Dolda risker. Nu höjer bankerna räntorna på de lån som bostadsrättsföreningarna tagit för att finansiera bygget av fastigheterna, samtidigt som priset på energi och insatsvaror stiger snabbt. Många bostadsrättsföreningar har ingen buffert för en sådan situation, utan hela kostnaden hamnar på bostadsrättsavgiften, och läggs till de andra ökade kostnader som bostadsrättsinnehavaren redan drabbats av själv av samma orsaker. När de som inte har råd att bo kvar vill sälja sin bostadsrätt, kan den högre avgiften bidra till att man inte kan sälja den för lika mycket som man köpte den för. Bild: JM

Kostnadsrace för boendet i bostadsrätter – föreningarnas ekonomi en ”dold” risk

Bostadsrätten är en ganska svensk företeelse, där man köper rätten att bo i en lägenhet av en förening som äger fastigheten. I nya bostadsrättsföreningar placeras cirka 23 procent av fastighetens inköpskostnad i föreningen, som finansierar sin andel med lån och fördelar lånekostnaderna på bostadsrätts­innehavarna. Dessa bakas ihop tillsammans med kostnader för till exempel drift och underhåll. Den ekonomiska planeringen sviktar i många föreningar och när kostnaderna för räntan eller energi – eller som nu båda två – ökar finns en allvarlig risk för att man tvingas höja avgifterna markant.

De senaste åren har kostnaden för att bo i en bostadsrätt uppmärksammats allt mer. Det faktum att det är bostadsrättsföreningen som äger fastigheten och att medlemmarna i föreningen måste betala föreningens alla kostnader, genom sin månadsavgift, är inte alltid tydlig i den information som torgförs när bostadsrätter säljs.

Normalt fördelas köpeskillingen för en bostadsrättsfastighet mellan föreningen och bostadsrättsköparna. Föreningen står vanligen för cirka 23 procent av den sammanlagda köpeskillingen för hela fastigheten och resten läggs på priset för respektive bostadsrätt. Föreningens andel finansieras genom lån, där räntor och amortering fördelas ut på bostadsrättsinnehavarna i månadsavgiften.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Fd ledamot av Riksdagens skatteutskott och Riksbanksfullmäktige
Olle.Felten@nyatider.nu

Relaterat

Bolånen och energipriserna – inflations­bekämpningens ”Svarte Petter”

Bolånen och energipriserna – inflations­bekämpningens ”Svarte Petter”

🟠 EKONOMI De senaste 15-20 årens exempellösa prisökningar på bostäder har lett till att en stor grupp svenskar med höga bolån riskerar att hamna i en mycket besvärlig situation när inflation och ränta drar åt tumskruvarna. Finansinspektionen pekar på att cirka 10 procent av bolånetagarna i Sverige riskerar att inte klara sin ekonomi om boräntorna går upp till 7 procent. Med en hög arbetslöshet i mixen blir inflationsbekämpningen en knivig historia.

Läs även:

Bolånen och energipriserna – inflations­bekämpningens ”Svarte Petter”

Bolånen och energipriserna – inflations­bekämpningens ”Svarte Petter”

🟠 EKONOMI De senaste 15-20 årens exempellösa prisökningar på bostäder har lett till att en stor grupp svenskar med höga bolån riskerar att hamna i en mycket besvärlig situation när inflation och ränta drar åt tumskruvarna. Finansinspektionen pekar på att cirka 10 procent av bolånetagarna i Sverige riskerar att inte klara sin ekonomi om boräntorna går upp till 7 procent. Med en hög arbetslöshet i mixen blir inflationsbekämpningen en knivig historia.

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

Kan höjd ränta avvärja en skenande inflation orsakad av höga energipriser?

🟠 SCB släppte den 14 juni chockbeskedet att inflationstakten i Sverige nu är uppe i 7,3 procent (KPI), den högsta inflationen sedan början av 1990-talet. Risken ökar därmed för en allt snabbare höjning av styrräntan i Sverige, liksom i USA och euroområdet. Det skulle innebära negativa konsekvenser för många högt belånade svenskar och ökad risk för recession. Många frågar sig också varför inflationen rusar just nu och hur Riksbanken skall kunna påverka energipriserna i Sverige med en räntehöjning.

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

Regeringen pressas till 180 grader-sväng om EU-lag för minimilöner

🟠 Den 7 juni presenterade europeiska rådet en ”provisorisk politisk överenskommelse” om införandet av en lag om minimilöner i EU. För svensk del har det varit ett rött skynke med en lagstiftning om minimilöner, eftersom det anses strida mot den svenska lönebildningsmodellen med kollektivavtal som grund. Kritiken mot en sådan EU-lag är massiv i Sverige bland både fack- och arbetsgivarorganisationer. Regeringen sade så sent som i december 2021 ja till ett förslag men vänder nu och säger nej, efter hårt tryck från arbetsmarknadens parter.

