Skip to Content

Lågkonjunkturen kommer. De nyanlända migranternas bidragsberoende anses av experterna vara en av de strukturella problem som kommer att bli tydligt vid den kommande finansiella svackan. Foto: Pixabay
EKONOMI

Lågkonjunktur förutspås efter valet

Digital utgåva

Flera röster inom bank och finans förutspår samstämmigt en lågkonjunktur som väntas slå till någon gång efter riksdagsvalet i september. Den dåliga ekonomin kommer blotta andra strukturella problem, menar experter och nämner bland annat ”nyanländas” val att leva på bidrag.

Publicerad: 29 april, 2018, 22:31

  • Svenska

Läs även

– Det gäller nu att förbereda sig för den lågkonjunktur som oundvikligen kommer. Det menade Unionens chefsekonom Katarina Lundahl under pressträffen den 25 april där Unionens nya konjunkturprognos presenterades.

– Sverige har haft kraftigt stigande bostadsinvesteringar under flera år. Vi har haft ett prisfall på bostäder under hösten och det har historiskt alltid lett till ett minskat byggande. Det tror vi kommer att ske även den här gången. Det kommer att få mest påtaglig effekt på konjunkturen nästa år, sade hon enligt Dagens industri.

Svenskar arbetar men tyngs av bidrag till invandrare

Unionen konstaterar att flera sektorer har dåliga prognoser, däribland Telecom men att arbetsmarknaden för inrikes födda fortfarande är stark. Däremot framkom inget som tydde på någon förändring för de immigranter som enligt regeringen ska vara en lönsam investering. Utrikes födda har inte ”den kompetens som efterfrågas”, sade Katarina Lundahl på presskonferensen och svenskarna kan alltså räkna med att behöva fortsätta försörja de stora invandrargrupperna från främst den muslimska arabvärlden genom bidrag och fortsatta neddragningar inom välfärd.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Sophie Farmer

    Tackar!!! Moderater och Sossar!

  • YOTHI_TARZAN

    Ni som kommer ihåg krisen 91 till 96 – det blir värre denna gång !!

  • Göte

    DET kommer, när och hur svårt får vi se.
    Om kriget/krisen kommer, delas ut, kan ju ses som ett järtecken.
    Satsningarna på försvar och polis, ett annat.
    Vart var armén, när vi blev invaderade? Ryssen? Kan väl skicka minst 165 000 man som “flyktingar” innan någon reagerar.

Vad händer med räntan?

ANALYSSveriges räntepolitik, tillsammans med tre andra länder, fortsätter att sticka ut genom att hålla kvar vid en negativ styrränta. Riksbankens prognos för en räntehöjning i december i år eller januari nästa år ligger fast, men bankernas chefsekonomer trummar för att det inte skall ske. Konjunkturen ser också ut att vika neråt snabbare än förväntat. Sämre tider och recession lurar i vassen och gör ränteprognosen osäker.

Minusränta på sparkontot – så skjuter bankerna sig själva i foten

EKONOMITidigare har endast banker haft negativ ränta från Riksbanken, men nu flaggar Nordeas storägare Sampo, med dess vd Kari Stadigh i spetsen, för att det kan vara dags att införa minusränta även för privatsparare. Mads Palsvig, före detta investmentbankman, tror att detta kan vara ett sätt att undgå en ekonomisk krasch för bankerna, men det blir dyrköpt.

FN:s fraktsubventioner skapar problem för världshandeln

ANALYSEn viktig faktor för Kinas enorma expansion av sin e-handel till väst har varit att FN:s postunion, UPU, subventionerat Kinas fraktkostnader. Det har gått så långt att ett företag i Kina som skall leverera en produkt till en kund i Sverige eller USA, har lägre fraktkostnader än vad ett företag i respektive land skulle ha för att leverera till samma kund i sitt eget land. Systemet skapar allvarliga problem och USA har beslutat sig för att lämna UPU den 19 oktober i år.

Försökte betala kontant på restaurangen – brottades ner av ordningsvakter och fördes ut i handfängsel

REPORTAGEIngemar Ramell, 52, ville betala sin nota på O’Learys vid Göteborgs central med kontanter. Personalen vägrade ta emot pengarna med hänvisning till att restaurangen är kontantlös, något han inte upplysts om i förväg. Istället tillkal­la­des ordningsvakter som brottade ned Ingemar och satte handfängsel på honom – samtidigt som pengarna låg på bordet.

Skatteverket riktar momsvapnet mot privata vårdgivare – sjukvården krisar

ANALYSDen 1 juli i år ökade privata vårdgivares kostnader för inhyrd personal i ett slag med 25 procent. Ökningen beror på att bemanningstjänster i sjukvården inte längre är undantagna från mervärdesskatt, som de varit tidigare. Offentlig sjukvård kompenseras för den ökade kostnaden, men privata vårdgivare får inte samma ersättning. Det kommer därmed att bli påtagligt svårare att driva privat vårdverksamhet i Sverige. Samtidigt påvisar en OECD-rapport dystra siffror för svensk sjukvård i stort.

Foto: Pixabay

Förslag: Värnskatten avskaffas den 1 januari 2020

Regeringen har idag offentliggjort en promemoria som innehåller ett förslag till att avskaffa den så kallade ”värnskatten”. Förslaget till att avskaffa värnskatten är en del av det så kallade januariavtalet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Tidpunkten som föreslås är den 1 januari 2020.

Kan pensionerna ta slut?

ANALYSPensionssystemet debatteras med jämna mellanrum, och det finns verkligen anledning till att göra det. De flesta medborgarna tycks tro att deras intjänade pensionsrätter är säkrade med någon form av fondering, att de pengar som betalas in via arbetsgivaravgifterna läggs på hög. Det är tyvärr inte en korrekt beskrivning av verkligheten. Huvuddelen av dessa pengar går istället direkt till utbetalningar till dagens pensionärer. Samtidigt skapas en skuld i pensionssystemet till de som arbetar, som växer år efter år.

Euron sänkte den ekonomiska utvecklingen i euroområdet

EKONOMII en ny rapport från oberoende forskning visas hur införandet av euron har bidragit till en sämre välståndsutveckling i huvuddelen av de åtta undersökta länderna. Bara Tyskland och Nederländerna har en påtagligt positiv effekt av euron. Italien har dragit den största nitlotten, med en BNP-förlust på mer än 4 300 miljarder euro sedan landet införde euro som valuta, 1999.

Gå till arkivet

Send this to a friend