Skip to Content

Om alla som besöker Nya Tider denna månad stödde verksamheten med 10 kronor skulle vi kunna ge ut en dagstidning. Swisha till 123 037 97 35.
Till skillnad mot statsministern som överväger att stänga sin Facebook så lovar Listhaug nu en högre aktivitet på sociala medier. Foto: Stillbild Youtube

Listhaug vill minska invandringen och omförhandla EES-avtalet

Digital utgåva

Sylvi Listhaug, vice partiledare i FrP, anser att invandringspolitiken är en av Norges mest centrala politiska frågor och att det är nödvändigt med strama tyglar. Hon angriper FN:s migrationspakt som hon menar kan göra det enklare för det man kallar familjeåterförening.

Publicerad: 25 december, 2018, 12:06

  • Svenska

Läs även

Sylvi Listhaug, vice partiledare i FrP sedan i september, kräver att Norge måste omförhandla EES-avtalet så att det blir svårare för östeuropéer att komma till Norge och hon angriper samtidigt FN:s migrationspakt som hon menar kan förenkla det man kallar familjeåterförening.

– För FrP är det helt inaktuellt. Vi menar att vi måste strama åt ytterligare när det gäller familjeåterförening.

Hon menar att det måste ovillkorligen ställas krav att man måste kunna tala norska och själv försörja de familjemedlemmar man vill hämta till Norge. Listhaug understryker att det är norrmännen själva som bestämmer hur många, och vilka, flyktingar som skall få lov att komma till Norge.

Inför kvällstidningen VG svarade hon att det givetvis kan bli svårt att få med sig det lilla samarbetspartiet KrF på hårdare invandring, men menade at regeringen skulle sondera och förhandla. Retoriskt tillade hon:

– Men jag tror att alla vet att invandrings- och integreringspolitik är ett av de viktigaste områdena för FrP.

FrP hade också, påminde Sylvi Listhaug, föreslagit en politisk kompromiss innebärande att 3 000 kvotflyktingar skulle tillåtas nästa år om man istället kunde enas om att fortsatt hålla asylinvandringen nere och även reducera anhöriginvandringen.

Samtidigt publicerades nya siffror som visade att i november hade det för 2018 så långt kommit 3 000 asylsökare till Norge, men utöver det hade Utlendingsdirektoratet (invandrarverket) givit 10 200 anhöriginvandrare (familjeinvandrare kallas det på norsk terminologi) uppehållstillstånd, vilket är 5 000 färre anhöriginvandrare än 2017.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Nima

    Jag tycker man ska förenkla och prioritera familjeåterförening.
    När dom stackars 30-åriga barnen hittar sin familj direkt efter PUT så ska dom så klart återförena med sin familj i sitt hemland så snart som möjligt.

  • Göte

    Borde vara självklart att ha försörjning och bostad ordnat innan man tar hit “anhöriga”.
    Lika självklart borde det vara att för medborgarskap, kräva att man kan språket och är hederlig.
    Även här krav på självförsörjning.
    Varför skall svenska skatteslavar tvingas försörja allsköns främlingar.

    NOG NU! Vill de inte lyssna på oss ca: 1 100 000 som tydligt är emot, så borde vi slippa vara med och betala!
    De som vägrar se eller förstå borde få stå för sitt val och bekosta merparten. Att de säljer ut landet och våra gemensamma tillgångar är illa nog. Hur veta vilka de skyldiga äro? Svårt, men oskyldig, borde man bevisligen anse oss som är medlemmar i SD. Vi borde få omedelbar och kanske retroaktivt få sänkt skatt, ordentligt. Politiker, journalister, aktivister med flera borde motsvarande avkrävas ett ekonomiskt ansvar och betala x-tra, ner till nivåer så de hamnar i läge med “fattig pensionärer”.

Gula västarna fyller ett år

UTRIKESTrots att bevakningen i media har avtagit sedan i våras så har de Gula västarnas manifestationer hållits varje lördag sedan den 17 november 2018. I lördags demonstrerades det alltså för den 53 veckan i följd, och arrangörerna hade uppmanat till en stor uppslutning. Nya Tider var på plats i Paris för att rapportera om manifestationerna där.

Hongkong: Väststödd våldsvåg förlamar finanscentrat – Patriotisk tvåbarnspappa bränd levande

HONGKONGDe inledningsvis tämligen folkliga protesterna i Hongkong, som ursprungligen handlade om en kontroversiell utlämningslag till Fastlandskina, har kapats av små väststödda extremistgrupper. Svartklädda och maskerade ligister ger sig på allt och alla som står i vägen för dem med inte sällan grovt våld. Hongkongbor misshandlas, polisen attackeras och politiker utsätts för rena mordförsök. Samtidigt försöker separatisterna åsamka maximal skada på det kinesiska finanscentrats ekonomi och infrastruktur.

Frankrikes högerrebeller vill enas

FRANKRIKEI Paris träffades under hösten representanter för olika höger- och konservativa partier och organisationer, i ett möte som organiserades av Marine Le Pens systerdotter Marion Maréchal. Mötet bojkottades av Rassemblement Nationals ledning och dess partiledare Marien Le Pen, men många medlemmar och folkvalda från partiet deltog ändå.

Tyska rekryter avlägger högtidligt soldateden

UTRIKESFör första gången sedan Bundeswehr grundades 1955 avlade de unga tyska soldaterna en högtidlig försäkran om att tjäna sitt land. I sex tyska städer ägde samma patriotiska ceremoni rum – från Plön och Stralsund i norra delen av landet till Rotenburg, Freyburg och Mainz i söder. Det mest storslagna arrangemanget ägde rum i Berlin framför riksdagshuset.

Socialdemokraternas chocksiffra i Finland: 13,9 procent

INRIKESEn färsk opinionsundersökning från Yle i Finland visar att regeringspartiet Socialdemokraterna sjunker till 13,9 procent av rösterna. Sannfinländarna ökar kraftigt och är med 23 procent Finlands klart största parti.

Rysk media kommenterar familjen Lisovs återkomst från Sverige till Khabarovsk

UTRIKES”Doma!” – Hemma! Denna rubrik satte redaktören Dmitrij Kisjelov i sitt veckoprogram Vesti nedeli (Veckans nyheter) söndagen den 10 november. Kisjelov är inte vem helst, hans synpunkter återspeglar den ryske presidentens och den ryska regeringens värderingar. Dagen innan, lördagen den 9 november togs ämnet upp av en annan viktig politisk redaktör, Sergej Briljov, i hans eget nyhetsprogram Lördagens nyheter.

Ankara sätter Berlin under tryck – Tyskland överrumplat men inte överraskat

UTRIKESSent på kvällen den 11 november meddelade tjänstemän från såväl tyska utrikes- som inrikesministeriet i att den första sändningen av återvändande IS-anhängare och deras anhöriga med tyskt medborgarskap redan är på väg till Tyskland. Reaktionerna hos oppositionspartierna Die Linke (före detta kommunister) och Die Grüne (miljöpartister) blev omedelbara och kritiska.

Sebastian Kurz går åt vänster? Möjlig koalition mellan borgerliga och gröna i Österrike

UTRIKESEtablerade mediers kampanj för en ”turkos-grön” koalitionsregering i Österrike ser ut att ha framgång. Borgerliga ÖVP har nyligen inlett förhandlingar med det gröna partiet, Grünen, i ett försök att få till en regering. Samtidigt syns tecken på att Sebastians Kurz’ parti anpassar sin migrationspolitik till den gröna agendan.

Gå till arkivet

Send this to a friend