Ett rike utan like behandlar Ynglingaätten till våra dagar på inte mind­re än 580 sidor. De finns att köpa på www.alternamedia.se

Lennart Svensson om sin bok Ett rike utan like

”Sverige finns. Och etniska svenskar finns.” Så inleder Lennart Svensson sin bok Ett rike utan like – Sveriges historia. ”Det här är de etniska svenskarnas historia”, säger Svensson i en intervju med Nya Tider. Boken kan köpas här.

– Tanken kom kring 2012 att jag ska skriva en bok. När jag väl började skriva hade jag förberett mig väl och tänkt igenom. Jag hade börjat läsa historia tidigt och tagit del av debatten, skaffat koll helt enkelt. Så det var inte speciellt svårt att skriva boken.

NyT: Varför behövdes boken, finns det inte nog med historieböcker?

Lennart Svensson är författare till Ett rike utan like samt en rad and­ra böcker.
Foto: Privat

– Det finns ingen liknande bok på marknaden som säger det jag säger. Den säger att Sverige är de etniska svenskarnas land och de behöver en historia. Det här är de etniska svenskarnas historia. Ingen annan historiebok nämner det. De förtiger det. I många avseenden är det så att jag berättar det som har berättats förut, men hela boken genomsyras av att det är de etniska svenskarna som byggde Sverige, som är Sverige!

Det gäller sedan urminnes tider: Redan en romersk historiker vid namn Tacitus skrev att på den skandinaviska halvön har vi svioner, alltså svear. Det är en sammanhängande länk från den tiden till i dag. Det etniska perspektivet genomsyrar hela min bok implicit.

NyT: Är du den enda historiker som vågat lyfta fram det här? Det borde vara självklart i de flesta länder.
– I dag är jag det, säger Svensson med betoning på ”i dag”.

Enligt Svensson har historieskrivningen i Sverige, ända sedan den omtyckte historikern Carl Grimbergs böcker slutade tryckas på 1940-talet, ignorerat att Sverige är etniska svenskars – germaners – land. Då var det en självklarhet, i dag är det polemiskt att säga det, menar Svensson, och säger att historiker numera ständigt söker mångkulturella vinklar som de kan spinna vidare på i sin historieskrivning.

Svensson berättar att han läst historia sedan början av 1980-talet och nämner att han på den tiden inspirerades av en rad olika historiker och författare som Alf Henriksson, Ingvar Andersson, Alf Åberg, Peter Englund och Herman Lindqvist. Han berättar även att han läste historia på universitetet en period.

– Undervisningen hade inte hunnit bli så politiskt korrekt då, men den var i avsaknad av energi och inspiration. Det var byråkratiskt: Skatter, skatter, skatter, slaget vid Poltava en enda rad, skatter, skatter, administration …

NyT: Vissa säger att skolornas och universitetens historieundervisning är torftig och själsdödande?
– I undervisningsform blir ju de flesta ämnen systematiserade, och då behövs enskilda författare som ger liv åt ämnen. Jag framhåller Peter Englund, han var bra när han kom och hade ena foten i den akademiska världen. Man måste ju även kunna läsa uppsatser om till exempel administration för att få en helhetsbild.

Svensson säger att han som författare vill försöka ge liv åt historien:

– Jag vill ju att det ska vara inspirerande att läsa. Jag har ena foten i akademiska världen. All historia vilar ju i mångt och mycket på torra saker och rapporter, men man ska inte göra det för långt. Jag har skrivit från mitt hjärta. Vad är det som får mig att bli inspirerad av Sveriges historia? Det är krigshistoria, kungar, inspirerande personligheter inom litteratur och konst … Jag har gjort ett egensinnigt urval. Jag tycker att det är en bok som står sig läsmässigt. Läsvänligheten får avgöra ibland vad man fokuserar på och inte, vad man tar med och vad man utelämnar.

NyT
: Har du fått några kommentarer från and­ra historiker om boken?

– Nej, det kommer inte att komma några. Boken finns inte på kartan för dem. Jag har den Sverigevänliga rörelsen och det räcker.

NyT: Och det är en rörelse som växer och blir allt mer betydande.

– Ja, jag ombads att hålla ett föredrag om boken på Svenskarnas hus i juni i år och då åkte jag dit och var där och pratade om den. Så den fyller sin funktion, det fanns ingen liknande bok. Det var dags för den, dess tid var kommen!

NyT: Kan alla ta till sig boken? Behöver man ha ett extraordinärt historieintresse?

