Skip to Content

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Levande landsbygd – förtätad landsbygd?

PappersupplaganNya Tider v. 22

I veckans nummer berättar docent Alf Ronnby om Landsbygdsriksdagen som av politikerna kräver infrastruktursatsningar för att göra livet på landet mer attraktivt. Bland annat ska bostadsbyggande underlättas så att fler flyttar till landet. Men är det inte risk att landet blir till stad?

Publicerad: 1 juni, 2018, 13:07

  • Svenska

Läs även

Vad kommer denna hysteri ifrån att mer alltid är bättre? Många kommuner ser ett mått på framgång i att fler flyttar dit. Man försöker marknadsföra sig som en attraktiv kommun och befolkningstillväxt verkar vara ett mål i sig.

Det är sant att många kommuner i glesbygden tappat en stor del av sin befolkning som flyttat till de större tätorterna i jakt på jobb. Detta beror på att gruvor och andra stora näringar har fått slå igen, antingen för att malmen är slut men oftare för att Sverige är oskyddat mot konkurrens från låglöneländer som inte har samma arbetarrättigheter och säkerhetskrav som vi.

En tydlig konsekvens av att politikerna inte lyckas skydda svenska arbetstillfällen. Visst, kläder kanske hade varit dyrare, men å andra sidan hade vi haft kvar en egen textilindustri och sluppit att flera bygder kring verken dött ut.

Strävan efter att öka befolkningstalen verkar dock gälla även kommuner som redan ”förtätats” till stor del, där skogsmark och åker fått ge plats åt hyreshus och vidsträckta villaområden. Varför? Jag förvånas över detta enögda synsätt. Strövområden försvinner, fågelsång ersätts av trafikbuller.

När jag pratar med politiker – märkligt nog även de som bor på landet – presenterar de visioner om hur massor med människor ska flytta in i byarna, ”hela vägen in till stan ska vara kantad av hus”. Argumentet är att med fler människor ökar servicen.

Skolan kan bära sig, lanthandeln flyttar tillbaka etc. Men varför flyttar inte vederbörande till staden i stället? Varför omvandla landsbygden till stad? Människor som flyttar ut på landet där det är glest mellan husen gör väl det just för att de vill ha ett visst avstånd till sina grannar. De vill inte ha förtätning.

Jag kan förstå att människor som är uppvuxna på landet och där släkten bott i en viss bygd i generationer kanske hellre vill omvandla sin omgivning än att själva flytta. I dag är det dock så att de allra flesta flyttar dit de trivs, och flyttar de till en landsbygd så vill de inte att landsbygden tappar landsbygdskaraktär.

Anledningarna till att allt fler i dag väljer att flytta ut på landet är flera. Främst flyttar de till den ”nära” landsbygden, som är på pendlingsavstånd från staden och arbetstillfällena. Många gör det för att få ett lugnare boende, de kan få råd med större hus och trädgård, även om det börjar bli riktigt dyrt även längre ut från städerna, men den viktigaste orsaken verkar vara tryggheten.

På landet, där det är vanligt att de flesta fortfarande känner varandra, behöver man inte vara rädd för att gå ute på kvällen, annat än för att det kanske kommer ett vildsvin och jagar en. I skolan är det nästan bara svenska/europeiska barn. Alla kan svenska och lever efter svensk kultur och svenska normer. Det ger en trygghet i vardagen.

De senaste åren har regeringen tvingat alla kommuner att ta emot nyanlända. ”Ingen ska smita undan”, som Stefan Löfven uttryckte det på Medborgarplatsen år 2015. I dag har även många glesbygdskommuner blivit mångkulturella. Nyligen kom en rapport från Hyresgästföreningen att ”segregationen minskar”, främst på landsbygden. Vad betyder det i klarspråk? Jo, att även denna sista svenska oas står under hot. Förtätningen är en stor del av orsaken.

I mitten av förra seklet bodde en stor del av Sveriges befolkning på landet. Många var lantbrukare, andra arbetade i de små fabriker och andra näringar som fanns utspridda på olika mindre orter. Sveriges kulturtraditioner har en nära koppling till livet på landet. Det är här man haft en lång gemenskap, man har känt varandra sedan barnsben, släkterna har umgåtts sedan generationer. Det är här svensk moral och syn på flit, heder, ärlighet och så vidare har grundlagts.

Om landsbygden ska bli levande igen behövs att de små företagen etablerar sig på de små orterna igen. Annars kommer folk att fortsätta att flytta ut i den ”nära” landsbygden på pendlingsavstånd runt storstäderna, medan resten av landet avfolkas.
Landsbygdsriksdagen vill ha balans mellan stad och landsbygd.

