Skip to Content

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Levande landsbygd – förtätad landsbygd?

PappersupplaganNya Tider v. 22

I veckans nummer berättar docent Alf Ronnby om Landsbygdsriksdagen som av politikerna kräver infrastruktursatsningar för att göra livet på landet mer attraktivt. Bland annat ska bostadsbyggande underlättas så att fler flyttar till landet. Men är det inte risk att landet blir till stad?

Publicerad: 1 juni, 2018, 13:07

  • Svenska

Läs även

Vad kommer denna hysteri ifrån att mer alltid är bättre? Många kommuner ser ett mått på framgång i att fler flyttar dit. Man försöker marknadsföra sig som en attraktiv kommun och befolkningstillväxt verkar vara ett mål i sig.

Det är sant att många kommuner i glesbygden tappat en stor del av sin befolkning som flyttat till de större tätorterna i jakt på jobb. Detta beror på att gruvor och andra stora näringar har fått slå igen, antingen för att malmen är slut men oftare för att Sverige är oskyddat mot konkurrens från låglöneländer som inte har samma arbetarrättigheter och säkerhetskrav som vi.

En tydlig konsekvens av att politikerna inte lyckas skydda svenska arbetstillfällen. Visst, kläder kanske hade varit dyrare, men å andra sidan hade vi haft kvar en egen textilindustri och sluppit att flera bygder kring verken dött ut.

Strävan efter att öka befolkningstalen verkar dock gälla även kommuner som redan ”förtätats” till stor del, där skogsmark och åker fått ge plats åt hyreshus och vidsträckta villaområden. Varför? Jag förvånas över detta enögda synsätt. Strövområden försvinner, fågelsång ersätts av trafikbuller.

När jag pratar med politiker – märkligt nog även de som bor på landet – presenterar de visioner om hur massor med människor ska flytta in i byarna, ”hela vägen in till stan ska vara kantad av hus”. Argumentet är att med fler människor ökar servicen.

Skolan kan bära sig, lanthandeln flyttar tillbaka etc. Men varför flyttar inte vederbörande till staden i stället? Varför omvandla landsbygden till stad? Människor som flyttar ut på landet där det är glest mellan husen gör väl det just för att de vill ha ett visst avstånd till sina grannar. De vill inte ha förtätning.

Jag kan förstå att människor som är uppvuxna på landet och där släkten bott i en viss bygd i generationer kanske hellre vill omvandla sin omgivning än att själva flytta. I dag är det dock så att de allra flesta flyttar dit de trivs, och flyttar de till en landsbygd så vill de inte att landsbygden tappar landsbygdskaraktär.

Anledningarna till att allt fler i dag väljer att flytta ut på landet är flera. Främst flyttar de till den ”nära” landsbygden, som är på pendlingsavstånd från staden och arbetstillfällena. Många gör det för att få ett lugnare boende, de kan få råd med större hus och trädgård, även om det börjar bli riktigt dyrt även längre ut från städerna, men den viktigaste orsaken verkar vara tryggheten.

På landet, där det är vanligt att de flesta fortfarande känner varandra, behöver man inte vara rädd för att gå ute på kvällen, annat än för att det kanske kommer ett vildsvin och jagar en. I skolan är det nästan bara svenska/europeiska barn. Alla kan svenska och lever efter svensk kultur och svenska normer. Det ger en trygghet i vardagen.

De senaste åren har regeringen tvingat alla kommuner att ta emot nyanlända. ”Ingen ska smita undan”, som Stefan Löfven uttryckte det på Medborgarplatsen år 2015. I dag har även många glesbygdskommuner blivit mångkulturella. Nyligen kom en rapport från Hyresgästföreningen att ”segregationen minskar”, främst på landsbygden. Vad betyder det i klarspråk? Jo, att även denna sista svenska oas står under hot. Förtätningen är en stor del av orsaken.

I mitten av förra seklet bodde en stor del av Sveriges befolkning på landet. Många var lantbrukare, andra arbetade i de små fabriker och andra näringar som fanns utspridda på olika mindre orter. Sveriges kulturtraditioner har en nära koppling till livet på landet. Det är här man haft en lång gemenskap, man har känt varandra sedan barnsben, släkterna har umgåtts sedan generationer. Det är här svensk moral och syn på flit, heder, ärlighet och så vidare har grundlagts.

Om landsbygden ska bli levande igen behövs att de små företagen etablerar sig på de små orterna igen. Annars kommer folk att fortsätta att flytta ut i den ”nära” landsbygden på pendlingsavstånd runt storstäderna, medan resten av landet avfolkas.
Landsbygdsriksdagen vill ha balans mellan stad och landsbygd.

Det är bra. Men många av de satsningar man föreslår, inte minst att göra det lättare att bygga på landet, för tankarna till förtätning. Idén om att befolkningsökning är ett självändamål, även på landsbygden, gynnar inte landsbygden, tvärtom är den ett hot mot det liv som många valde när de flyttade ut på landet.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Daniel Rondslätt

    Byggindustrin och fastighetsoligarkerna gillar kommunala planer på förtätning i storstadsnära landsbygd och småorter. All jordbruksmark och som du nämner även skog, ses som exploateringsbar. Ofta slås lokala byggherrar och entreprenörer undan eftersom kommunen vill se en stor sammanhållen exploatering och det klarar bara de företag som kan få stora banklån. Det fria näringslivet och även äganderätten utmanas. Kommuner kan köpa upp den olönsamma småbrukarens mark och femton, tjugo år senare så säljs den vidare till det nya marknadsvärdet som uppstått när det detaljplanelagts.

