Skip to Content

Krusenbergsversionen (beskuren). Tillbaka i Sverige hade Cederström tillgång till svenska modeller, och nu blev flera av karolinerna blonda. Denna målning kan ses som konstnärens eget triumftåg. Officeren som går främst med värjan är hans självporträtt, jägaren med den stora tjädern är hans far, som var skeptisk till att sonen hoppade av sin militära karriär för att i stället satsa på konst. Flera andra vänner och släktingar finns med på tavlan, som målades på släktgodset Krusenberg i Knivsta, söder om Uppsala. Bland annat mannen med bandagerat huvud är Cederströms äldste bror Gustaf.

Med en romantikers ögon: Karl XII

Hjältekonungen som tillbringade större delen av sin tid som fältherre har det skrivits hyllningsdikter till, folk har samlats vid hans staty i Kungsträdgården i Stockholm, ett svenskt heavy metalband har sjungit om honom och inte minst har bandet Ultima Thule gjort honom populär för en helt ny generation. En av de konstnärer som avbildade Karl XII var Gustaf Cederström, vars berömda målning ”Karl XII:s likfärd” gjorts i två varianter och i dag finns att beskåda i Stockholm och Göteborg.

Publicerad: 9 mars, 2016, 09:49

  • Svenska

Läs även

Karl XII:s likfärd är en av Sveriges mest kända målningar, men inte lika många vet att den faktiskt finns i två varianter. Båda väcker nationalromantiska känslor med sin ödesmättade dramatik. Med en vit kudde under huvudet vilar den stupade kungen på en svartdraperad bår, som några av soldaterna i täten bär på. Hans ansikte ger ett nästan rofyllt intryck. En tjäderjägare med en död tjäder på ryggen, en pojke och en hund står intill och betraktar processionen. Mannens huvud är nedböjt, som i sorg, medan pojken tycks, uppmärksamt, följa soldaterna med blicken. Även hunden reagerar på det den ser. Den skäller häftigt på de förbipasserande karolinerna och dess kroppsspråk antyder att den är upprörd. Symboliskt är hunden det kanske mest intressanta inslaget i målningen, då detta djur inom olika mytologiska föreställningar betraktats som dödsrikets och de dödas väktare och inom folktron inte sällan förknippas med döden.

Karl XII blir nationalhjälte

Gustaf Cederström (1845-1933) var en konstnär som var lika påverkad av sin tid som han skilde sig från den. Han var verksam i en tid då intresset för Sveriges historia ökade påtagligt, inte minst i och med öppnandet av Nationalmuseum 1866, för 150 år sedan i år. Även historieskildringar av historiker som Arvid August Afzelius och Anders Fryxell publicerades i flera häften. Befolkningen kunde nu köpa ett häfte och med nyfikenhet och intresse läsa om olika kungars bedrifter. Dessa skildringar var dock romantiserade och förskönade, och Gustaf III:s brev och journaler som gavs ut för allra första gången vid den här tiden blev till och med censurerade och till stor del omskrivna. Det var även under den här tiden som den ryske tsaren Nikolaj I började föra en alltmer aggressiv utrikespolitik som 1853 ledde till att Krimkriget bröt ut, men också till att det gamla hatet mot, och rädslan för, ryssarna åter blossade upp i Sverige. Detta bidrog i hög grad till att Karl XII, som utkämpat strider mot ryssarna, blev uppmärksammad av 1800-talets historieskrivare, poeter och inte minst konstnärer, vilket gav upphov till att en kult kring denne kung började spira. Nu var det inte första gången som en kult uppstod kring Karl XII. Även under 1700-talet hade denne kung fungerat som en viktig symbol för kampen mot Ryssland och för militärt hjältemod. Gustaf Cederström var en av de konstnärer som med sin pensel började hylla denne kung och därmed bidra till föreställningen om Karl som svensk hjältekung. Vad som skilde Cederström från många andra samtida konstnärer var att det inte var rysskräck som drev honom att måla Karl XII, utan för att han var uppriktigt intresserad och fascinerad. Inte bara av konungens dåd, utan han intresserade sig även för dennes karoliner. Till detta bidrog kanske att han själv var utbildad militär.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Mellan hägg och syren

