Skip to Content

Foto: Nya Tider
Stockholm

Lucia skingrar mörkret

Luciafirandet på Skansen med dess historiska inramning är en upplevelse för både stora och små. Den fridfulla julatmosfären på Skansen är balsam för själen och utgör samtidigt en nyttig historielektion om hur man levde och firade våra högtider förr.

Publicerad: 15 december, 2014, 16:48

  • Svenska

Läs även

När Lucia med följe tågar in på det fullsatta Högloftet på Skansen håller alla andan. Det är magi i luften när tonerna av ”Sankta Lucia” ekar ut i lokalen och det mörka rummet fylls av ett varmt ljus från de flackande stearinljusen.

Att uppleva Lucia på Skansen är verkligen något speciellt. Lussandet startade klockan 10 på Högloftet, en vacker nationalromantisk allmogebyggnad från sekelskiftet 1900. Redan innan Lucia infinner sig råder här en mysig julstämning med en söt doft av risgrynsgröt. De som ville uppleva Lucia på Högloftet fick dock betala 150 kronor, men då fick man också julegröt och lussebullar.

Luciafirandet var av det traditionella snittet, med en blond Lucia, tärnorna, stjärngossar och två jultomtar. Sången var rent ut sagt magisk, där de olika stämmorna harmoniskt kompletterade varandra i de olika framförandena. Inte minst de barn som var med i tåget gjorde en strålande insats. Lussandet fortsatte därefter till Seglora kyrka och senare konsert på Sollidenscenen.

Som sig bör på Skansen fanns en historisk inramning. Detta Luciatåg var utformat efter hur det såg ut på 1930- och 40-talen, då Lucia hade tagit ett kliv ut i offentligheten. Fram till dess var Lucia en högtid som firades inom hemmets lugna vrå, men vid denna tid började Lucia även besöka sjukhus, ålderdomshem och andra inrättningar.

När företag och myndigheter började uppföra egna Luciatåg var det de nyast anställdas uppgift att lussa för personalen.

Vid denna tid var Luciafirandet mera brokigt och färgstarkt. På Högloftet fick vi se sotaren med sin höga hatt och stege och bagaren med förkläde och bagarmössa tåga tillsammans med Lucia. Så kunde det se ut när ungdomarna i bygden lussade hemma i gårdarna, för familj och vänner. Traditionen med sotare, eller mera korrekt skorstensfejarmästare, fanns dock kvar åtminstone ända in på 1980-talet.

Sankta Lucia är en del av det traditionella julprogrammet på Skansen i Stockholm, med körsång, marknad, pynt och julbak. Det var gott om flanörer som besökte de olika stugorna för att se hur man firade julen förr och som strosade runt bland de små marknadsstånden, där man sålde allt från inlagd sill till fläskpannkakor friterade i ister, mycket gott för övrigt.

Skansens julprogram fortsätter ända fram till 6 januari med traditioner från förr, jul- och folkmusik och självklart dans runt granen.

Foto: Nya Tider

Foto: Nya Tider

Julbak. Här bakas pepparkakor på traditionellt vis i Väla skolas lilla kök med dess sprakande kamin. Foto: Nya Tider

Julbak. Här bakas pepparkakor på traditionellt vis i Väla skolas lilla kök med dess sprakande kamin. Foto: Nya Tider

Tomtar. På Skansens julmarknad finns gott om julpynt och dekorationer till julen. De röda och grå filttomtarna var populära. Foto: Nya Tider

Tomtar. På Skansens julmarknad finns gott om julpynt och dekorationer till julen. De röda och grå filttomtarna var populära. Foto: Nya Tider

Lussebullar. Självklart fanns det lussebullar och glögg för de frusna besökarna, liksom andra läckerheter som viltkorv och fläskpannkakor friterade i ister. Foto: Nya Tider

Lussebullar. Självklart fanns det lussebullar och glögg för de frusna besökarna, liksom andra läckerheter som viltkorv och fläskpannkakor friterade i ister. Foto: Nya Tider

Foto: Nya Tider

Foto: Nya Tider

Jussi Väli-Tainio

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend