Skip to Content

Ideella insatser och grannsamverkan var en viktig del i krisarbetet när Storbranden i Västmanland rasade. Foto: Nya Tider
Västmanland

Mångårig kris i svensk krishantering

Efter storbranden i Västmanland har Sveriges krisberedskap fått svidande kritik. Stefan Torssell är utbildad sjökapten och har arbetat som byrådirektör vid Sjöfartsverket. Efter många års efterforskningar är han väl insatt i hur krishanteringen urartade vid Estonias förlisning och även vid andra stora kriser som har drabbat Sverige. Dysfunktionella myndigheter har bytt skepnad eller gått in i varandra, men utan nämnbar positiv effekt. Det behövs en operativ nationell krisberedskap, är hans budskap.

Publicerad: 26 augusti, 2014, 20:21

  • Svenska

Läs även

Den 5 januari 2009 var jag i direktsändning i Studio Ett i Sveriges radio i en diskussion med den tillträdande generaldirektören för den då precis nyinrättade Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Generaldirektören Helena Lindberg och jag hade motsatta åsikter om vad Sveriges krisberedskap kommer att kunna uträtta vid en framtida kris.

Mitt recept är en nationell ledningscentral som har ett operativt ansvar med befogenhet att sätta in omedelbara resurser vid nationella kriser för att få fram alla resurser som behövs såväl inom landet som utanför. Italien och Israel har en sådan modell. De nationerna kan det här.

Det är tre områden den operativa ledningen måste behärska: transportsystemen, kommunikationsverksamhet och räddningsinsatser. Sjukvården som drivs av landstingen har i dag en tillräckligt god beredskap för att klara kriser. Jag talar här om kriser och inte allmänsjukvården. Samhällsgemenskapen är också god vid kriser.

Delat ansvar är inget ansvar

Generaldirektören menade i sändningen att MSB skulle klara framtidens kriser genom den metod man istället hade valt. MSB:s uppgift var att före, under och efter en kris samordna olika aktörer. Den organisationsmodellen kallas för ansvarsfördelning. Var och en ansvarar för sitt och MSB pratar med alla. Delat ansvar är inget ansvar, enligt min åsikt, men självklart ska olika enheter ha rätt att fatta beslut utifrån vad de ser när de väl är på plats. Ju högre kompetens, desto bättre beslut.

Jag fick rätt och generaldirektören fel vid Storbranden i Västmanland. Jag är inte ett dugg förvånad. Som vanligt hände först ingenting och när staten väl kom igång klappade allt ihop direkt.

Att brandmännen i Västmanland gjorde ett utmärkt jobb när cheferna pratat klart är bra. Lite stolta över vårt land kan vi alla känna oss, men MSB är en katastrof.

Medborgarna får betala

Efter usla insatser brukar staten fördubbla sina anslag till den som har misslyckats. Kritiker hålls tillbaka. Jag har redan börjat märka hur de inkompetenta bildar starka nätverk för att slippa ifrågasättanden. MSB kan räkna med mycket extra pengar fram­över. Riksdagen brukar hälla pengar över de försumliga istället för att skaffa sig en modell som fungerar. Medborgarna betalar.

Vi har ingenting lärt efter Estonia 1994 eller Tsunamin 2004 och kommer inte heller att göra det efter Storbranden 2014. Det handlar inte bara om dumhet utan också om ideologi.

Prenumerera på Nya Tider om du vill läsa hela artikeln.

Stefan Torssell

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Sveriges Televisions strålande tolkning av påskens traditioner och påskharen

KRÖNIKAI påskaftonens digitala sändning presenterade SVT en egen ny tolkning av påskens huvudgestalter. Det blev en hare eller kanin. Det skall tilläggas att inom bildtolkning i religionshistoria görs väldigt liten åtskillnad mellan en hare och en kanin. Den av SVT framförda presentationen förvånade dock och kanske till och med sårade många kristna. Det uppenbara och pinsamma är framför allt de många faktafelen.

Tvärvändningar i retoriken

OPINION: JAN TULLBERGDet är märkligt hur snabbt det kan svänga angående vilka ord och uttryck som är politiskt korrekta och inte. I ena ögonblicket menar statsministern att kriminalitet inte har med invandring att göra, i nästa är invandrade kriminella klaner ett stort problem. Systemmedia anpassar sig som en kameleont efter hur vinden blåser, men allt är bara kosmetika. Någon verklig förändring i politiken syns inte, menar veckans debattör, docent Jan Tullberg, oavsett hur många gånger statsministern säger ”vi har varit naiva”. För att förändringen ska bli politisk och inte bara retorisk, måste många beslutsfattare bytas ut.

Nya Tider fick rätt mot ”fact-checkers”, Vaccinpass blir inte obligatoriskt för resor i EU

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETNya Tider fick rätt, EU föreslår att vaccinpassen inte ska vara tvingande, precis som Europarådet slog fast i en resolution som vi rapporterade om. Så kallade ”fact-checkers” har angripit Nya Tider och menat att uppgiften inte stämde, eftersom Europarådets resolutioner inte är tvingande – något vi också tog upp i vår ledartext.

Aborträttens demografiska konsekvens

KRÖNIKAFör en tid sedan var jag på begravning i Överkalix. Min moster, född 1932, hade avlidit som den sista av nio syskon. Hennes föräldrar, som varit mina morföräldrar, byggde sitt hus på en tomt med egen skog och fiskevatten. Hon stannade kvar i föräldrahemmet för att ta hand om de gamla till det jordiska livets slut. Så hon gifte sig aldrig och fick inte heller några barn.

Jakten på ett förlorat folkhem

KRÖNIKANär nya händelser ständigt dyker upp i nyhetsflödena är det lätt att glömma var vi kommer ifrån. När gick saker och ting snett? Och varför? Nittiotalets finanskris var en mycket omvälvande händelse i Sverige som också kom att påverka den politiska riktningen i landet. Snedsteg som lett fram till dagens situation. Folkmusikern Karl Mikael Larson debatterar frågan.

Gretas mardröm

KRÖNIKA

Den rebelliska provinsen

KRÖNIKA

Agenda 2030: Det ohållbara kal­las hållbart

OPINION: MAGNUS STENLUNDFörra veckan skrev författaren och medieprofilen Magnus Stenlund om Agenda 2030, som FN antagit. På den svenska regeringens hemsida kan man följa hur arbetet fortskrider konkret i vårt land. Agendans centrala mål handlar om klimat och miljö – och om hur globalistiska lösningar är de enda som hjälper. Däribland ”en säker och reguljär, ansvarstagande migration”, insmuget i paragraf 10.7. Miljöskydd är det inte något fel på. Men Agenda 2030 handlar inte om kontroversiella mål, utan om kontroversiella tillvägagångssätt, menar skribenten.

Gå till arkivet

Send this to a friend