Sipri har i veckan släppt sina beräkningar av världens försvarsutgifter. Foto: Pixabay

Militärutgifterna är på den högsta nivån sedan kalla krigets slut

UTRIKES
Den är den största ökningen av militärutgifterna sedan kalla krigets slut. I måndags publicerade Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) sin årliga rapport om militärutgifterna runt om i världen. Dessa ökade med 9,4 procent 2024 och ligger nu på 2,7 biljoner dollar. Europa var den del av världen som ökade mest förra året, särskilt Ryssland. Tyskland utmärker sig för sin ökade upprustning och överträffar Frankrike, liksom Storbritannien. I Mellanöstern har Israels utgifter exploderat medan Irans har minskat.

Detta var det 10:e året i rad som utgifterna ökade. ”Det här är verkligen ett bevis på de starka geopolitiska spänningarna”, säger Xiao Liang, forskare vid Sipri. ”Det här saknar motstycke. Det är den största ökningen sedan kalla krigets slut”, säger han.

Militärutgifterna steg i alla världens regioner. I Europa och Mellanöstern sågs en särskilt snabb ökning. Fem länder, USA, Kina, Ryssland, Tyskland och Indien, stod för 60 procent av de totala utgifterna och hade sammanlagt utgifter på 1 635 miljarder dollar, enligt Sipri. De länder som hade den högsta militära bördan i procent av BNP 2024 var Ukraina (34 procent), Israel (8,8 procent) och Algeriet (8,0 procent).

Sipris forskning om militärutgifter övervakar de globala trenderna och upprätthåller en omfattande databas över militärutgifter. De uppdaterade siffrorna är tillgängliga i Military Expenditure Database på www.sipri.org. Data för globala militärutgifter finns tillgängliga från 1988.

Tyskland går om Frankrike

Denna ökning har observerats i mer än 100 länder. I sin rapport påpekar Sipri att Europa, inklusive Ryssland, spenderade 17 procent mer än 2023. Det totala beloppet är nära 693 miljarder dollar, ett belopp som kommer att öka med den europeiska planen ”ReArm Europé”, ett initiativ från Europeiska kommissionen för att öka investeringarna i försvaret fram till 2030, i skuggan av kriget i Ukraina och Donald Trumps återkomst till Vita huset.

Ryssland har spenderat 149 miljarder dollar på sin militär under 2024. Det är en ökning med 38 procent på ett år, till en nivå som är dubbelt så hög som 2015. När det gäller Ukraina ökade dess utgifter med endast 2,9 procent till 64,7 miljarder dollar, vilket dock fortfarande motsvarar 34 procent av landets BNP. En betydande del av Rysslands militära utgifter 2024 gick till landets vapenindustri för att finansiera nya upphandlingar av vapensystem som användes i invasionen av Ukraina och för att subventionera vissa vapentillverkare som enligt uppgift stod på randen till konkurs. Socialt stöd, inklusive betalningar till militär personal, var en annan stor utgift, med utgifter som uppgick till 9,4 miljarder dollar i oktober 2024, vilket överskred de planerade 5,7 miljarder dollar i den ursprungliga budgeten.

”Ryssland ökade återigen sina militära utgifter kraftigt och vidgade utgiftsgapet jämtemot Ukraina”, säger Diego Lopes da Silva, forskare vid Sipris program för militärutgifter och vapenproduktion. ”Ukraina lägger just nu alla sina skatteinkomster på militären. I ett så snävt finanspolitiskt utrymme kommer det bli utmanande för Ukraina att fortsätta öka sina militärutgifter”.

Polens militärutgifter ökade med 31 procent 2024 till 38,0 miljarder dollar, vilket motsvarar 4,2 procent av BNP – den högsta bördan i Central- och Västeuropa och strax över det mål på 4,0 procent som regeringen tillkännagav 2023. Polens militära börda ökade med 0,9 procentenheter mellan 2023 och 2024. Dess utgifter under 2024 finansierades delvis av en fond utanför budgeten som inrättades 2022.