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

”RePowerEU” – Dyr och orealistisk plan för att stoppa importen av rysk energi

🟠 Nu har EU-kommissionen gått ut med information om hur man hade tänkt sig att stoppet av importen av energi från Ryssland ska gå till. Bland annat vill man producera mer ”förnybar” el och biogas i EU-länderna, öka antalet värmepumpar och energieffektivisera i största allmänhet. Kärnkraften är inte med i planen. Förslaget innehåller även förberedelser för att ransonera naturgas, men har givits det stärkande namnet ”RePowerEU”. Kommissionen hävdar att åtgärderna ska göra energi billigare i Europa, vilket mötts med stor skepsis. Även tidplanen har i allmänhet dömts ut som orealistisk. Projektet skall, till största delen, vara genomfört senast i slutet av 2027 och beräknas till dess kosta 210 miljarder euro, och till 2030 är prislappen 288 miljarder euro.

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

Påtvingad tillsats av biodrivmedel driver upp inflationen – Tjeckien slopar kravet

🟠 Plikten att blanda in biobränslen i fossila drivmedel uppges syfta till att minska utsläppen av koldioxid. Denna så kal­la­de reduktionsplikt har dock visat sig ha en starkt prisdrivande effekt på hela samhället. Ett avgörande problem är att tillgången på biodrivmedel för inblandning är högst begränsad och därmed gör bränslet dyrt. När jordbrukare ska odla mer grödor till biodrivmedel, minskar det också jordbruksarealerna för matproduktion. Tjeckien slopar nu helt kraven på inblandning av biobränslen för att minska påfrestningarna på sin ekonomi. Sverige har, självpåtaget, de högsta kraven i EU på bioinblandning, långt över EU:s krav, och tänker inte sänka dem.

Nyhetsdygnet

Bilden av det överhängande ”klimathotet” skärskådas

🟠 BOKRECENSION I boken Borde man oroa sig för klimathotet? konfronterar filosofiläraren Staffan Mörner de påståenden om ett förestående ”klimathot” som konstant förmedlas som absoluta sanningar. Mörner har varit engagerad i miljöfrågor under större delen av sitt liv och skriver sedan flera år om just klimatfrågan i olika nätpublikationer. Bokens utgångspunkt är ett ifrågasättande av det dominerande narrativet, vilket gör att läsaren får en gedigen grundkurs i klimatfrågans olika delar, skriver recensenten Tobias Svensson.

Fågelskådningens fröjder

🟠 Det finns flera trevliga sätt att vistas ute i naturen på, naturen ger så mycket och många intressen odlas där. Vi har botaniker som studerar blommor, svampentusiaster, trädälskare och fågelskådare. Vi ska koncentrera oss på fåglarna, så låt oss följa med Henning och Vikingagruppen på en exkursion.

Makthavaren bakom Elon Musk

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Historien om hur Elon Musk och hans hantlangare stoppade några tusen batterier från bärbara datorer i en Lotus Elise och startade elbilsrevolutionen är välkänd. Men det är inte hela historien om moderna elfordon. Företaget CATL hade också en stor del i att göra elbilar vanliga på vägarna, tack vare en knuff i rätt riktning från en direktör hos BMW.

Hylte: från bruksort till mångkultur

🟠 REPORTAGE Nya Tider har under en tid fått rapporter om att kommunen Hylte i Hallands län alltmer domineras av islamister och ökande otrygghet. Eftersom centralorten Hyltebruk är en liten bruksort på landet blev vi överraskade, så vi åkte dit och fann ett samhälle där mycket hade fått en muslimsk prägel, men där en tystnadskultur gjorde det svårt att hitta någon som ville uttala sig.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

🟠 Covid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Mord i Östervåla

🟠 HISTORIA Den 19 februari 1896 hittades postmästaren och klockaren Johan Åkerlund svårt skadad i huvudet på postkontoret i Östervåla. Han avled några timmar senare. Undersökningen tydde på att han blivit huggen med en yxa. Brottet bedömdes vara ett rånmord trots att mördaren inte rört värdepapperna som legat framme, fullt synliga. Detta är första delen om Östervålamordet som är både ett olöst brott och en komplex gåta.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos Spelpressen
Allt du behöver veta om casino utan spelpaus
Svenskaonlinecasinon – Din jämförelsesida för svenska casino online
Jämför casino utan svensk licens hos Nya-Casinon.online
Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Viktig information om casino utan licens finns på casinoutanlicens.net
Bra sportbonusar hittar du på betting utan svensk licens
Finlands största sajt gällande nya casinon uudetkasinot.com
En sammanställning av information om utländska casino hittar du på Casinofrog.com.
Info om casino utan spelpaus hittar du på Starwarscasinos.com
Läs allt om Jalla Casino bonus här – vi har all info om sidan och guidar dig igenom alla steg så du kan motta din bonus.

Senaste numret

Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Kundtjänst
Tel: 08-410 677 70
kund[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Redaktion
redaktion[snabel-a]nyatider.nu
Box 454, 191 24 Sollentuna

Annonser och SEO
salj[snabel-a]nyatider.nu

Artiklar (RSS)
© 2022 Nya Tider. Med ensamrätt. Nya Tider ges ut av AlternaMedia AB.

Ansvarig utgivare: Vávra Suk. Bankgiro: 108-0357.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.