Marknadspriserna på kaffe har under året nått nya rekordnivåer och med råge slagit de tidigare rekordåren 1977 (inflation ej medräknat) och 2012 (inflation medräknat). Tar vi hänsyn till kronans värde idag, så slog kaffepriserna omräknat i svenska kronor (SEK) alla tiders rekord – även med inflationen sedan 1977 medräknad.
Den 13 februari såg den eftertraktade arabica-bönorna det högsta marknadspriset någonsin, 4,41 dollar per pund, vilket motsvarade drygt 102 kronor per kilo med dåvarande växlingskurs. Det var mer än en fördubbling sedan samma tid året innan. Den 30 augusti låg marknadspriset på 3,93 dollar per pund (se diagram), vilket motsvarar närmare 83 kronor kilot – i en fortsatt tydlig och stark uppåtgående trend sedan början på augusti.
Notera att kronan har stärkts rejält mot dollarn sedan februari, då den låg på mellan 10,60 och 11,23 kronor per dollar. Den 3 september var växlingskursen 9,44 kronor per dollar, så kronan har stärkts med nästan 16 procent – en förändring som för tillfället dämpar prisstegringarna på kaffe något för svenska konsumenter.
Största kaffeproducenten
Brasilien, som i över 150 år varit världens största producent och exportör av kaffe, har utstått upprepade frostperioder och rekordlåga temperaturer sedan 2021. Brasilien producerar ungefär 40 procent av världens kaffe. Därför påverkar odlingsförhållanden i Brasilien hela världsmarknaden. Delstaten Minas Gerais är landets dominerande kaffeproducerande region och står för nästan hälften av allt kaffe som odlas i Brasilien. Andra viktiga kaffeproducerande regioner inkluderar delstaterna Espírito Santo, São Paulo och Bahia. Brasiliens kaffeplantage täcker över två miljoner hektar, varav minst 70 procent odlar arabica-bönor.
EU använder mer robusta-bönor än USA. Arabica utgör ungefär två tredjedelar av EU:s kaffeimport, medan USA nästan bara konsumerar arabica. Detta då europeiska konsumenter tenderar att blanda in mer robusta i blandningar på grund av en större preferens för djärvare smaker och en tradition att konsumera espressobaserade drycker, medan nordamerikaner föredrar den sötare, mindre bittra smak som arabicabönan har. Därför har amerikanska kaffeimportörer, som är mer beroende av arabicabönan, tömt brasilianska varulager och drivit upp priserna i år. Detta har förvärrat både tillgången och prisbildningen.
Det har ännu inte drabbat slutkonsument, men om marknadspriserna fortsätter att stiga – eller ens håller sig på nuvarande nivåer – är det oundvikligt att hyllpriserna kommer att stiga kraftigt.
– Brasiliens specialkaffe-förening, BSCA
Andra ledande kaffeexportörer är länderna Vietnam, Colombia, Honduras och Etiopien, där Tyskland också är en betydande exportör av bearbetat och rostat kaffe, trots att de inte själva odlar några bönor.
Augustifrost förödande
Den ledande kaffeanalytikern Maja Wallengren rapporterade från plats i Brasilien att den senaste frosten som drabbat Brasiliens kaffeodlingar slog till i mitten av augusti 2025, precis när blomningen för 2026 års skörd började. Mitten av augusti på södra halvklotet, där Brasilien är beläget, infaller två veckor före deras vår i september till november (motsvarar mars till maj hos oss).
Det känsliga tillväxtstadium som kaffeplantan då befinner sig i är helt avgörande för deras utveckling och därmed årets kaffeskörd i Brasilien, där även lätt frost kan vara förödande. Och nu har just frost och kyla återigen drabbat de kaffeodlande områdena i Brasilien, efter flera år av återkommande och onormal frost och kyla (se NyT v. 35/2021 och NyT nr. 5/2025). Detta Sydamerikas största land såg speciellt i juli 2021 och augusti 2024 mycket svåra frostangrepp.
