Skip to Content

Magnus Malmsten, politisk sekreterare i Landsbygdspartiet Oberoende. Foto: Nya Tider
POLITIK

Landsbygdspartiet: Nationell självförsörjning och självständighet

PappersupplaganNya Tider v. 30

Landsbygdspartiet Oberoende (LPo) vill vara landsbygdens röst, då man betraktar alla riksdagspartier som storstadspartier. Nya Tider har talat med partiets politiske sekreterare Magnus Malmsten från Norrtälje, som berättar att man bland annat vill att Sverige ska uppnå hundra procents självförsörjning och att glesbygdskommunernas resurser ska komma kommuninvånarna till del. Han anser även att det är en god idé att anlägga asylboenden på småorter, det skulle kunna vara en lösning för landsbygdens överlevnad, säger han.

Publicerad: 27 juli, 2018, 17:48

  • Svenska

Läs även

Inför valet i höst är det många politiska partier som hamnar i valdebatternas medieskugga. Att det inte rapporteras särskilt mycket om dem beror inte på att de saknar representation, det gjorde även till exempel Feministiskt initiativ i början, utan på att de inte delar värdegrund med journalisterna. På sikt kan de dock komma att utmana de nu dominerande politiska partierna.

Malmsten är politisk sekreterare för Landsbygdspartiet Oberoende (LPo). Han kandiderar till både riksdag och Norrtälje kommun. Hans hus ligger i ett öppet landskap där man kan se den djupa Bergshamraviken några hundra meter bort i söder.

Magnus Malmsten, 58, berättar att han tidigare jobbat som marknadschef, men när barnen var små valde familjen att flytta till Bergshamra.
– Nu arbetar jag i brädgården trehundra meter däråt, säger han och pekar med handen.

Han säger att han alltid varit intresserad av politik, men bland annat vargfrågan gjorde att han började engagera sig.

– Vi hade ju det så kallade Rialareviret här i flera år. Hundar och även får och något nöt revs av varg och det kändes otryggt för våra barn. LPo vill inte att vargen utrotas, som det sägs om oss, men vi säger att vargen inte kan leva ihop med människor och tamdjur. Ska vi ha varg så ska de vara i hägn, gärna mycket stora hägn, men det måste vara höga stängsel. Vargen hoppar bra.

Malmsten säger att det sedan visade sig att LPo även har en mängd andra frågor som han tycker är viktiga och intressanta för honom. År 2012 valde han att bli medlem.
NyT: Men det sägs att älgen gör mer skada än vargen, genom att beta av ungträd. Varg kan hålla efter älg och så får vi bättre skog?

– Det fungerar inte så. Vargen angriper jägarnas hundar som den uppfattar som konkurrenter. Då vill jägarna inte gå ut och jaga. Eftersom vargen är mycket sämre jägare än människor med hund, blir det istället ännu mer älg. Så fungerar det i praktiken.

Malmsten understryker att LPo är mycket mer än vargfrågan. Sedan valet 2010 är man rep­resenterade i många kommuner och i höstens val hoppas man att även komma in i Norrtälje.
Man vill varken kalla partiet borgerligt eller socialistiskt, det är inte heller så motsättningarna i kommunerna ser ut, menar Malmsten.

– Vi vill inte placera oss på höger-vänster-skalan. Det är därför vi kallar oss ”oberoende”. Vi är beredda att samarbeta i konkreta frågor med den som har liknande åsikter som vi i enskilda frågor.

Skatter och geografisk rättvisa

Landsbygdspartiet Oberoende har en viktig roll att fylla, menar Magnus Malmsten, då alla de etablerade riksdagspartierna är storstadspartier. Av Sveriges befolkning är det 15-25 procent som lever på landet och i småorter, men de saknar representation. Det gör att för landet och landsbygden viktiga frågor inte behandlas rättvist.

