Krönika: ”Vänster” då och nu

Som SSU-are på 1960-talet kunde jag räkna mig själv som ”vänsterradikal”. I dag är så inte längre fallet. Något har förändrats under det senaste halvseklet. Frågan är i vilken mån det som har förändrats är jag själv eller det svenska samhället och vår politiska debatt.

Begreppet ”vänster” på 60-talet formades av dels den arbetarrörelse som då fanns sedan ett par generationer tillbaka, dels det vänsterpolitiska uppvaknande som inträffat bland unga människor, inspirerat av händelser som gruvstrejken och Vietnamkriget. I skärningspunkten för detta stod den svenske arbetaren. Han blev en gemensam nämnare. Arbetare av kött och blod bar upp fackföreningsrörelsen och det socialdemokratiska partiet. Till detta kom arbetaren som hjälte, den idealbild som ofta förmedlades genom litteratur, musik och teater.

Om jag nu ska försöka ”sätta fingret” på vad det innebar att ”stå till vänster” på den tiden – vad kunde räknas som socialistiska värderingar?
Till att börja med var de kopplade till en arbetarrörelse­moral. Viktiga honnörsord var demokrati och jämlikhet, solidaritet och trygghet. Rättvisa.

I botten låg grundläggande föreställningar och insikter, om att materiellt välstånd förutsatte en fungerande produktion, där var och en hade ett ansvar att anstränga sig och försöka bidra. Det måste skapas resurser för att något ska finnas att fördela.

Medinflytande och politisk makt även för arbetare var något som förpliktade. En klassisk arbetarrörelseparoll var således ”Gör din plikt – kräv din rätt!” Rösträtt förpliktade, varje individ måste sköta sig.

Till detta kom nu nya influenser, inte minst från andra länder. Det gällde internationell solidaritet – arbete för u-landshjälp och avkolonisering, för nedrustning och fred. Anti-imperialism, med avståndstagande från angreppskrig och våld, var en självklar hållning. Detta låg väl i linje med idéer och tradition hos svensk arbetarrörelse: Arbetare i olika länder hade inte skilda intressen, snarare hade man en gemensam fiende i krafter som profiterade på rustningar och krig.

Mer specifikt så fanns det olika strömningar inom vänstern. Den breda utgjordes ju av Socialdemokratin. Sedan fanns från början det moskvatrogna kommunistpartiet (SKP/VPK) som också var representerat i riksdagen. Därutöver fanns det maoistiska KFML/SKP, det stalinistiska KFMLr/KPLMr och det trotskistiska RMF/KAF.

Gemensamt för alla schatteringarna var att man inte reagerade bara mot USA-imperialismen och USA:s krigande i Indokina 1965-72 och Chilekuppen 1973. Man reagerade även på Sovjetunionens nedtryckande av Ungernrevolten 1956 och invasionen av Tjeckoslovakien 1968. Stormakter fick inte begå övergrepp mot andra länder.

I dag är det precis tvärtom. De som nu utger sig för att stå politiskt till vänster representerar raka motsatsen till vad det betydde att stå till vänster för 50 år sedan. Några moment:

1. På vems sida? Förr respekterade vänstern svenska arbetare och ville värna utsatta grupper av svenskar. Nu är det utlänningar och olika minoriteter som står i fokus, och den svenske arbetaren är mest av allt en föraktlig rasist, med fel både hudfärg och kön. Ett extremexempel i detta sammanhang är ju när ”vänstern” ingriper, både juridiskt och med våld på gatan, mot att hemlösa svenskar får hjälp.

2. Politiska metoder. Förr var det självklart att kunna samtala med meningsmotståndare och att respektera principer om yttrandefrihet för alla. Nu ingår våld i den politiska verktygslådan hos delar av vänstern. Så var nog tidigare inte fallet ens bland dem som kallade sig själva kommunister.

3. Krig. Förr stod vänstern för fredsarbete och antiimperialism, nu har det uppstått en ”bombvänster” som bejakar Natos övergrepp på länder som Serbien, Libyen och Syrien. Nu instämmer även ”vänstern” i ryss- och krigshetsen.

Jag har inte ändrat mina ståndpunkter sedan jag på 1960-talet demonstrerade mot USA:s krig i Vietnam. Mina ideal är desamma. Ändå har jag gått från att ha betecknats som vänsterradikal till att nu kallas högerextremist – utan att ideologiskt ha rört mig ur fläcken.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

Socialminister Jakob Forssmed ser inga problem med covidvaccinerna, men vad säger Angus Dalgleish, professor i onkologi?