Det är bra. Men många av de satsningar man föreslår, inte minst att göra det lättare att bygga på landet, för tankarna till förtätning. Idén om att befolkningsökning är ett självändamål, även på landsbygden, gynnar inte landsbygden, tvärtom är den ett hot mot det liv som många valde när de flyttade ut på landet.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Daniel Rondslätt

    Byggindustrin och fastighetsoligarkerna gillar kommunala planer på förtätning i storstadsnära landsbygd och småorter. All jordbruksmark och som du nämner även skog, ses som exploateringsbar. Ofta slås lokala byggherrar och entreprenörer undan eftersom kommunen vill se en stor sammanhållen exploatering och det klarar bara de företag som kan få stora banklån. Det fria näringslivet och även äganderätten utmanas. Kommuner kan köpa upp den olönsamma småbrukarens mark och femton, tjugo år senare så säljs den vidare till det nya marknadsvärdet som uppstått när det detaljplanelagts.

  • samuelafugglas

    Vavra, tänk om Du fik eller tog chansen att intervjua alla mina “bondungar” så skulle Du nog få höra varför dom inte ville fortsätta fädernegärningen.
    Den svenska Grundlagen från 1975 garanterar inte mig eller mina ungdomars LIV eller EGENDOM, är den allt avgörande orsaken.
    Den 10 Juni 1932 förslavades den svenska bondebefolkningen, hör och häpna av en FOLKPARTIST.
    Konsekvenserna av denna har socialdemokraterna utnyttjat till 100% alltsedan dess och skadorna är ofattbara.
    Konsultera gärna Prof. Bo Rothstein som gjorde en utmärkt genom gång av de verkliga förhållandena i en artikel i Dagens Nyheter den 10 Juni 1991 “De borgerliga får skylla sig själva”.
    Värre en så, läs gärna RF Kap 2 § 15, sista stycket! Det är den stora skandalen, hur svenska folket kunnat acceptera denna skrivning.

  • ClaudiusMax

    Jag instämmer helt i vad Vávra Suk skriver.
    Visst ska det finnas service och tillgänglighet på landsbygden men låt för allt i världen landsbygden vara landsbygd.
    Nyckeln finns hos de små städerna i glesbygden. Där ska jobben finnas!
    Sedan ska det finnas bra kommunikationer mellan dessa städer och landsbygden.

Förhållande till naturen en etnokulturell markör

KRÖNIKA

Ryska protesten visar nätjättarnas dubbelmoral

OPINION: TOBIAS SVENSSONRyssland har i bland annat USA anklagats för att blanda sig i andra länders valkampanjer, men under de senaste ryska lokal­valen visade det sig att amerikanska nätjättar bröt mot ryska lagar om valannonsering. Problemet med privata företag som tillhandahåller sociala plattformar är dock oerhört mycket större än denna historia, då nätjättarnas dominans påverkar politisk information över hela världen, menar veckans debattör Tobias Svensson.

Nu slår kommunerna tillbaka

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETSölvesborg leder vägen som den enda SD-ledda kommunen i Sverige och sätter ned foten om kommunalt självstyre. Har vi fortfarande lokal demokrati? Då ska inte staten kunna påtvinga kommuner migranter som de sagt nej till!

En motreaktion på kulturmarxismen kommer

OPINION: DAN AHLMARKSka de etablerade partierna reagera tillräckligt snabbt mot mass­invandring och kulturmarxism, eller är det andra aktörer som får ta över ledarskapet i svensk politik? Ju längre utvecklingen får fortgå, desto radikalare nödgas reaktionen bli, menar veckans debattör Dan Ahlmark, ekon lic och jur kand.

Föreläsningen som aldrig blev av

KRÖNIKA

Misstror väljarna demokratin eller politikerna?

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETEnligt författarna till en tysk socialdemokratisk rapport har väljarna mist förtroendet för demokratin. Men det visar sig att det är precis tvärtom, folket vill ha mer demokrati – gärna direktdemokrati, men menar att det politikerna som har svikit demokratin.

Nej, det är inte vårt fel!

MILJÖDEBATTAMAZONAS: Människor som är rotade i sitt land, ursprungsfolket eller de som odlat upp landet och skapat nationen, måste ytterst vara de som har ansvar för sitt landskap, skriver Åke Blomdahl som svar på Svenska Dagbladets artikel om bränderna i Amazonas. I de fall där ett folks vanvård av sitt land är så allvarlig att det leder till fara för andra folk, eller om viktiga naturliga eller kulturella världsarv hotas, ska grannfolken införa sanktioner eller överväga krig, ockupation och tvångsförvaltning som en sista utväg.

Hipsterrevolutionen i Hongkong

ANALYSSanningen om den så kallade revolutionära rörelsen i Hongkong: Ett samarbete mellan västerländska säkerhetstjänster och utländska studenter från överklassen. Medan många i Hongkong är skeptiska till makthavarna i Kina, tas protesterna över av utländska krafter. Manuel Ochsenreiter, geopolitisk expert och redaktör för den tyska tidskriften Zuerst, menar att protesterna i Hongkong varken är spontana eller förankrade i befolkningen.

Gå till arkivet

Send this to a friend