– Några exempel på viktiga frågor är återbäring till regionerna, ökad självförsörjningsgrad, hyfsad närservice till alla, lag och ordning, trygghet och säkerhet, EU och Swexit, skola, utbildning, sjukvård och integration samt vettiga nivåer för våra sämst ställda pensionärer, räknar Malmsten upp.

Återbäring förklarar han med att skattesystemet måste byggas om så att landsbygdskommunerna får en rättvis andel av landets rikedomar.

– Mycket av Sveriges basproduktion kommer från landet: vattenkraft, skog, malm, livsmedel, men ägarna och huvudkontoren finns i Stockholm eller någon annan stor stad. Beskattningen av naturresurser är statlig. Kommunernas skatteunderlag är befolkningens löner – och i en glesbefolkad bygd blir det därför inte mycket pengar att använda för att driva vård, skola, bibliotek, omsorg, äldrevård med mera. Vi vill att beskattningen av naturresurser skall göras där uttaget sker och komma kommunerna till del, förklarar han.

NyT: Men får inte jordbruket och landsortskommunerna också ekonomiskt stöd från staten? Det Kommunala utjämningssystemet, ”Robin Hood-skatten”, jämnar väl ut mellan kommunerna med mera?
– Robinhoodskatten går till den ena storstadsregionen efter den andra. Malmö får nästan fem miljarder, Göteborg 2,5, Norrköping, Eskilstuna, Södertälje, Botkyrka vardera cirka 1,3 miljarder.

Tvärtemot vad som var tänkt. Fastighetsskatten är statlig på industrifastigheter, exempelvis vattenkraftsanläggningar. Det är storstäderna som är de ”tärande” och försörjda. Ersättningarna till jordbruket kommer numera från EU och är aviserade att sänkas, säger Malmsten.

Ett exempel är Ragunda kommun i Jämtland, berättar han.
– Bara fastighetsskatten för de nio kraftverken i Ragunda kommun genererar 350 miljoner kronor till staten. Ragunda kommun har en total driftsbudget på 320 miljoner. Om de fick ta in fastighetskatten som kraftverken genererar ett år till kommunen skulle det innebära att kommunen blev skuldfri. Lånen på 180 miljoner skulle vara avbetalade. Ragunda skulle dessutom nästan kunna täcka hela pensionsskulden på 190 miljoner. Dessa siffror är från 2012.

NyT: Skulle ert skattesystem fungera?
– I Norge har man ett skattesystem som liknar det vi vill ha. Inkomsten från beskattning på naturresurser, vägtrafik och liknande går till det fylke (län) där verksamheten bedrivs. Norge har därför också en mycket mer befolkad och levande landsbygd.

Väljer man kött från utlandet kan man inte vara säker på att alla regler följs, menar Landsbygdspartiet Oberoende. Fotot visar köttboskap i en så kallad ”feedlot” i Uruguay. Cirka 25 procent av EU-ländernas nötköttimport kommer från Uruguay. Bilden är från ett utbildningsprogram för boskapsfarmare på ”Los Agronegocios”, en uruguayansk nyhetsportal för jordbruksföretagare. Foto: losagronegocios.com.uy

Livsmedelsförsörjningen

NyT: Ni har också åsikter om livsmedelsförsörjningen, inte sant?
– Vet du att det just nu pågår en katastrof – i vårt eget land – och inget av partierna som talade i Almedalen nämnde det ens?

NyT: Du menar torkan?
– Just, precis! Det kommer framför allt inte att finnas foder till djuren i höst. Djurbesättningarna måste minska radikalt. Det kommer att bli omfattande slakt. Slakterierna har inte kapacitet att ta emot alla djur och boskap kommer att behöva nödslaktas ute på gårdarna. Sådant kött får inte säljas utan kropparna kommer bara att brännas. Det kommer sedan att ta flera år innan de kvarvarande djuren hunnit föröka sig så att vi kommer tillbaka till nuvarande antal.

Malmsten säger vidare att alla hushåll nyligen fick hem broschyren Om kriget eller krisen kommer. Där råds vi att ha konserver hemma för att klara oss i tre-fyra dagar vid en avstängning. Sedan antas staten ha ordnat upp situationen.