KULTURDe flesta människor har någon form av relation till träd. Kanske var det barndomens klättervänliga fruktträd som på våren stod i en fager sky av mild blom och på hösten gav sin frukt till allehanda godsaker. Vad det än var för träd, så kretsar våra liv kring dessa vackra skapelser. Vi kan inte leva på jorden utan träd. Den här berättelsen utgår ifrån träd som betyder mycket för oss nordbor. Dels inom den fornnordiska seden och dels inom den kristna tron.

Fredrik Lindström: Det fanns ett politiskt program för att göra Sverige mindre vitt

DIGITAL FÖRELÄSNINGPå 1960-talet fick Sverige helt nya värderingar som fortfarande råder i samhället. Det hela bottnade i en ”identitetskris” som gjorde att Sverige på mycket kort tid ”slängde ut hela vår gamla historia”. Det menar historikern och författaren Fredrik Lindström, som även säger att det fanns ett ”politiskt program som handlade om att göra Sverige mindre vitt”. Han redogör kritiskt och med en del humor för hur Sverige hanterat sin historia och trott att man skulle bli världens modernaste land – men blev ett av de mest udda.

Den mystiska gravhögen Anundshög

KULTURAnundshög i Västerås är Sveriges största gravhög. Här hölls ting under 1300- och 1400-talen. År 1998 undersöktes en mindre del av högen och sedan 2008 har fler arkeologiska undersökningar gjorts på platsen. Trots detta är Anundshög ännu ett mysterium och relativt okänd för allmänheten.

Fira moderskapet på Mors dag!

INRIKESMitt i försommartidens spirande och löftesrika grönska firas mor. En dag för gratulationer, framtidshopp och minnen. En dag när generationernas band stärks. Vi hyllar mödrarnas erfarenhet, livsvisdom och kunskap. Traditionen att fira Mors dag såg dagens ljus i början av 1900-talet i USA. En dam vid namn Ann Jarvis ville med Mors dag se till att familjerna bevarade sin sammanhållning även när barnen hade flyttat hemifrån. År 1920 kom traditionen att fira Mors dag till Sverige.

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

KULTURSvedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Pilsnerkorv – Mytologisk folkhälsokorv på burk

KULTURPå nätforumet Flashback finns en tråd om hur man bäst tillagar pilsnerkorv. Tråden, som startades 2009 och har inlägg ända fram till idag, sladdar senare in i en analys av korvens ingredienser innan den detonerar i en dråplig samtidsironi där även Pridefestivalen flyger förbi. Sveriges mest mytologiska charkprodukt har en speciell historia och den är inte slut än.

Henrik Paetau: Läsarresponsen inspirerade till bok

KULTURPaetau är känd för Nya Tiders läsare som en återkommande krönikör som sätter olika aspekter av det svenska samhället i blixtbelysning. Med bakgrund i Finland och med stora erfarenheter från and­ra länder kan han peka på företeelser i Sverige som sticker ut och skärskåda dem. Många läsare har reagerat på hans iakttagelser, något som inspirerat honom till att skriva en bok.

Svedjeriket Sverige

HISTORIA”Att svedja har varit så vanligt i vårt land sedan urminnes tider och är fortfarande så vanligt”, skrev adelsmannen Schering Rosenhane på 1660-talet, ”att fråga är om icke Svea rike har sitt namn därutav”. Man kan förstås bortse från denna vidlyftiga tolkning av namnet på vårt land, men faktum kvarstår – Sverige har varit ett svedjerike. Svedjebruket har varit oerhört vanligt, sannolikt ända sedan förhistorisk tid fram till mitten av 1800-talet. De sista svedjorna tändes under andra världskriget.

Gå till arkivet

Send this to a friend