Skip to Content

Krusenbergsversionen (beskuren). Tillbaka i Sverige hade Cederström tillgång till svenska modeller, och nu blev flera av karolinerna blonda. Denna målning kan ses som konstnärens eget triumftåg. Officeren som går främst med värjan är hans självporträtt, jägaren med den stora tjädern är hans far, som var skeptisk till att sonen hoppade av sin militära karriär för att i stället satsa på konst. Flera andra vänner och släktingar finns med på tavlan, som målades på släktgodset Krusenberg i Knivsta, söder om Uppsala. Bland annat mannen med bandagerat huvud är Cederströms äldste bror Gustaf.

Med en romantikers ögon: Karl XII

Hjältekonungen som tillbringade större delen av sin tid som fältherre har det skrivits hyllningsdikter till, folk har samlats vid hans staty i Kungsträdgården i Stockholm, ett svenskt heavy metalband har sjungit om honom och inte minst har bandet Ultima Thule gjort honom populär för en helt ny generation. En av de konstnärer som avbildade Karl XII var Gustaf Cederström, vars berömda målning ”Karl XII:s likfärd” gjorts i två varianter och i dag finns att beskåda i Stockholm och Göteborg.

Publicerad: 9 mars, 2016, 09:49

  • Svenska

Läs även

Karl XII:s likfärd är en av Sveriges mest kända målningar, men inte lika många vet att den faktiskt finns i två varianter. Båda väcker nationalromantiska känslor med sin ödesmättade dramatik. Med en vit kudde under huvudet vilar den stupade kungen på en svartdraperad bår, som några av soldaterna i täten bär på. Hans ansikte ger ett nästan rofyllt intryck. En tjäderjägare med en död tjäder på ryggen, en pojke och en hund står intill och betraktar processionen. Mannens huvud är nedböjt, som i sorg, medan pojken tycks, uppmärksamt, följa soldaterna med blicken. Även hunden reagerar på det den ser. Den skäller häftigt på de förbipasserande karolinerna och dess kroppsspråk antyder att den är upprörd. Symboliskt är hunden det kanske mest intressanta inslaget i målningen, då detta djur inom olika mytologiska föreställningar betraktats som dödsrikets och de dödas väktare och inom folktron inte sällan förknippas med döden.

Karl XII blir nationalhjälte

Gustaf Cederström (1845-1933) var en konstnär som var lika påverkad av sin tid som han skilde sig från den. Han var verksam i en tid då intresset för Sveriges historia ökade påtagligt, inte minst i och med öppnandet av Nationalmuseum 1866, för 150 år sedan i år. Även historieskildringar av historiker som Arvid August Afzelius och Anders Fryxell publicerades i flera häften. Befolkningen kunde nu köpa ett häfte och med nyfikenhet och intresse läsa om olika kungars bedrifter. Dessa skildringar var dock romantiserade och förskönade, och Gustaf III:s brev och journaler som gavs ut för allra första gången vid den här tiden blev till och med censurerade och till stor del omskrivna. Det var även under den här tiden som den ryske tsaren Nikolaj I började föra en alltmer aggressiv utrikespolitik som 1853 ledde till att Krimkriget bröt ut, men också till att det gamla hatet mot, och rädslan för, ryssarna åter blossade upp i Sverige. Detta bidrog i hög grad till att Karl XII, som utkämpat strider mot ryssarna, blev uppmärksammad av 1800-talets historieskrivare, poeter och inte minst konstnärer, vilket gav upphov till att en kult kring denne kung började spira. Nu var det inte första gången som en kult uppstod kring Karl XII. Även under 1700-talet hade denne kung fungerat som en viktig symbol för kampen mot Ryssland och för militärt hjältemod. Gustaf Cederström var en av de konstnärer som med sin pensel började hylla denne kung och därmed bidra till föreställningen om Karl som svensk hjältekung. Vad som skilde Cederström från många andra samtida konstnärer var att det inte var rysskräck som drev honom att måla Karl XII, utan för att han var uppriktigt intresserad och fascinerad. Inte bara av konungens dåd, utan han intresserade sig även för dennes karoliner. Till detta bidrog kanske att han själv var utbildad militär.

