Skip to Content

Att stoppa avfolkningen av lands- och glesbygd kommer bli mycket svårt.

Låsta balkonger hjälper inte

Digital utgåva

Publicerad: 4 juli, 2019, 08:36

  • Svenska

När Erik Niva sommarpratade i P1 den 3 juli, berättade han om hur det var att växa upp i Malmberget. Det handlade om isolering, ensamhet, depression och självmord bland unga människor, som kände att de inte hade någon framtid. Gruvan, dagbrottet, knaprade i sig allt mer av marken och hotade samhället. Hundratals hus måste rivas för att inte hamna i rasriskområdet, vilket bland annat lett till Gropen mitt i samhället.

Det fanns flera andra hot och bleka utsikter för den unga generationen. Ett år tog 14 ungdomar sitt liv. Vissa genom att hoppa från balkonger i höghusen. Bolaget LKAB, som ägde husen, låste balkongdörrarna! Men det hjälpte inte. Malmberget är ett samhälle på dekis. 1965 bodde där 10 593 människor. Sedan dess har det bara gått utför och i dag finns endast 1 757 invånare kvar. En minskning med 83 procent. Självklart kände ungdomarna av att detta vara ett döende samhälle och vi kan föreställa oss hur stämningen var hemma i familjerna, inte minst sedan de varit på begravning av ännu en ung människa.

Erik Nivas berättelse från Malmberget är en illustration av glesbygdens utveckling – eller avveckling – sedan mitten av 1900-talet. I den så kallade januariöverenskommelsen formulerar de ingående partierna mål för landet och landsbygdens utveckling. ”Hela Sverige ska växa” heter det.

Befolkningsutvecklingen på landsbygden har sedan industrialismens genombrott gått från fyra miljoner 1890 till strax över en miljon idag.

Sedan mitten av 1980-talet har vi haft en landsbygdskampanj på temat Hela Sverige ska leva! Den drivs huvudsakligen av organisationen Hela Sverige, med cirka 5 000 lokala ideella föreningar, byalag, kooperativ och tusentals aktiva människor. Efterhand har regeringarna stöttat organisationen med avsevärda belopp, senast 46,5 miljoner kronor för åren 2019 - 2021.

Men ser vi till befolkningsutvecklingen på landsbygden sedan 1985 är det inte uppmuntrande för dessa människor och deras ansträngningar. Insatserna har inte hindrat en fortsatt negativ befolkningsutveckling på landsbygden och då särskilt i Norrlands inland. Dorotea har minskat med 33 procent, Laxå med 29 procent, Pajala med 30 procent, Sorsele med 32 procent och i Åsele har befolkningen minskat med 35 procent. Befolkningen minskade i nio av femton kommuner: Bjurholm, Dorotea, Nordmaling, Norsjö, Sorsele, Storuman,Vilhelmina, Vindeln och Åsele. Att denna utveckling skulle gå att vända med de åtgärder som föreslås – stöd till företagande, gröna näringar och så vidare – eller över huvud taget, är inte troligt. Urbaniseringens krafter har i hundra år visat sig så mycket starkare.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Alf Ronnby

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • mats_fri

    Man bör hör skilja på landsbygd och mindre tätorter. Svensk landsbygd, alltså utanför stadsplanelagt område, har legat i stort sett konstant på en miljon människor sedan mitten av 60-talet. Det är småorterna, småstäderna, som tappar folk, inte landsbygden.
    Att analysera den olikheten kan ge en del av lösningen.
    En förklaring kan vara att småorterna lider av alla nackdelar från både stad och landsbygd, men inte har någon av fördelarna från vare sig stad eller landsbygd.

  • Realisten

    “Landsbygdens kardinalproblem är att det finns för lite folk.” Fel tänk problemet är att det är för höga skatter i förhållande till den samhällsservice samhället har att erbjuda i landsbygdskommunerna, dessutom är den hejdlösa invandringen och utplaceringen av dessa i sådana kommuner en extra “kraftig björntjänst” för dessa kommuner. Stat och kommuner måste först lära sig att prioritera rätt och lära sig att hushålla med skattebetalarnas pengar, vilket tyvärr knappast kommer att ske !

Absurt låga gränsvärden hämmar transporter och fordonsindustri

KRÖNIKA Tysk stats-TV granskade nyligen tyska myndigheters gränsvärden för småpartiklar och kväveoxider. Den fristående nättidningen Tichys Einblick har i sin tur granskat dessa gränsvärdens följder för tysk bilism och bilindustri.

Dags att sätta egna medborgare före illegala

OPINION

Jag har blivit grovt kriminell

OPINION

IS-terroristerna, och vad gör vi med dem?

När man ser reportagen om IS härjningar, mördande och otroliga grymhet, förstår man att något är allvarligt fel. Men nu börjar vi förstå hur det ligger till med rekryteringen till denna terrororganisation. Det är i stor utsträckning redan gravt kriminella som sökt sig till kalifatet med syftet att bli något större, en upphöjd krigare.

Att vara lojal mot sin förtryckare

OPINION: KATERINA JANOUCHIdén att den nuvarande samhällsmodellen är den bästa sitter djupt rotad hos 80 procent av den svenska befolkningen – i alla fall sett till hur de röstade i det senaste riksdagsvalet. Kanske lägger de även handen på varma plattor gång efter annan i tron att de inte bränner sig nästa gång? Självbilden verkar svårast att rubba och hjärntvätten som svensken har översköljts med sedan barnsben sitter stenhårt, skriver Katerina Janouch, författare och debattör.

Systemmedias indoktrinering

KRÖNIKAVad är de bakomliggande orsakerna till att etablerade medier ägnar sig åt ”fake news” ofta på ett likriktat och enögt sätt? Det spekuleras ibland om bakomliggande konspirationer, men sanningen är både enklare och mer komplicerad än så.

När inte ens Volvo-chefen kan hålla tyst längre …

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETGöteborg är för otryggt, menar Volvos vd Håkan Samuelsson, och det gör det svårt att rekrytera utländska experter. Nu hotar mångkulturen alltså hela Västsveriges födkrok, men fortfarande får man höra bortförklaringar som att ”Samuelsson borde läsa på” och trams som ”fler vuxna förebilder”.

Sverige har inte råd med allas lika värde

KRÖNIKARegeringen och dess stödpartier gör sitt bästa för att förtränga verklighetens bokslut. Det hjälper inte att dra till med floskeln om allas lika värde i sammanhang där det inte har någon som helst relevans. En annan propagandistisk dimridå är målsättningen att inte ställa grupp mot grupp. Hur kan man fatta beslut om prioriteringar i samhället och budgeten utan att just ställa grupp mot grupp? Tänk om våra förtroendevalda beslutsfattare kunde införa så mycket ärlighet i debatten att de slutade tala fikonspråk.

Gå till arkivet

Send this to a friend