  • samuelafugglas

    Vavra, tänk om Du fik eller tog chansen att intervjua alla mina “bondungar” så skulle Du nog få höra varför dom inte ville fortsätta fädernegärningen.
    Den svenska Grundlagen från 1975 garanterar inte mig eller mina ungdomars LIV eller EGENDOM, är den allt avgörande orsaken.
    Den 10 Juni 1932 förslavades den svenska bondebefolkningen, hör och häpna av en FOLKPARTIST.
    Konsekvenserna av denna har socialdemokraterna utnyttjat till 100% alltsedan dess och skadorna är ofattbara.
    Konsultera gärna Prof. Bo Rothstein som gjorde en utmärkt genom gång av de verkliga förhållandena i en artikel i Dagens Nyheter den 10 Juni 1991 “De borgerliga får skylla sig själva”.
    Värre en så, läs gärna RF Kap 2 § 15, sista stycket! Det är den stora skandalen, hur svenska folket kunnat acceptera denna skrivning.

  • ClaudiusMax

    Jag instämmer helt i vad Vávra Suk skriver.
    Visst ska det finnas service och tillgänglighet på landsbygden men låt för allt i världen landsbygden vara landsbygd.
    Nyckeln finns hos de små städerna i glesbygden. Där ska jobben finnas!
    Sedan ska det finnas bra kommunikationer mellan dessa städer och landsbygden.

Lamotte i Kronogården – Integrationsdebatt idag, miljardsatsningar på segregation imorgon

KRÖNIKAJournalisten Joakim Lamotte rapporterade från Kronogården samtidigt som kommunen och polisen bestämt att SVT-programmet där man debatterar skulle sändas från en trygg sal i kommunhuset. Tigande socialdemokrater har nya ”white flight områden” färdigplanerade åt sina väljare.

Minerallagen – markägare står rättslösa

KRÖNIKAKRÖNIKA

Förorten röstar på Socialdemokraterna – vare sig de vill eller ej

OPINION: PETER LATIFIDet har länge pågått en upplösning av socialdemokratins kärnväljare. Successivt har den svenska arbetarklassen gått över till andra partier då man tycker att Socialdemokraterna inte längre representerar arbetarnas intressen. Och skrapar man på ytan får man dessutom uppfattningen att det finns en mörk agenda där förortens invandrare indirekt tvingas rösta på partiet. Den förda migrationspolitiken har implicit garanterat makten för Socialdemokraterna. Man kan säga att Socialdemokraterna straffat svenskarna med budskapet att ”röstar ni inte på oss, så tar vi in folk som gör det”. Men varför lyckades Socialdemokraterna och inte Vänsterpartiet i förorterna?

Expressen och konsten att fuska med rubriker

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETExpressenkrönikören Fredrik Sjöshult vill påskina att invandringen inte har något samband med gängbrottsligheten genom att citera polisens siffror om att ingen av de kriminella gängledare man har under uppsikt är nyanländ. Det enda han lyckas visa är att invandringen var en katastrof för Sverige redan innan migrationsvågen 2015. Hundra procent av gängledarna har nämligen utländsk bakgrund.

Agenda 23 februari 2020 – ”Operation Dimridå”

KRÖNIKASom om det var en ödesfråga för hela landet, tas de sjunkande opinionssiffrorna för Stefan Löfven och hans parti upp i Agenda. Det är precis så här det går till hos etablissemangets mediehus. Nu beställer S-aktivister kraftfulla åtgärder av sina trogna drabanter. Det är bråttom.

Sveriges överlevnad kräver skalpellhand!

KRÖNIKAKenneth Sandberg arbetade under 1990-talet på Statens Invandrarverk, det som i dag bytt namn till Migrationsverket. Han såg redan då det ohållbara i utvecklingen och larmade genom inlägget i dagspressen om situationen. Resultatet var att han fick sparken från sitt jobb. Nu summerar han utvecklingen sedan dess och föreslår vad som måste göras.

När ett hedrande av oskyldigas död känns ruttet och falskt

KRÖNIKADen 13 februari 2020 var det 75 år sedan terrorbombningarna av den tyska kulturstaden Dresden inleddes av både britter och amerikaner i andra världskrigets slutskede. Staden, som hittills hade klarat sig från att bombas till ruiner, utsattes nu för en av andra världskrigets värsta bombkatastrofer. Hela den gamla stadskärnan brann ner, och tiotusentals oskyldiga tyska liv offrades.

Kulturdebatt: Musiken och eliten

INRIKESJust nu pågår Melodifestivalen, SVT:s mest populära program. Cirka tre miljoner svenskar bänkar sig framför programmet på lördagkvällarna. Vi bad musikern Fredrik Larson skriva om detta fenomen i svensk kultur, hur det hela började och vad det utvecklats till.

Gå till arkivet

Send this to a friend