Ljusskygg vapenhandel och mystiska dödsfall

Den 15 januari 1987 föll plötsligt en man ned på ett av spåren i Stockholms tunnelbana och blev ihjälkörd. Denna händelse kunde ha slutat som endast en notis i tidningarna, men mannen i fråga var ingen annan än Carl Fredrik Algernon och han var en av de inblandade i Boforsaffären, som hade börjat utredas. Henrik Westander, som var en av dem som granskade Boforsaffären, berättar i sin bok Bofors svindlande affärer att han oroligt undrade om hans och de andra utredarnas kritik drivit Algernon till självmord, men snart får han veta att tre ”olika personer såg en person avlägsna sig hastigt från perrongen och en person såg mellan tre och fem personer springande lämna plattformen i samband med uppståndelsen.” Exakt varför dessa personer lämnade platsen är än idag okänt. Det finns även andra detaljer som väcker frågor. Bland annat hade Algernon varit ovanligt spänd och orolig den dagen. Enligt Bofors-direktören Martin Ardbos dagboksanteckningar, som återges av Chitra Subramaniam i boken En personlig dokumentär om Bofors, hade Algernon kedjerökt under det möte med VD:n för Nobel Industrier, Anders Carlberg, han varit på den januaridagen. Detta var, enligt Ardbos anteckning, ett mycket ovanligt beteende av Algernon. I tunnelbanan lär han dessutom, enligt både Westander och Statens offentliga utredningar (SOU) 1988:15, ha låtit det tåg han normalt tog passera. Majoriteten av vittnesmålen tyder dock på att Algernon begick självmord, men orsaken till självmordet är höljt i dunkel.

Bofors bedrev vapensmuggling på 1970- och 80-talen. Bilden visar företagets klassiska logotyp. Foto: Wikipedia/Blockhaj

Vad som däremot är klart är att Algernon var djupt inblandad i Boforsaffären, att han var en av de män som var kopplade till denna illegala vapenhandel och som dog under mystiska omständigheter.

Bakgrunden till Boforsaffären

Boforsaffären är den samlade benämningen på den vapensmuggling som de svenska företagen AB Bofors, Förenade Fabriksverken (FFV) samt Nobel Industrier och det som SOU 1988:15 definierar som dess ”dotterkoncern Nobel Kemi AB” bedrev under 1970- och 80-talen. Nobel Industrier var före 1984 känt under namnet Nobel Kemi i de omfattande tabellerna över vapensmugglingen som offentliggörs av Bo G Andersson och Bjarne Stenquist i Vapensmugglarna: Boken om Bofors, FFV, regeringen och svensk vapenexport. Där avslöjas bland annat att 1981-82 sålde Nobel Kemi AB 573 ton sprängmedel. Den officielle köparen av detta var Italien, men den egentlige kunden var Iran. Andersson och Stenquist avslöjar även att krigsmaterielinspektören var Carl Fredrik Algernon och att det ansvarige statsrådet var Björn Molin (fp). Tabellerna avslöjar även att AB Bofors smugglat stora mängder fartygskanoner, ammunition och luftvärnsroboten Robot 70 till, bland annat, Bahrain, Oman, Dubai och Thailand samt att FFV under åren 1975-84 sålde granatgevär och ammunition. FFV:s offentlige köpare dessa år var brittiska försvarsdepartementet, men de egentliga köparna var Förenade Arabemiraten, Oman, Qatar, Bahrain, Dubai, Ghana, Botswana, Abu-Dhabi, Kenya och Malawi.

För att förstå hur Boforsaffären kunde äga rum måste man gå tillbaka till 1960-talets slut, närmare bestämt till 1968. I Vapensmugglarna skriver nämligen Andersson och Stenquist att i ”oktober 1967 tillfångatogs och avrättades den kubanske gerillaledaren Che Guevara i Bolivias djungler. Kroppen, med kulhål i halsen, bröstet och magen, lades på lit de parade i en bergsby.” Guevara var, som Andersson och Stenquist skriver, ”en förgrundsgestalt i den vänsterrörelse som växte fram i Västeuropa och i Sverige. Hans död bidrog till att fästa opinionens uppmärksamhet på de militärdiktaturer som härskade i Latinamerika.” Det var nämligen så, under den här tiden, att Sverige, som Andersson och Stenquist noterar, ”hade betydande ekonomiska relationer” med militärdiktaturerna Argentina och Brasilien och bedrev vapenhandel med dessa länder.

Ett av de vapen Bofors smugglade var luftvärnsvapen Robot 70 till, för att nämna några länder, Bahrain, Oman, Dubai och Thailand. Foto: Wikipedia/Dave1185

Våldsamma protester blossade följaktligen upp inom vänstern, vilket fick till följd att vapenexportreglerna skärptes i samband med 1971 års riksdag. Enligt Riksdagens hemsida innebar denna skärpning att Sverige inte skulle bedriva vapenhandel med länder som inte respekterade de mänskliga rättigheterna. Westander noterar även i Bofors svindlande affärer att det var förbjudet att sälja vapen till stater som antingen var, eller riskerade att bli, ”invecklade i väpnade konflikter.”