🟠 OPINION: ELSA WIDDING Socialminister Jakob Forssmed påstår att vaccinationerna mot Covid-19 är säkra och effektiva. Detsamma påstår hälsominister Acko Ankarberg Johansson som dessutom tillägger att vaccinerna mot Covid-19 är bra för folkhälsan. Samtidigt blir allt fler svenskar smärtsamt medvetna om att så inte alls är fallet när nu plötsligt allt fler nära och kära drabbas av accelererande cancerförlopp, som idag går under benämningen ”turbocancer”.

Två år sedan Korankravallerna

Två år sedan Korankravallerna

🟠 OPINION: BITTE ASSARMO De muslimer som attackerade polis under korankravallerna 2022 är inget annat än terrorister. Det menar debattören Bitte Assarmo, som skriver att fler poliser borde ha skjutit verkanseld – det var bevisligen det enda som hade effekt. Istället lät polisen pöbeln härja, varpå politiker liksom systemmedia var snabba med att urskulda och förringa muslimernas hat mot den svenska yttrandefriheten och vårt samhälle.

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

Skyhöga förluster beseglar Ukrainas öde

🟠 ANALYS Vid det här laget har det börjat gå upp för de flesta att Ukraina är i en hopplös belägenhet. Men västetablissemanget kämpar tappert för att upprätthålla bilden av en lovande kamp så länge Ukraina får trogen hjälp från Väst. En viktig del av detta är att låta påskina att Ryssland lider större förluster än Ukraina. Manskap är en dyrbar och ändlig resurs. Om den ena parten åderlåts allt för mycket blir kriget svårt eller omöjligt att upprätthålla. Sålunda rapporterade New York Times i augusti att Ryssland enligt anonyma amerikanska tjänstemän skulle ha 120 000 döda och 170 000–180 000 sårade, medan siffrorna för Ukraina skulle vara 70 000 respektive 100 000. Men är detta sanningen? Joakim Förars har gjort egna beräkningar utifrån allmänt tillgänglig information och resonerar kring vad de faktiska förlustsiffrorna skulle kunna vara. Nya Tider har inte kontrollräknat uppgifterna.

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

Nytt rekord i hyckleriet om politiskt våld

🟠 CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET Nu äntligen går Sveriges politiker man ur huse och fördömer våldet! Är det upploppen i invandrarförorterna, bombdåd mot bostadshus eller rent av korankravaller man reagerar emot? Nej, demokratin verkar hotas först när ett vänsterextremistiskt möte avbryts av en rökfackla som gör att lokalen får utrymmas.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Kriget i Ukraina: Med skygglappar för de större perspektiven

🟠 BOKRECENSION Nu har Ukrainakriget rasat i mer än två år, och det har börjat komma böcker som går på djupet och försöker skildra och förklara detta krig. Vi har valt att titta närmare på en sådan, som kommit ut på ett stort förlag och är lätt tillgänglig i bokhandeln. Det är en bok av en ukrainsk-amerikansk historiker, Serhii Plokhy. Denne för fram långa, på historien baserade resonemang, om kriget och dess orsaker. Vi på Nya Tider kommer säkert att återkomma med recensioner av fler böcker om kriget, som kanske ser det ur någon annan vinkel och med annat fokus. Men vi börjar med denna bok.

Är Hasse Alfredson passé?

🟠 BOKRECENSION Humor åldras snabbt. Kan det finnas intresse för en svensk humorist som hade sin höjdpunkt på 60- och 70-talet? På sätt och vis gör det nog det. Om mannen ifråga heter Hans Alfredson. Han hade en bred begåvning. Han skrev böcker, gjorde film och revy, han kunde även teckna och sjunga någorlunda. Så en ny biografi över Alfredsons liv och gärning har sitt existensberättigande. Den fyller ett tomrum. Man kan säga att den, förutom själva personporträttet, liksom i förbigående tecknar en bild av den senare delen av det svenska 1900-talet.

Hur konsten att förutsäga solförmörkelser blev en exakt vetenskap

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ingen vaken person har kunnat missa att USA nyligen hade en spektakulär solförmörkelse, något som har fått stor medial uppmärksamhet innan, under och efter. Tidsschemat för den totala förmörkelsen den 8 april 2024 var beräknad till sekunden, detta tusentals år efter att skrämda människor först började försöka förutse dessa kosmiska händelser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Den mångtydiga huvudbonaden

🟠 HISTORIA Hatten har länge varit en del av klädedräktens långa historia. Den har använts för att skydda huvudet mot regn, kyla, vind och stark sol, men det har inte alltid varit dess enda funktion. Den har även fungerat som statusmarkör samt som ett sätt att uttrycka en viss ståndpunkt.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.