På Tjärnaängskolan i Borlänge, en skola med 440 elever, har andelen elever med svenska som andra språk ökat kontinuerligt. Nu visar det sig dock att till och med lärarna har svårt att göra sig förstådda på svenska.
Till många föräldrars förskräckelse kom det vid terminsstarten nu i augusti fram att två av klassföreståndarna i första klass hade så dåliga kunskaper i svenska språket att de hade problem att förklara för barnen att de skulle skriva sina namn och rita ett självporträtt.
Svenska barn, som är i klar minoritet i skolan, riskerar därmed att gå miste om att utveckla sitt eget modersmål på ett korrekt sätt. De har även svårare att ta till sig undervisningen, medan arabiska och somaliska barn ofta kan fråga läraren på sitt eget språk. Invandrareleverna får dessutom ofta ytterligare stöd i form av personliga studiehandledare, som är tänkta som extra resurser för att sitta med i klassrummet och förklara och tolka det läraren säger på svenska. I detta fall är det dock de svenska eleverna som skulle behöva en tolk.
Mittmedia, som den 25 augusti publicerade ett videoinslag om Tjärnaängsskolan, fokuserar dock på invandrarelevernas situation. Sibel Sinsek och Nusa Sinsek är mamma och pappa till en sjuårig pojke. För Mittmedia berättar mamman:
– Under hela lovet har vi inte fått reda på vilken klass han skulle få gå i eller någonting. Det var först i måndags som vi fick lappar där det stod hur klasserna skulle se ut, men inte vilka lärare som skulle ha vilken klass. Men nu när vi var med i klassen fick vi träffa deras två lärare, och då visade det sig att de bara pratar svag svenska, säger Sibel.
Sibel förklarar att hon, i den här situationen, hellre hade velat att lärarna varit obehöriga och svenskspråkiga, än att de inte behärskar det svenska språket fullt ut.
– Mitt barn ska inte behöva lära lärarna svenska, utan de ska lära mitt barn svenska. Jag kan ju göra så gott jag kan när jag är hemma, men halva tiden är de ju i skolan och då är det viktigt att de lär sig språket där också, säger hon.
Efter att det hela uppdagats har flera upprörda föräldrar hört av sig till både skolledningen och skrivit insändare till lokalmedia i Dalarna där man beklagar utvecklingen. Inte minst är det invandrareleverna som undrar hur integrationen ska gå till.
– Vi bor i Sverige. Jag vill att mitt barn ska få en bra start i livet för att klara sig i det svenska samhället. Då är det svenska språket oerhört viktigt, säger en förälder till Mittmedia.
Rektorn för Tjärnaängskolan, Anita Isaksson försvarar dock den kontroversiella situationen:
– Det här var den bästa lösningen, säger hon till Dalarnas Tidning.
Hon får vidare stöd från Ulrika Forsell som är skolchef för Borlänge kommuns för- och grundskolor.
– Jag ser det som en tillgång. Det är så samhället ser ut och det är så vi vill ha det, ett rikt kulturellt samhälle, sade hon till Dalarnas Tidningar.
– Skoldagen är en del av ett barns vardag. De har många språkliga inlärningssituationer.
Hennes uttalanden har dock väckt bittra reaktioner hos Borlängeborna och rikligt med kritik har kommit via sociala medier och även i insändare till Dalarnas Tidningar. En insändare från en förälder summerar mycket av kritiken:
”Enligt min mening har det gått långt när en person som är ansvarig för första klass i den obligatoriska svenska skolan kan säga så. Sverige skall tydligen göras om helt enligt skolchefen, men jag tror inte majoriteten i Sverige håller med om uttalandet.”
2015 rapporterade Sveriges Radio om den förändrade studiesituationen som uppstod på skolan på grund av de många nyanlända. Specifikt rapporterade man om en satsning som skulle ge fler lärare med utländsk bakgrund på skolorna i Borlänge. Kenth Carlsson, dåvarande skolchef i Borlänge kommun, sade så här då han intervjuades av SR:
– Förutom det utbildningsuppdrag vi har så tycker jag att vi har ett samhällsuppdrag genom att på olika sätt få våra nyanlända att inlemmas i det svenska samhället. Och vi i skolan som jagar pedagoger ser ju att vi har en dold resurs som vi måste försöka komma åt och aktivera.
Man har visserligen hittat pedagoger som har samma bakgrund som de nyanlända, men det skapar alltså i stället andra problem.