Återkommande över tid har det försvagat kaffebuskarna, som reagerar med så kallad ”stressblomning”, det vill säga de omfördelar energin till bladen i stället för det som kommer att bli kaffebönorna. Det innebär oåterkalleliga förluster innan frukten ens har hunnit sätta in, och oaktat om de överlever.
Agronomiskt sett är kaffeplantans återhämtning från denna cykel mycket långsam och sträcker sig ofta över flera år eller till och med årtionden. Vi kan därför redan nu förutspå kaffebrist, åtminstone avseende högkvalitativa arabicabönor från Brasilien, och därmed också kraftigt höjda priser de kommande åren.
Expert varnar
Det kyliga vädret gör att 2025 års skörd redan nu ses som en kommande besvikelse, efter redan flera svåra år. Officiella prognoser ligger på 55–65 miljoner säckar, där en ”säck” är 60 kilo. Det är redan under genomsnittet, men fältrapporter från odlare och deras organisationer tyder på att det snarare kommer att landa på runt 47 miljoner säckar i år. Detta kommer i så fall att bli mycket kännbart.
Kaffeanalytikern Wallengren varnar för att detta underskott, i kombination med i augusti nya köldrelaterade skador på 2026 års skörd, banar väg för en kännbar och decennielång uppgång av kaffepriserna. Enligt hennes uppfattning är ett pris på arabicabönor på 3,40–3,50 dollar per pund, vilket motsvarar 71–73 kronor kilot inte dyrt – utan lägsta tänkbara pris, som troligen aldrig kommer tillbaka.
Wallenberg varnar för att priserna sannolikt kommer att bryta över 4 dollar eller 84 kronor och kan komma att testa nivån 5–6 dollar eller 105–126 kronor i början av 2026, i takt med att underskotten fördjupas. Det kan här vara värt att minnas att det högsta priset någonsin sedan 1977 – med inflation och kronkurs inräknat – och hitintills i år var 102 kronor i februari, vilket gav mycket kännbara prisökningar i samtliga led från exportörer och importörer till rosterier och slutkund.
Den prisbelönade experten tror således att kaffepriserna kommer att öka ytterligare med uppemot 23 procent under bara de kommande fyra månaderna, och det från alla tiders rekord i februari i år.
Kaffepriset har haft en fenomenal utveckling med en uppgång på som mest 327 procent under 2020-talet.
– Torbjörn Iwarson, råvaruexpert, i en intervju med Dagens Industri
Det är här viktigt att minnas att med en mängd mellanhänder, som alla vill göra en så hög vinst som möjligt, så blir procenttalet mycket högre innan det når slutkund. Det är svårt att uppskatta exakt hur mycket, då pålägg och antalet mellanhänder kan variera på olika marknader. Åtta prissättare och sju mellanhänder, som alla lägger på sina marginaler, är ingen ovanlighet och kan se ut så här:
Kaffebönderna säljer till kooperativ eller upphandlare innan processföretag behandlar bönorna (tar bort yttre skal). Sedan levereras bönorna via exportörer och importörer till exempelvis svenska kafferosterier. Den färdiga produkten når sedan via grossister och återförsäljare (butiker) oss slutkunder.
GDD och pengar talar
Samtidigt som kaffeproduktionen i Brasilien och flera andra länder minskat främst till följd av kyla och väta, även om det verkar finnas enskilda undantag, så fortsätter efterfrågan att öka med ungefär 3 miljoner säckar per år. Och utan någon verklig återhämtning möjlig på flera år eller ens decennier och med än kallare väderprognoser – både kortsiktigt och långsiktigt – är risken stor att höga priser inte kommer att kunna råda bot på det underskott som skapar dem.
Normalt brukar högre priser stävja efterfrågan och leda till prisstabilisering, men i kaffets fall – en vara som många är beredda att betala mycket för – tyder mycket på att det i stället kommer att bli skenande priser under minst de kommande 5–10 åren.