Artikeln fortsätter

Hela artikeln finns i pappersupplagan. Är du prenumerant kan du även logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Maria Fransson

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Kommentarer inaktiverade.

Simon Stålenhag – svensk succékonstnär

KULTURSimon Stålenhag är en svensk konstnär vars visioner av ”en ålderdomlig framtid” redan rönt stor uppmärksamhet på nätet. Hans tre böcker, där målningarna med korta beskrivningar utgör en fantasikittlande berättelse, har även släppts på engelska efter en gräsrotskampanj som drog in tre miljoner kronor. Nu kan en av hans böcker, som utspelar sig i amerikanskt 90-tal, bli film.

Stora sjöriket i Småland

RESMÅL

Mössens paradis och samhällets förfall

KULTURDoktor John B. Calhoun vigde sitt liv åt att bygga upp det perfekta paradiset för möss – bara för att se det kollapsa gång på gång i en förprogrammerad social massdöd. Han var etolog, det vill säga han studerade djurens beteende. Resultaten av hans studier förlänade honom en evig plats i läroböcker i psykologi och sociologi. De ger en del svar, men främst ställer de brännande frågor om mänskligheten och dess framtid.

Vett och etikett – för hundra år sedan

KULTUR OCH TRADITIONVett och etikett – det vill säga de regler och koder för hur man ska uppföra sig i givna situationer – var någonting viktigt förr för både hög och låg. Hur skulle en dam till exempel bete sig om en främmande herre kom gåendes emot henne på trottoaren och var oförskämd nog att hälsa? Eller ännu värre, han erbjuder damen ifråga att gå under hans paraply när regnet strilar ner? Hur uppför man sig på en finare bjudning? Hur ska man vara klädd om man tar en promenad i Stadsparken en solig sommardag? Eller en kylig vinterdag? För hundra år sedan fanns det svar på dessa frågor.

Stråkkvartetter av Beethoven – inga nyanlända lyssnade

KULTURTeatergatan 20 är ett brasserie som startat kammarmusikklubben T20. Det är inte många som känner till detta lovvärda kulturinitiativ och det är i Sverige väldigt ovanligt. För att få PK-poäng bland cityliberalerna i Göteborg har dock Teatergatan 20 anslutit sig till nätverket Kulturkompis för att ”nyanlända skall träffa etablerade svenskar”.

Karlbergs slott – Världens äldsta militärakademi

KULTURI dag är det inte många som känner till att den äldsta krigsskolan i världen ligger i Sverige, närmare bestämt på Karlbergs slott. Från allra första början var den för utbildning av sjöbefäl och fungerar än i dag som militärhögskola med grundläggande officersutbildning och vidareutbildning för hela Försvarsmakten. Slottets svenska historik är minst sagt imponerande, därtill tillkommer den fantastiska parken, en gång för länge sedan en storartad trädgård, i dag en grön oas mellan bullrande trafikleder i Solna och Stockholm.

Ett återbesök i eländet

RECENSIONFör några år sedan gjorde Thomas Nydahl tämligen stort intryck med sin essä Black Country (2012). Det var en svidande vidräkning med mångkulturens haveri i det engelska post-industriella hjärtlandet. Nu är han tillbaks med en ny kombinerad essä, reseskildring och debattskrift om ett engelskt landskap, betitlad Från All My Loving till Allahu Akbar (2019).

Kräftor i sommaraftonen

KULTUR OCH TRADITIONAtt tända lyktor och tillsammans äta kräftor med dill och västerbottenpaj i augustikvällen är en utbredd och omtyckt tradition här i Sverige. Vad som däremot inte är så känt är att kräftor har ätits i Sverige sedan slutet av 1560-talet, men att kräftskivor i vår bemärkelse endast har hållits sedan 1900-talets första årtionden.

Gå till arkivet

Send this to a friend