– Men hur går det om vi kombinerar en sådan här torka med en världskris? Beredskapslager finns inte längre, säger han.
– 1917 hade vi hungerkravaller, i våra större städer, och nära på revolution. Den tidens politiker lärde sig. När Per-Albin talade, vid andra världskrigets utbrott, om att ”vår beredskap är god”, menade han inte att Sverige var militärt redo, men han visste att beredskapen för livsmedelsproduktion var god. Under mellankrigsåren hade även beredskapslagren byggts upp.

Partiledaren Erika Sörenskog (LPo) i samtal med landsbygdsminister Sven-Erik Bucht, vid demonstrationen ”Mjölkupproret”, september 2015 (NyT 2015-40). Foto: Nya Tider

 

Malmsten berättar att Sveriges försörjningsgrad med livsmedel i dag är ungefär 50 procent, om det är ett normalt väderår. Vi har inga lager och vid en internationell kris kommer det att bli svårt att köpa livsmedel från utlandet, menar han.

För att öka försörjningsgraden krävs politiska åtgärder:
– Frihandel med livsmedel är fatal för svenskt jordbruk. Vi har världens strängaste djurskyddslagar. Enligt våra regler får antibiotika bara användas när en veterinär bekräftat att djuren är sjuka. Vi har inte en chans att producera kött som prismässigt kan konkurrera med djurfabrikerna på kontinenten eller Sydamerika, där antibiotika tillsätts hela tiden.

NyT: Men ”naturköttet” från Sydamerika kommer ju från boskapsflockar som lever fritt under himlen utan gifter?

– Tror du på det? Det är sagor! Det är stenhård stordrift. Under sitt första år går ungdjuren i stora hagar med grönt, därefter tas de in i så kallade ”feedlots”. Där trängs hundratals djur på en liten yta och utfodras under åtta månader med onaturligt proteinrikt kraftfoder gjort av majs eller soja. De ökar i vikt med 50 procent och köttet blir mört och marmorerat.

I bästa fall slaktas djuren och köttet styckas och fryses innan det skickas till Europa, men i värsta fall skeppas djuren levande på båt över Atlanten och slaktas först här. Föreställ dig vilket lidande de utsätts för! Och inte kan de vara utan antibiotika under sådana förhållanden.

NyT: Kan skyddstullar eller miljöavgifter hjälpa?
– Nja, kanske, men det får vi inte införa för EU. LPo kräver nu akut att köttimport beläggs med restriktioner så att våra uppfödare får avsättning för köttöverskottet i höst. På längre sikt ska import av livsmedel som inte lever upp till vår standard för djurskydd och medicinering förbjudas.

Skogen

NyT: Man kan få intrycket att ni framför allt står emot ”de gröna” med fäste i städerna. Ni är till och med emot att naturreservat bildas, inte sant?
– Hälften av all skog och mark i Sverige ägs av enskilda. Cirka 330 000 privata skogsägare. Det är vår övertygelse att privat ägande naturligt leder till långsiktigt uthålligt brukande av jord och skog. Vi motsätter oss att staten mer eller mindre exproprierar privatägd mark genom nyckelbiotopklassificeringar.

NyT: Det här är en känslig fråga. Är det inte så att privata skogsägare brukar sin mark på samma rovgiriga sätt som bolagen? Hyggena är kanske mindre, men man säljer sin skog ”på rot” och låter något skogsbolag hyvla av landskapet med samma skördare som de använder på stor­bolagens ytor?

– Det är inte vår uppfattning. Enskilda ägare bedriver ett mer hänsynsfullt skogsbruk. De älskar sin skog och vill ge den i arv till sina barn att bruka.
Malmsten säger att så kallat kontinuerligt skogsbruk, där man aldrig slutavverkar utan bara fortsätter att gallra vart tjugonde år och låter skogen föryngras naturligt i luckorna, kan vara ett sätt.