Här kanske vän av ordning undrar hur det är möjligt med tanke på etablissemanget och dess medias upprepade skräckpropaganda om människoskapad global uppvärmning och sedan i juli 2023 ”global kokning”, som dåvarande FN-chefen kallade det (se NyT v.32/2023). Det beror på att jordbruksbranschen och då inte minst multinationella företag och investeringsbanker noga följer något som heter GDD. Det står för Growing Degree Days och använder soltimmarsdata och dagliga temperaturer, tillsammans med andra klimatdata, för att beräkna hur mycket en gröda kommer att växa. GDD är en mycket noggrann och helt avgörande enhet för att förutsäga grödors tillväxt och utvecklingshastighet. Den visar idag tydligt på färre soltimmar och lägre temperaturer, vilket spår mindre tillväxt. Detta efter devisen ”money talks, bullshit walks”. Men dessa prognoser undanhålls noga allmänheten, eftersom de motsäger klimatnarrativet.
Kaffelagren ”helt tomma”
Den 29 augusti slog den annars återhållsamma Wallengren återigen larm på X, där hon skrev följande (vi bibehåller de versaler och gemener hon använder, även om de är språkligt inkorrekta, för att understryka allvaret):
”Jag kan BEKRÄFTA att den stora majoriteten av lagren i hela Brasilien är tomma och har inget kaffe kvar att sälja. I hela MINAS GERAIS arabica kafferegionen SÅ OCH I conilon-robusta-områdena i Espirito Santo är lagren antingen HELT TOMMA eller så är de uttömda med max 10–15–20 % kapacitet, och DET KAFFET ÄR REDAN SÅLT TILL KUNDER och förbereds bara för leverans. Jag hatar att behöva berätta det för er alla, men det är ett FAKTUM att VÄRLDEN HÅLLER PÅ ATT FÅ SLUT PÅ KAFFE!!”
Anledningen till att vissa lager inte var helt tomma var alltså att transportföretagen inte hann med att leverera alla order från utländska uppköpare i främst USA. Importörerna i USA beter sig inte desperat enbart för att amerikanska kaffeköpare kräver arabicabönor, utan också för att Trump har hotat Brasilien, som är allierat med Ryssland och Kina genom BRICS-samarbetet, med höga tariffer på 50 procent. Det kommer även att drabba kaffeimport till Europa, eftersom plötsligt ökad amerikansk efterfrågan driver upp världsmarknadspriserna, även om det mest kommer att skada amerikanska konsumenter som är mer beroende av arabicabönor. Detta var också skälet till att kaffepriserna från juli till augusti steg med hela 25 procent.
En tillbakablick
Nya Tider varnade för denna utveckling för nästan exakt fyra år sedan (se ”Kaffeodlingar förstörda av kyla och torka – Kraftigt höjda kaffepriser är att vänta” i NyT v. 35/2021). Vi möttes då av både ifrågasättande och förlöjligande, då belackarna ”visste” att värme och global uppvärmning var hotet – inte kyla.
Vi slog återigen larm i mars i år (se ”Kaffepriserna stiger till nya rekordnivåer – Stora aktörer har börjat panikköpa kaffebönor” i NyT nr. 5/2025). Vi uppmanade då våra läsare att köpa kaffe och skrev redan i ingressen att ”Ingen ljusning kan heller siktas förrän tidigast 2027–2028”. Återigen fick vi mottaga en del mejl om att vi ”överdrev” eller till och med att ”vi ljög” om att kyla var ett problem i ”den globala kokningens” tidevarv (se ”Globalisterna höjer insatsen när klimatnarrativet faller” i NyT v. 32/2023). Allt det vi skrev var såklart korrekt och det vi varande för har tyvärr slagit in – med råge.
Vi skriver därför återigen de ord vi publicerade tidigare, då de är än mer aktuella nu:
Sammantaget kan vi konstatera att kraftiga prisökningar på kaffe är att vänta, både under den närmaste tiden och minst två år framåt. Så det är hög tid att köpa på sig ett litet lager av sitt favoritkaffe, speciellt om det fortfarande går att finna på rea.
