Skip to Content

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Levande landsbygd – förtätad landsbygd?

PappersupplaganNya Tider v. 22

I veckans nummer berättar docent Alf Ronnby om Landsbygdsriksdagen som av politikerna kräver infrastruktursatsningar för att göra livet på landet mer attraktivt. Bland annat ska bostadsbyggande underlättas så att fler flyttar till landet. Men är det inte risk att landet blir till stad?

Publicerad: 1 juni, 2018, 13:07

  • Svenska

Läs även

Vad kommer denna hysteri ifrån att mer alltid är bättre? Många kommuner ser ett mått på framgång i att fler flyttar dit. Man försöker marknadsföra sig som en attraktiv kommun och befolkningstillväxt verkar vara ett mål i sig.

Det är sant att många kommuner i glesbygden tappat en stor del av sin befolkning som flyttat till de större tätorterna i jakt på jobb. Detta beror på att gruvor och andra stora näringar har fått slå igen, antingen för att malmen är slut men oftare för att Sverige är oskyddat mot konkurrens från låglöneländer som inte har samma arbetarrättigheter och säkerhetskrav som vi.

En tydlig konsekvens av att politikerna inte lyckas skydda svenska arbetstillfällen. Visst, kläder kanske hade varit dyrare, men å andra sidan hade vi haft kvar en egen textilindustri och sluppit att flera bygder kring verken dött ut.

Strävan efter att öka befolkningstalen verkar dock gälla även kommuner som redan ”förtätats” till stor del, där skogsmark och åker fått ge plats åt hyreshus och vidsträckta villaområden. Varför? Jag förvånas över detta enögda synsätt. Strövområden försvinner, fågelsång ersätts av trafikbuller.

När jag pratar med politiker – märkligt nog även de som bor på landet – presenterar de visioner om hur massor med människor ska flytta in i byarna, ”hela vägen in till stan ska vara kantad av hus”. Argumentet är att med fler människor ökar servicen.

Skolan kan bära sig, lanthandeln flyttar tillbaka etc. Men varför flyttar inte vederbörande till staden i stället? Varför omvandla landsbygden till stad? Människor som flyttar ut på landet där det är glest mellan husen gör väl det just för att de vill ha ett visst avstånd till sina grannar. De vill inte ha förtätning.

Jag kan förstå att människor som är uppvuxna på landet och där släkten bott i en viss bygd i generationer kanske hellre vill omvandla sin omgivning än att själva flytta. I dag är det dock så att de allra flesta flyttar dit de trivs, och flyttar de till en landsbygd så vill de inte att landsbygden tappar landsbygdskaraktär.

Anledningarna till att allt fler i dag väljer att flytta ut på landet är flera. Främst flyttar de till den ”nära” landsbygden, som är på pendlingsavstånd från staden och arbetstillfällena. Många gör det för att få ett lugnare boende, de kan få råd med större hus och trädgård, även om det börjar bli riktigt dyrt även längre ut från städerna, men den viktigaste orsaken verkar vara tryggheten.

På landet, där det är vanligt att de flesta fortfarande känner varandra, behöver man inte vara rädd för att gå ute på kvällen, annat än för att det kanske kommer ett vildsvin och jagar en. I skolan är det nästan bara svenska/europeiska barn. Alla kan svenska och lever efter svensk kultur och svenska normer. Det ger en trygghet i vardagen.

De senaste åren har regeringen tvingat alla kommuner att ta emot nyanlända. ”Ingen ska smita undan”, som Stefan Löfven uttryckte det på Medborgarplatsen år 2015. I dag har även många glesbygdskommuner blivit mångkulturella. Nyligen kom en rapport från Hyresgästföreningen att ”segregationen minskar”, främst på landsbygden. Vad betyder det i klarspråk? Jo, att även denna sista svenska oas står under hot. Förtätningen är en stor del av orsaken.

I mitten av förra seklet bodde en stor del av Sveriges befolkning på landet. Många var lantbrukare, andra arbetade i de små fabriker och andra näringar som fanns utspridda på olika mindre orter. Sveriges kulturtraditioner har en nära koppling till livet på landet. Det är här man haft en lång gemenskap, man har känt varandra sedan barnsben, släkterna har umgåtts sedan generationer. Det är här svensk moral och syn på flit, heder, ärlighet och så vidare har grundlagts.

Om landsbygden ska bli levande igen behövs att de små företagen etablerar sig på de små orterna igen. Annars kommer folk att fortsätta att flytta ut i den ”nära” landsbygden på pendlingsavstånd runt storstäderna, medan resten av landet avfolkas.
Landsbygdsriksdagen vill ha balans mellan stad och landsbygd.

Det är bra. Men många av de satsningar man föreslår, inte minst att göra det lättare att bygga på landet, för tankarna till förtätning. Idén om att befolkningsökning är ett självändamål, även på landsbygden, gynnar inte landsbygden, tvärtom är den ett hot mot det liv som många valde när de flyttade ut på landet.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Polisen slår ned på frihetsdemonstration

LEDAREDen 6 mars hölls som utannonserat en demonstration i centrala Stockholm mot de långtgående coronarestriktionerna och för frihet. Demonstrationsrätten finns inskriven i grundlagen, men den bryter regeringen nu mot av smittskyddsskäl.

En regel för dig, en annan för mig

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETTänk dig om anställda på ett av världens största företag fick gå kurser där de uppmanades att vara ”mindre svarta”. Detta eftersom svarthet förknippas med arrogans och okunskap. Du kanske anar hur reaktionerna skulle bli, men vita ska tydligen finna sig i att bli trampade på och diskriminerade.

Överdrivna klimathot skapar energibrist

OPINION: TEGE TORNVALLSverige har inom ramen för Agenda 2030 förbundit sig att förbjuda försäljning av nya bensin- och dieselbilar från år 2030 (se NyT v48/2020). Veckans debattör Tege Tornvall i nätverket Klimatsans har svårt att föreställa sig hur samhället skulle kunna fungera med enbart elbilar, inte minst i vårt kalla klimat. När laddföretagen nu höjer sina laddpriser blir det i princip lika dyrt per mil att åka elbil som vanlig bil. Många nordliga kommuners elbilar gav helt upp nyligen när temperaturen kröp ner mot 20 minusgrader. Vi får elbrist om alternativa energikällor får problem, som översnöade solpaneler och vindmöllor med is på vingarna.

Filmstjärna kritiserade politisk förföljelse – sparkades från film

LEDARE

Sekretessbelagd skola är ett hot mot demokratin

KRÖNIKA

Ungas psykiska ohälsa skylls på skolan och finanskrisen

DEBATTÅterigen försöker statliga forskare utse en politiskt korrekt orsak till den ökade psykiska ohälsan bland unga. Denna gång pekas betygsstress och finanskrisen ut, men underlaget håller inte nu heller. Precis som tidigare är deras egentliga syfte att begrava misstankarna om att införandet av förskola för alla barn har bidragit till ohälsan. Något som ingen velat undersöka, trots att det finns ett klart tidssamband.

Nu kommer kraven på ”ansvarstagande nyhetsförmedling” för att få statliga pengar

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETSkriv inte om problem med vacciner eller något klimatskeptiskt, då förlorar ni stödet. Det är innebörden av det nya förslaget för mediestöd som ska träda i kraft den 15 april. Detta riktar sig inte i första hand mot Nya Tider, som har ett annat typ av stöd; presstöd, men drabbar ett stort antal alternativmedier som för första gången förra året kunde ta del av statligt stöd.

Den familjeförstörande politiken

KRÖNIKA

Gå till arkivet

Send this to a friend