Skip to Content

RECENSION

Kristendomen och marxismen

PappersupplaganNya Tider v. 50-52

Kristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.

Publicerad: 17 december, 2018, 18:30

  • Svenska

Läs även

Ändå är den ovan nämnda uppfattningen förvånansvärt nog inte korrekt. Det är nämligen fallet att det också finns en tradition av kristen marxism i vilken marxismen och kristendomen har synkroniserats på både en praktisk och teoretisk nivå.

Det har funnits en tendens bland teologer att bli inspirerade av både Karl Marx och Jesus och betrakta båda som centralgestalter för mänsklig frigörelse. På samma sätt har en institution som Svenska kyrkan under årens lopp svängt kraftigt till vänster och den står i dag som en fyrbåk för feminism och mångkulturalism, och mot nationalism och kritik av invandringspolitiken.

Om detta skriver Johan Sundeen i boken 68-kyrkan: Svensk kristen vänsterns möten med marxismen 1965–1989 (2017).

Johan Sundeen, idéhistoriker, debatterar om sin bok i Världen Idags monter under Almedalsveckan 2018. Stillbild: Kanal 10

Det går utan överdrift att fälla omdömet att Sundeen torde öppna upp en ny värld för de allra flesta. Teologin som ämne och kyrkorna som institutioner är tämligen avlägsna för de allra flesta och de är således områden där den allmänna kunskapsnivån kan sägas vara låg. Sundeen gör därmed en verklig bildningsinsats när han både kan sammanfatta ett massivt material av tidigare forskning samt frukterna av egen primärforskning. Hans bok ingår i en större forskningsansats kal­lad ”Arvet efter 1968” där Svante Nordin och Lennart Berntsson är forskningsledare.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Dansk guldålderskonst på Nationalmuseum

KULTURVårt nyrenoverade National­museum visar i vår och sommar fram till den 21 juli utställningen Dansk guld­ålder. Danskt måleri upplevde en höjd­punkt under de första decennierna av 1800-talet. Samtidigt blomstrade även andra konster och kulturområden i Danmark: skulptur, musik, litteratur, teater och filosofi. Utställningen omfattar drygt 300 verk, det mesta är måleri i stort och mindre format. Även en del teckningar ingår.

Lars Holger Holm: Goternas vandringar genom Europa

INRIKESEn av Sveriges mer kända konservativa författare Lars Holger Holm är nu, tillsammans med författarkollegan Kenneth Maximilian Geneser, bokaktuell med Magna Gothica – ett storslaget mytopoetiskt verk om goternas vandring genom Europa. Nya Tider har intervjuat en produktiv författare med passion för klassisk kultur och germansk historia.

Våren på Lister

INRIKESIngenting går upp mot den svenska våren. Det menar Alf Ronnby som iakttar och njuter av de första vårtecknen på halvön Lister i västra Blekinge. Här delar han med sig av sina personliga vårnaturupplevelser.

När infaller påsken? Historien om varför den kristna påsken infaller när den gör

HÖGTIDERVad som skiljer den kristna påsken från julen är att den följer månen. Det är nämligen så att påsksöndagen infaller efter den fullmåne som följer vårdagjämningen, vilket gör påsken till en rörlig högtid. Beslutet att påsken skulle firas vid denna tidpunkt fattades vid kyrkomötet i Nicaea år 325.

Klippön i Hanöbukten

INRIKESPå avstånd ser man den karakteristiska profilen av klippön med sin högsta punkt på 65 meter. På toppen av Hanö reser sig fyren, vars ljus syntes vida omkring, hela fyra mil. Det var Östersjöns starkaste fyr. Nu är den nedsläckt, och fyrvaktarbostaden hyrs i dag ut till sommargäster. Alf Ronnby berättar här om en dagstur till ön som numera har blivit populär för turister att besöka.

ROME – La Ceneri di Heliodoro

KULTURJérôme Reuter är mannen bakom Rome, ett originellt musik­projekt som blandar vitt skilda genrer som chanson, martial industrial, singer songwriter och neofolk. Nu har ROME släppt skivan La Ceneri di Heliodoro, och temat är uppenbarligen ett Europa i dödskramper med referenser både till traditionalistiska filosofer, avlidna konservativa politiker och existentiella våndor.

Filosofen Guillaume Faye död

KULTURGuillaume Faye avled 7 mars i år efter en tids sjukdom. Han blev 69 år. Här tecknas ett porträtt över denne filosof, tidskritiker, essäist och romanförfattare som få i dagens högerrörelse har kunnat undgå att notera. Som ”40-talist” hade Faye en unik roll som radikalkonservativ i en tid då de flesta andra tänkare var vänster.

Megalitgravarna uppstod i nordvästra Frankrike

KULTURMegalitgravarna, de äldsta cirka 6 000 år gamla, är inte bara byggda på likartat sätt på olika ställen i Europa, de kan även spåras till en gemensam ursprungsregion. Det har arkeologen Bettina Schulz Paulsson kunnat slå fast efter tio års omfattande studier och över 2 400 C14-dateringar, skriver Göteborgs universitet den 11 feb­ruari. Hon drar därmed slutsatsen att redan dåtidens människor hade goda kontakter med varandra, inte minst sjövägen.

Gå till arkivet