Tyskland har en ökande trend. Vinnaren i det senaste parlamentsvalet, Friedrich Merz, meddelade att ”Tyskland är tillbaka” efter att ha fått grönt ljus från de politiska partierna att rusta upp sitt land. Landets militärutgifter ökade med 28 procent till 88,5 miljarder dollar och man hamnade på fjärde plats och gick om Indien. ”För första gången sedan Tysklands återförening hade landet de högsta militärutgifterna i Västeuropa. Det berodde på den särskilda försvarsfond på 100 miljarder euro som aviserades 2022”, säger Lorenzo Scarazzato, forskare vid Sipris program för militärutgifter och vapenproduktion. ”De senast antagna riktlinjerna i Tyskland och flera andra europeiska länder tyder på att Europa har kommit in i en period med höga och ökande militärutgifter vilken troligen kommer att fortsätta under en överskådlig framtid”.

Tyskland ligger nu före Frankrike. Efter att ha ökat med 57 procent under 2017 faller den franska försvarsbudgeten gradvis och nådde 64,7 miljarder dollar för 2024. Frankrike, ett kärnvapenland, ligger nu på nionde plats bland världens länder.

Medan Frankrike vanligtvis ligger lägre än Storbritannien, nu på sjätte plats, är Tysklands uppgång anmärkningsvärd, enligt Sipri.

På andra sidan Atlanten tillägger rapporten att USA (naturligtvis) ligger kvar på första plats med en ökning på 5,7 procent för 2024, eller nästan 1 000 miljarder dollar. Enbart detta motsvarar 37 procent av de globala utgifterna och 66 procent av Natos medlemsstaters. Inom den transatlantiska alliansen har 18 av de 32 länderna nått målet på 2 procent av BNP för 2024. Detta anses vara aldrig tidigare skådat sedan Nato grundades.

Alla Natos medlemsländer ökade sina militärutgifter under 2024. Natoländernas totala militärutgifter uppgick till 1 506 miljarder dollar, motsvarande 55 procent av de globala militärutgifterna.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

NATO baserar kärnvapen­kapabelt bombflyg i Luleå

🟠 Stf. Flygvapenchefen: Nu tar vi nästa steg i vårt samarbete med USA. Historia skrevs i juni då två amerikanska B-1B Lancer strategiska bombflygplan, med kapacitet att bära kärnvapen, för första gången någonsin landade i Sverige. Det skedde inom ramen för den andra flygövningen som genomfördes i norra Sverige bara den senaste månaden. Nya Tider avslöjar flera okända aspekter om B-1B Lancer, inte minst hur det egentligen ligger till med dess kärnvapenkapacitet, samt gör en analys om varför USA och NATO är så intresserade av Sverige och ett flygfält i Norrbotten.

Nato – ett hot mot oss alla

Nato – ett hot mot oss alla

🟠 KRÖNIKA Alltifrån sin tillkomst 1949, då USA redan var en skräckinjagande kärnvapenmakt, har Nato hela tiden arbetat för att skapa konflikter som har kunnat berika den egna vapenindustrin. Som den norske freds- och konfliktforskaren, professor Johan Galtung uttryckte det: ”Konflikten kunde ha lösts med lite tålamod och kreativitet, men Nato vill inte ha några lösningar. De använder konflikter som råmaterial som de kan bearbeta till interventioner för att visa världen att de är de starkaste i militära termer.”

Läs även:

EU-Mercosur-avtalet fortsätter att provocera lantbrukare

EU-Mercosur-avtalet fortsätter att provocera lantbrukare

🟠 UTRIKES Franska lantbrukare, som framför allt protesterar mot handelsavtalet mellan EU och Mercosur, blockerade på måndagen den 12 januari ett oljelager i staden La Rochelle i västra delarna av landet och spannmålssilos i Bayonne, i sydväst, detta efter en vägspärr som sattes upp i helgen i Le Havres hamn, i nordväst, meddelade de franska jordbruksfacken.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.