– Jag har hela tiden tänkt: hur ska jag få med mig ”mannen på gatan”? Stilen jag skriver med är praktiskt taget för alla. Det finns ingen akademisk jargong, inga 50 sidor med noter – jag anger förstås vad jag citerar, men jag håller inte på i absurdum med hårklyverier. Det är en ren och rak skildring som vem som helst kan ta till sig.

NyT
: Avslutningsvis, vad tycker du om Skolverkets aktuella förslag att skrota begreppet Stormaktstiden?

– Visst skulle man kunna hävda att det på den tiden fanns större stormakter, som Frankrike och Kejsardömet Österrike, men Sverige var också en stormakt, inte minst relativt vårt lands storlek. Jag tycker att det ska heta Stormaktstiden.

Svensson säger att det i själva verket handlar om politik att döpa om saker:
– De förflyttar slagfältet till sådana här områden. De går på historien, som är försvarslös.

Boken kan köpas här.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

Sedan Finland gick med i Nato i april 2023 känner landet ”ett större hot mot sin nationella säkerhet”

🟠 UTRIKES Den ”avsevärda lättnad” som rapporterades strax efter Finlands anslutning till Nato har gett vika för oro inom den finska underrättelsetjänsten. Säkerhetsministeriet skriver i sin årsrapport att Moskva ”fortfarande är det största hotet mot den nationella säkerheten” och att risken för ryska operationer mot Helsingfors infrastruktur har ökat sedan landet gick med i den transatlantiska alliansen. Det talas särskilt om en ”instrumentalisering av migranter”, enligt finsk underrättelsetjänst, som utesluter en direkt rysk attack på dess territorium inom en snar framtid, men varnar för en ”hög risk för ryskt spionage”.

Somalier mördade höggravida Saga

Somalier mördade höggravida Saga

🟠 INRIKES Somaliern Mohamedamin Abdirisek Ibrahim, 21, har idag åtalats för att ha mördat sin höggravida flickvän, Saga, 20. Genom att strypa henne till döds mördade han henne och sitt ofödda barn – för att bevara sin ”heder”.

Läs även:

En bättre förståelse för vänstern

En bättre förståelse för vänstern

🟠 RECENSION Anton Stigermark är en känd skribent i den alternativa högermiljön. Nu har han samlat sina bästa texter i en urvalsvolym. De välskrivna texterna ger sammantaget högerläsaren en bättre bild av fienden, den moderna vänstern, och gör den rustad för en kvalificerad debatt.

Woke: dårhuset som samhällsmodell

Woke: dårhuset som samhällsmodell

🟠 BOKRECENSION Joanna Williams är brittisk författare och journalist, samt direktör för tankesmedjan Cieo. Hon har tidigare skrivit om feminism och om fördumningen av universiteten, och i den nya boken Så vann woke gör hon en kritisk analys av wokerörelsen, med fokus på denna i sitt eget hemland och i USA. Stilen är välformulerad, saklig och resonerande, men genom den lugna akademiska ytan lyser ett starkt engagemang mot denna den senaste av kulturradikalismens skapelser.

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Banksy är en bluff

Banksy är en bluff

🟠 RECENSION Den turnerande utställningen ”The Mystery of BANKSY – a genius mind” hölls på Stadsgårdsterminalen på Södermalm i Stockholm mellan den 27 september 2023 och den 4 februari 2024.

Så tar klanerna långsamt över samhället

Så tar klanerna långsamt över samhället

🟠 BOKRECENSION Alla har vid detta laget hört om de kriminella klanerna som utgör ett hot mot vårt samhälle. Men hur fungerar dessa klaner, och hur har de kunnat växa sig så starka? Boken Klanerna är en genomgång av hur organiserade kriminella arbetar i dagens Sverige, och den bild som träder fram är mycket långt ifrån Jönssonligan. Det rör sig om internationell maffia som inte skyr några som helst medel inte bara för att tjäna pengar, utan även utöva makt. De utmanar statens maktmonopol över samhället.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Realismens ytterlighet

🟠 Naturalismen i litteraturen Medan realismens författare skildrade verkligheten så som den såg ut, utan försköningar och omskrivningar, hade naturalisterna ytterligare en avsikt. Precis som realisterna skildrade de också verkligheten människor kan leva i, men de gick längre i sina beskrivningar och tog även steget in i den mänskliga naturen.

Pasch och rokokon

🟠 HISTORIA Vid övergången från barocken till rokokon i Sverige på 1700-talet kom den svenske konstnären Lorens Pasch den äldre att spela en betydande roll. Han förde denna konstnärsstil med sig efter att ha inspirerats av den franska rokokon under en vistelse i England.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.