Skip to Content

Krusenbergsversionen (beskuren). Tillbaka i Sverige hade Cederström tillgång till svenska modeller, och nu blev flera av karolinerna blonda. Denna målning kan ses som konstnärens eget triumftåg. Officeren som går främst med värjan är hans självporträtt, jägaren med den stora tjädern är hans far, som var skeptisk till att sonen hoppade av sin militära karriär för att i stället satsa på konst. Flera andra vänner och släktingar finns med på tavlan, som målades på släktgodset Krusenberg i Knivsta, söder om Uppsala. Bland annat mannen med bandagerat huvud är Cederströms äldste bror Gustaf.

Med en romantikers ögon: Karl XII

Hjältekonungen som tillbringade större delen av sin tid som fältherre har det skrivits hyllningsdikter till, folk har samlats vid hans staty i Kungsträdgården i Stockholm, ett svenskt heavy metalband har sjungit om honom och inte minst har bandet Ultima Thule gjort honom populär för en helt ny generation. En av de konstnärer som avbildade Karl XII var Gustaf Cederström, vars berömda målning ”Karl XII:s likfärd” gjorts i två varianter och i dag finns att beskåda i Stockholm och Göteborg.

Publicerad: 9 mars, 2016, 09:49

  • Svenska

Läs även

Karl XII:s likfärd är en av Sveriges mest kända målningar, men inte lika många vet att den faktiskt finns i två varianter. Båda väcker nationalromantiska känslor med sin ödesmättade dramatik. Med en vit kudde under huvudet vilar den stupade kungen på en svartdraperad bår, som några av soldaterna i täten bär på. Hans ansikte ger ett nästan rofyllt intryck. En tjäderjägare med en död tjäder på ryggen, en pojke och en hund står intill och betraktar processionen. Mannens huvud är nedböjt, som i sorg, medan pojken tycks, uppmärksamt, följa soldaterna med blicken. Även hunden reagerar på det den ser. Den skäller häftigt på de förbipasserande karolinerna och dess kroppsspråk antyder att den är upprörd. Symboliskt är hunden det kanske mest intressanta inslaget i målningen, då detta djur inom olika mytologiska föreställningar betraktats som dödsrikets och de dödas väktare och inom folktron inte sällan förknippas med döden.

Karl XII blir nationalhjälte

Gustaf Cederström (1845-1933) var en konstnär som var lika påverkad av sin tid som han skilde sig från den. Han var verksam i en tid då intresset för Sveriges historia ökade påtagligt, inte minst i och med öppnandet av Nationalmuseum 1866, för 150 år sedan i år. Även historieskildringar av historiker som Arvid August Afzelius och Anders Fryxell publicerades i flera häften. Befolkningen kunde nu köpa ett häfte och med nyfikenhet och intresse läsa om olika kungars bedrifter. Dessa skildringar var dock romantiserade och förskönade, och Gustaf III:s brev och journaler som gavs ut för allra första gången vid den här tiden blev till och med censurerade och till stor del omskrivna. Det var även under den här tiden som den ryske tsaren Nikolaj I började föra en alltmer aggressiv utrikespolitik som 1853 ledde till att Krimkriget bröt ut, men också till att det gamla hatet mot, och rädslan för, ryssarna åter blossade upp i Sverige. Detta bidrog i hög grad till att Karl XII, som utkämpat strider mot ryssarna, blev uppmärksammad av 1800-talets historieskrivare, poeter och inte minst konstnärer, vilket gav upphov till att en kult kring denne kung började spira. Nu var det inte första gången som en kult uppstod kring Karl XII. Även under 1700-talet hade denne kung fungerat som en viktig symbol för kampen mot Ryssland och för militärt hjältemod. Gustaf Cederström var en av de konstnärer som med sin pensel började hylla denne kung och därmed bidra till föreställningen om Karl som svensk hjältekung. Vad som skilde Cederström från många andra samtida konstnärer var att det inte var rysskräck som drev honom att måla Karl XII, utan för att han var uppriktigt intresserad och fascinerad. Inte bara av konungens dåd, utan han intresserade sig även för dennes karoliner. Till detta bidrog kanske att han själv var utbildad militär.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Boken Sju år som spionchef – om den danska underrättelsetjänsten

KULTURNär mörkret upptar större delen av dygnet är det lämpligt att läsa något riktigt spännande och dessutom inga fantasier. Vad journalisten Morten Skjoldagers bok handlar om är kal­la fakta. Och fakta fick han från den danske PET-chefen Jakob Scharf, som talar ingående om inrikes och utrikes operationer för att stoppa islamiska terrordåd. För sin frispråkighet blev Scharf för ett år sedan dömd till fyra månaders fängelse. Flera fall har kopplingar till Sverige.