– På det viset kan landskapet obrutet behålla sin karaktär som skogslandskap. Men det är viktigt att sköta skogen och få bort gammal ruttnande ved. Det är också en allvarlig källa för koldioxid.

NyT: Men gammal ved är också livsförutsättningen för många insekter, mossor och svampar, en stor del av den biologiska mångfalden.
– Ja, man ska spara en del döda träd och liggande ved, det är klart.

Invandringen?

LPo skriver i sitt partiprogram att ”balanserad migration” är positiv. Man anser att människor som flyr från krig måste kunna söka skydd även i Sverige, men bara så länge den akuta livshotande situationen kvarstår. Sedan ska de återvända till sitt hemland. Man vill även att resten av Europa öppnar upp för asylsökande, att alla länder inom EU ”måste” bära mottagandet ”solidariskt”.

– Det finns bara en sorts människa, homo sapiens sapiens, och vi kan nog samsas också med nykomlingar. Men alla är ju nu medvetna om att integrationen måste fungera bättre.

NyT: I dag är drygt två miljoner av Sveriges befolkning av utländskt ursprung och det kommer i runda tal 100 000 nya om året. Om 20-30 år kommer de etniska svenskarna att vara i minoritet. Du är inte rädd för att vi håller på att förlora Sverige?

– Nej, jag tänker inte så mycket på sådana siffror. Jag var i Marocko för något tjugotal år sedan, där träffade jag berber långt upp i Atlasbergen, flera var häpnadsväckande lika mig själv. Blåögda och rödhåriga, som jag själv var på den tiden. Kanske har vikingar varit där en gång? Nej, jag är inte orolig.

NyT: I många glesbygdskommuner har man anlagt asylboenden. Befolkningen kan i ett slag öka 50 procent. Kommunen ”blomstrar” eftersom skolan blir full och affärerna får fler kunder, och det är staten som betalar. Är det en bra lösning för landsbygdens överlevnad?
– Ja, det kan vara ett sätt.

NyT: Men efter två år försvinner statsbidragen och det är få som skaffat sig jobb i bygden på den tiden. Då måste kommunen ordna bostäder och betala försörjningsstöd till invandrarfamiljerna, och ordna gymnasieplatser åt så kallade ”ensamkommande barn”.
– Hum, jag är inte helt insatt i integrationsfrågan, men helt klart blir det ett problem när staten avvecklar det ekonomiska stödet till kommuner som ställt upp med att ta emot flyktingar.

Ut ur EU

– Jag är inte nationalist men jag tror på självständiga demokratiska stater, berättar Malmsten.

Är vi med i EU kan vi inte agera självständigt, menar han, och hänvisar till att nästan hälften av alla kommunala beslut styrs av EU-direktiv. I Riksdagen är de flesta lagstiftningsbeslut redan i praktiken beslutade på EU-nivå.

– Politiker och media talar inte om hur lite makt vi har kvar i landet. Genom grundlagsändringen som gick igenom 2009/10, upphörde Sverige i princip att vara en självständig stat. Då skrevs nämligen Sveriges EU-medlemskap in i Regeringsformen. Vilket också kommer försvåra processen att lämna EU. Det är en skandal att det kunde ske utan egentlig debatt.

LPo vill anordna en folkomröstning om Swexit. Egentligen borde alla grundlagsändringar ske först efter att en folkomröstning godkänt den, menar Malmsten.
– Mitt demokratiska ideal är Schweiz. Det har varit en slags demokrati ända sedan 1200-talet. De har en inarbetad tradition att folkomrösta om allvarliga lagändringar.

Åke Blomdahl

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Pandemilagen slår till: 20 000 kronor i böter för demonstration

INRIKESEfter ”Tusenmannamarschen-demonstrationen” i lördags då runt 500 till 600 deltagare samlades för att demonstrera mot regeringens coronapolitik fick arrangören ett vite på 20 000 kronor. Men även deltagarna, som bara tagit del av sina grundlagsskyddade rättigheter om mötesfrihet, kan nu komma att riskera att få böta 2 000 kronor var. Polisen är nu i full färd med att gå igenom stora mängder film de tagit under dagen för att identifiera personer att lagföra.

