OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Medborgarlön istället för enkla jobb

Nya Tiders krönikör Stefan Torssell resonerar i detta nummer kring medborgarlön, som han ser som ett sätt att ge den enskilda människan frihet, att minska onödig byråkrati och erbjuda kreativa människor utrymme för sitt skapande. Ett system som dessutom har potential att bli ytterst lönsamt både för den enskilde och för samhället.

De flesta känner nog till Charles Darwin (1809-1882). Han räknas som en av vetenskapens största genom sin teori om arternas uppkomst. Matematikern Isaac Newton (1642-1727) kanske kan göra honom platsen stridig om tronen. Newtons arbete kring gravitationslagen samt hans tre rörelselagar tillhör hans mest kända verk. Men få vet att såväl Charles Darwin som Isaac Newton utvecklade sina teorier utanför universitetsvärlden. Vad ännu färre vet är att Charles Darwin var en av Englands allra rikaste personer. Han disponerade över en gigantisk förmögenhet. Isaac Newton var från födseln mycket välbärgad. Båda kunde dra sig tillbaka till sina stora egendomar och under decennier oförtröttligt ägna sig åt sin vetenskapliga passion.

Mycket av den värld vi får oss beskriven kommer oftast från de besuttna klasserna. Om Darwin och Newton hade varit födda i rännstenen hade deras snillen troligen gått förlorade. När industrialiseringen kom igång under 1800-talet för att under 1900-talet ge arbetarklassen bättre villkor blev lönearbetet en möjlighet för den fattige att förbättra den egna sociala situationen. Arbetarklassens och böndernas barn kunde ta kortare påhugg för att tjäna ihop en slant för att ha råd med annat. Författarna Harry Martinson och Eyvind Johnson kom från enkla förhållanden, men arbetade hårt och skrev. Före dem fanns få författare sprungna ur de djupa folklagren.

I dag vill politikerna skapa enkla jobb. De tiderna är dock över. Marknaden för tillfälliga jobb har upphört. Den som vill ha en slant för att få tid att tänka, skriva, skapa eller utveckla en idé måste antingen ta ett lån, ha en partner, förälder eller mecenat som försörjer dem. Om man lät varje människa ha en grundtrygghet med en ytterst modest medborgarlön, skulle man slippa diskussionen om enkla jobb. En medborgarlön kan dessutom ersätta försörjningsstöd (hette tidigare socialbidrag), pensioner, arbetslöshetsunderstöd, föräldrapenning och studielån.

I dag har vi två miljoner pensionärer och omkring en halv miljon som är arbetslösa eller som deltar i olika kostsamma arbetsmarknadsåtgärder. Några hundratusen studerar på universitet och högskolor. Lika många har försörjningsstöd och föräldrapenning. Alla i dessa grupper skulle kunna få en medborgarlön. Den som vill ha en högre A-kassa, sjukpenning, föräldrapenning eller pension kan avtalsvägen genom arbetsmarknadens parter ordna bättre villkor. En rimlig medborgarlön kan ligga kring 8 000 kronor i månaden.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Läs även:

Reflektioner från nationaldagen

Reflektioner från nationaldagen

🟠 KRÖNIKA Den nationalistiska utomparlamentariska organisationen Det fria Sverige anordnade traditionsenligt ett nationaldagsfirande i Svenskarnas hus i Älgarås. I år var också Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand inbjuden som gäst. I en krönika för Nya Tider skildrar Kasselstrand en fullspäckad dag med både arbete och firande. Han bjuder också läsaren på många personliga reflektioner kring svensk nationalistisk organisering.

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

Presidentvalet i Polen, eller populister kontra globalister

🟠 KRÖNIKA Efter den andra valomgången söndagen den 1 juni blev det klart att kandidaten utan partitillhörighet Karol Nawrocki blir republiken Polens näste president. Motkandidaten Rafal Trzaskowski från KO (Medborgarkoalition) och Warszawas borgmästare förlorade med en knapp marginal. Vad som emellertid är av intresse är metoderna för att misskreditera eller gynna kandidaterna. För oss med förflutet i Styrelsen för Psykologiskt Försvar är detta av särskilt intresse.

Hur kan man skända nationaldagen?

Hur kan man skända nationaldagen?

🟠 KRÖNIKA Sedan ett antal år verkar man ha som regel att nationaldagen skall förstöras av vedervärdig musik som definitivt inte hör hemma i vårt land, samt att ifrågasätta dagen och hela vår kultur. Detta är väldigt tydligt i firandet på Skansen som sänds i TV. För några år sedan var det en vulgär så kallad rappare som framförde något som hette ”Nån som e som oss”. Det var även en sångerska som beskyllde svenskar för att vara rasister. ”Den här veckan har varit så sjukt tung. Rasismen och förtryck av svarta existerar inte bara i USA, den finns här också.” Detta angående våldsamma upplopp i USA, och demonstrationer här mot något som inte har med Sverige att göra.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.