Den känslige naivisten – Olle Olsson Hagalund (1904-1972) – och det nya Sverige

KULTURDet är inte många i dagens Sverige som har hört talas om eller har sett hans tavlor, men Olle Olssons konst är ett historiskt dokument över ett samhälle som inte längre finns. Förnöjsamma, vänliga medborgare i ett Sverige som, trots en lägre levnadsstandard än i dag, visade ett kultiverat yttre och uppträdde belevat mot varandra. Det är den bilden som Olle Olsson Hagalund iakttog under sina promenader i Stockholm och speciellt i Hagalund, den stadsdel där han var född och bodde under hela sitt liv.

Röros Martnan – när unionsflaggan vajar över Röros

KULTURGenom en kunglig förordning bestämdes år 1853 att varje år, den tredje tisdagen i februari månad, skulle en marknad (martnan) hållas i den norska staden Röros i Sör Trondelag. Kung Oskar I, den andre i den nya franska Bernadotte-dynastin, ville knyta Norge och Sverige närmare varandra. Det rörde sig framför allt om handelsvägar och handelsförbindelser mellan två kopparstäder: Falun och Röros.

Njutning och förbud, Kaffets historia i Sverige

KULTUR OCH TRADITIONKaffet omnämns för första gången i Sverige år 1685, då det imorterades till Göteborg, och sedan dess har denna dryck avnjutits, förbjudits och fått mycket stor spridning genom åren. Kaffet har mer eller mindre blivit Sveriges nationaldryck och det är än i dag en självklarhet för många svenskar att dricka några koppar varje dag.

Actionism – ny livsfilosofi på traditionell grund

KULTURAv och till ställer sig någon upp, ber om massans uppmärksamhet och börjar sedan föreläsa för den hur den ska vara och handla. Det är moralfilosoferna, livscoacherna, folkuppfostrarna och samtidsguruerna. Ett exempel på detta är artikeln i Nya Tider v.47/2018 som skildrade Jordan Peterson och hans livsfilosofi. Och nu har en svensk sällat sig till denna skara av upplysare: Lennart Svensson, författare och kulturskribent. Här diskuterar han de centrala idéerna som utgör hans bok Actionism – How to Become a Responsible Man (2017).

En visselblåsares credo: Om verklighetsförnekelse och kommande välfärdskollaps

Karl-Olov Arnstberg torde vara känd för de flesta av Nya Tiders läsare, inte bara som återkommande krönikör utan också som kunnig och orädd författare. Förra året tryckte han boken Efter demokratin på sitt eget förlag. Den innehåller sju essäer, och låt mig få säga det från början: Hela boken genomsyras av Arnstbergs gedigna kunskaper, saklighet, klarsynthet, verbala skicklighet och – viktigast – hans återhållna och berättigade vrede över det inkompetenta politiska ledarskap som i i rask takt leder Sverige till vägen mot ättestupan.

Den stridande författaren

KULTURHan skrev romaner och böcker om andra författare samt gav sig in i den ena litterära fejden efter den andra. Författaren Sven Stolpe var allt annat än konflikträdd och både hans fejder och litterära verk kom att göra honom känd under hans livstid.

Staden Efesos i Turkiet – betydande för kristendomens spridning

HISTORIAEfesos är en arkeologisk plats i nuvarande Turkiet. Under antiken var den en viktig hamnstad på Mindre Asiens västkust, och från omkring 133 f.Kr. utgjorde staden en del av Romarriket. Den var strategiskt ett mycket bra val av aposteln Paulus när han skulle sprida kristendomens budskap. Där grundade han en församling, som kom att bli den mest inflytelserika i provinsen.

Gå till arkivet

Send this to a friend