Mississippi följer Texas exempel – lyfter coronarestriktioner

USAI trots mot de federala hälsomyndigheterna lyfter nu en andra delstat coronarestriktionerna. USA har drabbats hårt ekonomiskt av de nedstängningar som har beordrats med hänvisning till Covid-19, vilket har lett till rekordhög arbetslöshet, vilket i sin tur påverkar människors hälsa negativt. I en rapport hävdar ett antal amerikanska forskare att restriktionerna kommer att kräva runt en miljon liv i USA – många fler än själva sjukdomen.

Riksdagsmajoritet vill förbjuda deltagande i ”rasistiska” organisationer

INRIKESDet ska bli förbjudet att delta i organisationer som utpekas som ”rasistiska”. Det kommer kommittén som arbetar med frågan att föreslå i april, uppger TT. Detta samtidigt som statsministern pekar ut det näst största oppositionspartiet, Sverigedemokraterna, som just rasistiska.

Den internationella kvinnodagen – varför den 8 mars?

UTRIKESI dagens Ryssland är den så kallade internationella kvinnodagen en stor händelse. Enorma mängder tulpaner, men även andra blommor säjs över det stora landet. Man kan se denna hyllning till de ryska kvinnorna som en gottgörelse för decennier av umbäranden och uppoffringar. I dag presenterar den ryske presidenten Vladimir Putin en mer poetisk hyllning till den ryska kvinnan. Han understryker framför allt ömhet, omtanke och kvinnans behagliga närvaro. Intressant nog så långt som möjligt från rabiata, protesterande kvinnosakskvinnor.

Containerbrist förvärrar begynnande matkris – Nya Tider i Wuhan: Inga spår av viruskatastrof

UTRIKESCovid-restriktioner förvandlar hamnar till flaskhalsar. Överfulla hamnar och försenade varutransporter ger förstörd mat. Kina har ett stort handelsöverskott då deras industriproduktion går för fullt medan stora delar av väst går på halvfart på grund av snart årslånga nedstängningar. Nya Tider besökte Wuhan och kunde förvånat konstatera att livet där är normalt medan omvärlden fortfarande efter ett år lever med varierande grad av nedstängningar.

Polisen begärde att välbesökt demonstration mot corona-restriktioner skulle upplösas

Under lördagen samlades ett tusental personer vid Medborgarplatsen i Stockholm för att demonstrera mot Covid-19-restriktionerna och för fri åsiktsbildning i Sverige. Man menar att restriktionerna inskränker medborgares rättigheter och friheter. Efter omkring en halvtimme av tal och sång meddelade polisen via högtalare att de upplöser demonstrationen på grund av den rådande pandemilagen, som gör gällande att endast åtta personer får samlas för en allmän sammankomst. 

Offret: Afghanen skrek ”Allahu akbar” när han högg folk

INRIKESEtt av offren för den bestialiska attacken i Vetlanda där sju män knivhöggs av den 22-årige afghanske asylsökaren Tamim Sultani har bekräftat för medborgarjournalisten Joakim Lamotte att gärningsmannen skrek ”Allahu akbar”, eller ”Gud är större”, på arabiska när han angrep.

Norrlänningar tar strid mot Rennäringslagen

INRIKESRennäringslagen ger särskilda rättigheter avseende renskötsel för dem som anses tillhöra det samiska folket. När lagen nu ska ses över tar debatten om denna sär­behandling ny fart, och många icke-samiska lantbrukare, markägare och jägare menar att det är fel att ha en lagstiftning som gör skillnad mellan olika etniciteter och att även de har en lång historisk tradition i Sveriges norra halva. ”Vi ifråga­sätter inte det samiska, men vi vill lyfta fram övriga folk”, säger en av de engagerade till Nya Tider.

Gå till arkivet

Send this to a friend