Skip to Content


VIDEO

Magnus Stenlund om sin nya bok Runkalendern

Magnus Stenlund berättar om hur han tror att det gick till när runmästaren skapade runorna, uppdelade på tre ätter med en vacker symmetri och med de viktigaste gudarna i mitten, som på ett schackbräde. Och han menar sig ha belägg för att detta gjordes redan på bronsåldern.

Publicerad: 19 juli, 2021, 10:40

  • Svenska

Läs även

Efter läsarönskemål har äntligen Magnus Stenlunds videoserie om runor blivit bok. Det är ingen vanlig bok om runor. I denna intervju går författaren går in på djupet och spårar runornas ursprung till  bronsåldern och de gudar som dyrkades då. Vilka var dessa gudar och hur har deras roll skiftat genom seklerna?

Runorna ger antydningar om hur olika gudars makt stigit och falnat och hur de antagit nya skepnader. I boken avslöjar författaren de strikta principer som runmästaren har följt och som både är praktiska och estetiska.

Magnus Stenlund är från början civilekonom och finansanalytiker med uppdrag på flera håll i världen. Efter att ha brutit nacken i en skidolycka valde han att sadla om och börja skriva böcker inom historia och historisk fiktion. Han har forskat i svensk fornhistoria sedan 2012.

Runkalendern är utgiven av AlternaMedia och kan köpas här.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Den okända kyrkan i Sverige

KRÖNIKA

Ole Dammegårds museum i Göteborg

KULTUROle Dammegård är välkänd i kretsar som inte nöjer sig med den officiella förklaringen av olika händelser som Palme­mordet och mordet på John F Kennedy. Nu finns chansen att studera hans arbete och liv fram tills i dag i ett litet museum, fyllt av föremål från hans liv. Museet ligger i Göteborg och är öppet efter överenskommelse.

Karl XII:s vilda dagar, Berättelsen om det holsteinska raseriet och hur det ledde till krig

KULTURÅren 1698 och 1699 slösade den unge kungen Karl XII stora penga­summor, och tillsammans med kusinen Fredrik IV av Holstein-Gottorp betedde han sig mycket omdömeslöst. Karls beteende under dessa år, som har gått till historien som ”det holsteinska raseriet”, kom att få ödesdigra följder för Sverige.

Eketorps borg, en återuppbygd äkta fornborg

KULTURPå Öland finns Sveriges enda återuppbyggda fornborg. Den heter Eketorps borg och uppfördes på 300-talet e.Kr. för att skydda befolkningen från anfall. Eketorp blev senare en plats för offerriter och idag är det ett fascinerande besöksmål som har öppet under både sommaren och hösten.

Husmor på vikingatiden

KULTURHemmet och gården utgjorde det centrala i tillvaron för vikingatidens människor. Det var kvinnorna som hade ansvaret för att allting fungerade på gården och i hushållet. Symbolen för denna viktiga uppgift var nyckeln. Arkeologer har funnit många nycklar i kvinnogravar från vikingatiden. Nu får vi lära känna en kvinna, en husmor som vi kan kal­la Gunlög, och se hur en husmors liv kunde gestalta sig på vikingatiden.

Svenskt konsthantverk – en nästan glömd del av den äkta svenska kulturen

KULTURDen stora importerade massan av föremål i glas och porslin, trä och textilier förpassar den svenska traditionella formgivningen till kulturens rand. Det gäller nu att inte bara uppmuntra till inköp, men också att lära den unga generationen vad skönhet och estetik innebär. Ett estetiskt sinne skapas av en estetisk själ och gör livet så mycket mer behagligt. På svenska glasbruk lever hantverkstraditionen, yrkesskickligheten och arbetsglädjen vidare.

Trädgården i Ytterjärna

SVENSKA RESMÅLSöder om Stockholm, vid Järna, reser sig Saltå kvarns industribyggnader över det omgivande landskapet. Det är något av ett utropstecken som klart signalerar att här finns något som är annorlunda. En trädgård som erbjuder vila i en vänlig natur, samt vidgade vyer mot ett annat sätt att tänka.

Gå till arkivet

Send this to a friend