Skip to Content

RECENSION

Kristendomen och marxismen

PappersupplaganNya Tider v. 50-52

Kristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.

Publicerad: 17 december, 2018, 18:30

  • Svenska

Läs även

Ändå är den ovan nämnda uppfattningen förvånansvärt nog inte korrekt. Det är nämligen fallet att det också finns en tradition av kristen marxism i vilken marxismen och kristendomen har synkroniserats på både en praktisk och teoretisk nivå.

Det har funnits en tendens bland teologer att bli inspirerade av både Karl Marx och Jesus och betrakta båda som centralgestalter för mänsklig frigörelse. På samma sätt har en institution som Svenska kyrkan under årens lopp svängt kraftigt till vänster och den står i dag som en fyrbåk för feminism och mångkulturalism, och mot nationalism och kritik av invandringspolitiken.

Om detta skriver Johan Sundeen i boken 68-kyrkan: Svensk kristen vänsterns möten med marxismen 1965–1989 (2017).

Johan Sundeen, idéhistoriker, debatterar om sin bok i Världen Idags monter under Almedalsveckan 2018. Stillbild: Kanal 10

Det går utan överdrift att fälla omdömet att Sundeen torde öppna upp en ny värld för de allra flesta. Teologin som ämne och kyrkorna som institutioner är tämligen avlägsna för de allra flesta och de är således områden där den allmänna kunskapsnivån kan sägas vara låg. Sundeen gör därmed en verklig bildningsinsats när han både kan sammanfatta ett massivt material av tidigare forskning samt frukterna av egen primärforskning. Hans bok ingår i en större forskningsansats kal­lad ”Arvet efter 1968” där Svante Nordin och Lennart Berntsson är forskningsledare.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Civilisationernas kamp 1627

RECENSIONDet är välkänt att nordiska sjöfarare under vikinga­tiden gav sig ut på handels- och plundringståg, i­bland så långt bort som till Särkland, det vill säga saracenernas land, de arabiska länderna. Mindre känt är att nordafrikanska, muslimska sjörövare under århundraden gjorde Medelhavet otryggt och ända in på 1800-talet genomförde räder mot Europas kustområden i syfte att plundra och förslava. Vem vet i dag att inte ens ett så avlägset land som Island förskonades från denna sorts våld?

Ernst-Hugo Järegård – en udda figur i finkulturens salonger

KULTUREn Armanibesatt klädsnobb som skildrade mänsklig­hetens skuggsidor på alla samhällsnivåer. För många är Ernst-Hugo Järegård en av Sveriges största skådespelare och han fick också en brokig karriär kantad av kalkonfilmer, Dramatenuppsättningar och skräckskildringar. Men trots att han älskade att stå i centrum plågades han av ångest och sömnsvårigheter.

Yvigt om Sverige från en utlandssvensk

RECENSIONYlva Binder var länge utlandssvensk, och kan därför relatera till både hur Sverige har förändrats från hur hon minns det, men även jämföra med andra länder. Hennes Good Morning Sweden är skriven på engelska och man kan därför utgå ifrån att hon vill beskriva sitt arma land för en internationell publik, men samtidigt känns många problembeskrivningar främst relevanta för någon som bor i Sverige.

Den sista måltiden som blev en början, Om nattvarden, dess symboler och betydelse

PÅSKENNattvarden, som även är känd som den sista måltiden, instiftades av Jesus från Nasaret kvällen innan han fängslades och sedan dess har denna symbolrika rit varit en central del inom den kristna tron. Sättet nattvarden firas på varierar dock bland dagens kristna.

Vikingakvinnorna som reste

INRIKESMånga vikingakvinnor följde sina män på resor. De slog sig ner på olika platser och bildade familjer. De flesta är anonyma, men det finns några som omnämns vid namn. Både i den isländska sagodiktningen och i runristningar.

Thor Modéen – den tragiske komikern

KULTURTa en sup och var som en människa. Det tyckte den bullrige komikern som bötfälldes av ordningsmakten och inlett sin karriär med att få sparken efter att ha lagt häftstift på sin chefs stol. Thor Modéen levde fort och dog ung, innan den rock’n’roll-myten ens dykt upp.

ROME – Parlez-Vous HATE?

KULTUR

Modern tillbyggnad av Uppsala slott skapar protester

INRIKESUppsala kommun har planer på att utöka lokalerna för Uppsala konstmuseum, som idag inryms i slottet. Tillbyggnaden, som är tänkt att vara i modern, minimalistisk stil med en glasgång ovanpå Kung Jans port har väckt upprörda känslor. Också tanken på en hiss eller bergbana upp till slottet har kritiserats hårt.

Gå till arkivet

Send this to a friend