Skip to Content

Lars Levi Laestadius och Peter Wieselgren: Den framgångsrika kampen för ett nyktert Sverige

PappersupplaganNya Tider v. 38

Under 1800-talets första hälft var misären stor i Sverige på grund av ett ohämmat brännvinsdrickande som hade accelererat på grund av husbehovsbränningen. Uttryck som ”akut hälso- och samhällsfara” används i dag för att beskriva tillståndet på den tiden. Det drabbade särskilt den fattiga befolkningen hårt och samhället var i stort behov av en uppryckning.

Publicerad: 22 september, 2018, 14:20

  • Svenska

Läs även

Hembränningen ökade kraftigt i början av 1800-talet, inte minst då tillgången på råvaror i form av potatis var god, vilket vi skrev om i NyT v.22/2018. För att komma till rätta med de omfattande skadeverkningarna av brännvinsdrickandet bland den fattiga allmogen i Sverige bildades flera nykterhetsföreningar under 1800-talet. Två eldsjälar som med sina idoga ansträngningar bidrog till radikala förändringar till det bättre var prästerna Lars Levi Laestadius och Peter Wieselgren.

Den enes verksamhetsområde var i den allra nordligaste delen av landet och den andre verkade i södra delen av Sverige. Bägge föddes år 1800, Lars Levi i Lappland och Peter Wieselgren i Småland, och bägge skulle komma att viga sina liv åt nykterhetsarbete och ett allmänt uppryckande av moralen i Sverige.

Lars Levi Laestadius

Laestadius föddes i en mycket fattig familj i Jäkkvik i Arjeplogs kommun i Lappland, där faderns alkoholförtäring gjorde hemmet ännu fattigare. Då Lars Levi inte ville gå samma väg som sin far, utbildade han sig och tog prästexamen 1825. Ett år senare tillträdde han kyrkoherdetjänsten i Sveriges nordligaste ort, Karesuando.

Där lärde han sig finn- och lappbygdens samtliga språk för att komma närmare sina församlingsmedlemmar. Så småningom upplevde han ett religiöst uppvaknande och började predika med mer glöd, större inspiration och större allvar. Den stora laestadianiska väckelsen såg sin början.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Knutkalas

    de var en intressant berättelse om fylleriet i norr eftersom jag har en viss anknytning till lestadianerna den förekom mycket i min släkt var själv med på något möte minns en predikant som hette LÄSKINEN när han hade pratat upp sig då osade det i predikstolen

  • Three Springs

    Bonden fick mer pengar på bränneriet än när han sålde potatisen som mat. Starkspriten kom till Sverige, Finland och Ryssland som Vatikanens hämnd för protestantismen och ortodoxin. Vi har inte hämtat oss ännu.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Nu erkänner till och med Löfven att integrationen misslyckats

KRÖNIKA

Näst vanligaste namnet bland nyfödda göteborgare: Mohamed

INRIKESFärsk statistik som Nya Tider begärt ut från Statistiska Centralbyrån (SCB) visar att det arabiska namnet var det näst vanligaste bland pojkar födda i Göteborg under 2019. I Malmö, där namnet redan är det i särklass vanligaste namnet bland befolkningen, hamnade namnet på tredje plats bland nyfödda.

Den samlade skulden till Kronofogden högsta någonsin

INRIKESKronofogden meddelade nyligen att antalet skuldsatta är det lägsta på 30 år. Samtidigt meddelar myndigheten att det minskade antalet skuldsatta beror på att rekordmånga skuldsaneringar beviljats. Nya Tider har begärt ut statistik där det framgår att skuldsättningen fortsätter att stiga. Kronofogden bekräftar den dystra bilden för Nya Tider. ”Skulden är den högsta någonsin, absolut”, säger Johan Krantz, analytiker på Kronofogden. Han bekräftar också att invandrare är signifikant överrepresenterade. ”Så är det”, säger Krantz.

Ett nytt avtal mellan EU och Storbritannien viktig markör för EU:s framtid

ANALYSBetydelsen av ett väl utformat avtal mellan EU och Storbritannien kan inte underskattas. Det är sannolikt en av de viktigaste frågorna för EU att lösa den närmaste tiden. Mycket står på spel, inte minst unionens trovärdighet gentemot kvarvarande medlems­länder. Om EU-eliten fortsätter att betrakta länder som väljer att lämna unionen som något annat än ett ”tredje land”, kan förtroendet för hela EU-bygget snabbt krackelera.

Stoppa beslutet som fördyrar för kommunerna!

INSÄNDARE

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Svenskar mindre rädda för Ryssland   – ”Putin verkar vinna”

INRIKESDen svenska rädslan för Ryssland som stormakt har sjunkit kraftigt. I slutet av 2019 uppgav en majoritet av svenskarna att de inte är rädda för Ryssland. Enligt Novus är det en ”dramatisk förändring” jämfört med 2014, då en majoritet av svenskarna var rädda. Nya Tider har kontaktat alla riksdagspartier, men trots att alla tidigare framhållit Ryssland som en viktig faktor för Sverige vill ingen kommentera opinionsförskjutningen.

Gå till arkivet

Send this to a friend