Sial själv försvarar hon utan omsvep sitt politiska agerande på Twitter, och företagets presstjänst ser inga som helst problem med att deras egen chef uttrycker sig politiskt på sociala medier.

”Rasistiska organisationer” ska inte förbjudas – däremot deltagande i sådana

INRIKESÅr 2019 tillsatte regeringen en kommitté med syftet att utreda huruvida man skulle kunna förbjuda ”rasistiska organisationer”, ett begrepp som inte definierades på ett tydligt sätt. En minoritet i riksdagen, däribland Socialdemokraterna, ville se ett förbud mot sådana organisationer, medan en majoritet kunde enas om att endast förbjuda personer att delta i dem, vilket också blev det besked som kommittén gav vid sin slutpresentation den 30 april.

Gå till arkivet

Send this to a friend