Kägelspelet hos Faggens, från Epistel 55. Målning av Peter Eskilson. Foto: Wikipedia/Erik Cornelius/Nationalmuseum

Livets, dödens och kungens skald

Carl Michael Bellmans sånger och epistlar har sjungits, studerats och älskats länge. Dock har upphovsmannen och hans karriär, samt de verkliga personerna bakom gestalterna Fredman och Movitz, kommit att överskuggas av verken. Bellman blev, tack vare den kulturella guldåldern under Gustaf III:s regeringstid, en allmänt berömd skald redan under sin livstid. Dock dog han utfattig och skuldsatt år 1795.

Den fjärde december 1769 berättar skalden Johan Gabriel Oxenstierna i sin dagbok att de två skalderna Olof Kexél och Olof Bergklint ”kommo till mig [Johan Gabriel Oxenstierna] ock förmådde mig att med dem gå till Commissarien Lisander [Anders Lissander] för att där se på Bellmans upptåger [upptåg]. Jag följde med dem, ock har ännu i all min lifstid ej skrattat så mycket som i qväll [kväll]. Bellman har inrättat en Orden till Bacchi ära, hvaruti ingen får bli intagen som ej till det minsta två gångor [gånger], för allas åsyn legat i rännstenen. Han håller detta Capitel ibland, dubbar Riddare, alt efter som förtjänta ämnen framkomma, ock i kväll höll han en Parentation [biografiskt minnestal] öfver en död Riddare; alt på vers satt efter Operastycken. Han sjunger sjelf [själv] och spelar på Cittra. Hans gester, hans röst, hans spelning som äro oförlikneliga föröka ännu mera det nöjet man har af sjelfva versen som är al[l]tid vacker, ock som innehåller tankar, ömsom löjliga, ömsom sublime, men al[t]id nya, al[l]tid starka, al[l]tid oväntade, öfver hvilka man ej kan undgå att häpna, ock antingen komma utom sig af förundran eller af skratt.”

Den kanske mest kända bilden av Carl Michael Bellman.
Målning av Per Krafft d.ä. (1724-93). Foto: Wikimedia Commons

Oxenstierna blev så imponerad och road av Carl Michael Bellmans upptåg och påhitt att han gick för att lyssna på skalden en gång till två dagar senare. Efteråt konstaterar han i sin dagbok att Bellman var ”ett värkeligt [verkligt] snille”.

Vid den här tiden var Carl Michael Bellman tjugonio år och stod under kommerserådet Anders Lissanders beskydd. Han hade flyttat in hos Lissander efter att hans föräldrar dött fyra år tidigare.

Bellmans tidiga liv och karriär

Carl Michael Bellman föddes den fjärde februari 1740. Han var son till ämbetsmannen Johan Arndt Bellman och Catharina Hermonia. Han utbildades i hemmet av informatorer och i Bellman. Biografin noterar Carina Burman att Bellman i december år 1757 ansökte ”om att antas som tjänsteman vid Riksbanken”. Trots hans svaga kunskaper när det gällde matematik och räkenskaper anställdes Bellman vid Riksbanken, som på den här tiden hette Rikets ständers bank, och arbetade där fram till år 1763. Burman konstaterar att anställningen av Bellman ”måste betraktas som ett svårt fall av svågerpolitik, och kanske till och med korruption”. Fram till genomdrivandet av Förenings- och säkerhetsakten år 1789 var det dock inte ovanligt att kontakter spelade större roll än meriter vid ansökan till ämbeten. Detta arbete var däremot inte avlönat och Bellman bodde därför, enligt Burman, hos sina föräldrar.

Hos familjen Bellman var dock pengar, som Burman skriver, ”ett bekymmer” då familjefadern hade finansiella problem, vilket ledde till huset fick säljas. Även Carl Michael Bellman själv blev högt skuldsatt och i ett brev till kung Adolf Fredrik, daterat i september 1763, nämner han att han måste fly till Fredrikshald i Norge på grund av skulderna. Det råder dock stora oklarheter om Bellman faktiskt gjorde verklighet av sina tankar att fly till Norge. Vad man däremot vet är att han 1763 beviljades avsked från banken samt att hans skulder betalades.

I samband med att han sökte tjänst vid banken började Bellman skriva. År 1757 publicerades hans översättning av David von Schweinitz’ verk Evangeliska dödstankar, vars innehåll utgjordes av religiösa dikter, och året därpå debuterade Bellman med egen satiriska skrift Tankar om Flickors Ostadighet i vilken han kritiserade unga 1700-talsflickors flirtande och koketteri och som, enligt Burman, ledde till debatt. Den 14 maj 1759 skrev han en födelsedagsdikt till kung Adolf Fredrik, vilket tycks vara den första hyllningsdikten till en medlem av kungafamiljen.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.