Skip to Content

Bild vä: Mjöldryga i rågax. Bild hö: Trollharar nämns inte sällan i 1600-talets domböcker. Här står det i ett protokoll från Västergötland 1670 i samband med en häxprocess: ”Berettades och af åthskillige, så inn- som uthom retten, huru öfwerflödigt dher i bygden finnes af trollharar...” Var vallbarnen i skogen påverkade av mjöldrygor när de såg alla dessa harar? Foton: Wikipedia. Bakgrundsbild: Dimma över åker. Från början förstod man inte varför folk blev sjuka av rågen, men man hade observerat att det ofta hände när dimman låg över åkern. Det måste bero på häxkonster, var en slutsats som många drog. Orsaken var egentligen mjöldryga, och den trivdes just när det var fuktigt i luften och svalt. Speciellt kalla somrar drabbades åkrarna hårt. Foto: jedzer
KULTUR

Mjöldryga – en ovälkommen gäst i rågen

PappersupplaganNya Tider v. 20

Svedjandet med odling av råg har under långa tider varit oerhört vanligt i Sverige. Oftast fick man enastående skörderesultat, men vissa år, så kunde svedjerågen (och även övriga rågåkrar) få en ovälkommen gäst – mjöldrygan.

Publicerad: 22 maj, 2021, 22:57

  • Svenska

Läs även

Mjöldryga är en mycket giftig och hallucinogen parasitsvamp. När folket ofrivilligt fick i sig av den i rågbröd och råggröt, kunde de drabbas av så kal­lad dragsjuka med symtom som sveda, illamående, huvudvärk, yrsel, spasmer och kramper, förvirring och rädsla, dvaltillstånd och synrubbningar, ibland också med ett tvingande behov av att röra sig. Allvarliga förgiftningsfall kunde leda till döden.

Mjöldrygan kunde uppträda i stor mängd, då det hade varit regnigt och fuktigt under rågens blomningstid. Åren 1840 och 1841 var svåra mjöldrygeår i södra Sverige. Borås Tidning noterade den 10 september 1840: ”Från flera trakter hörs klagan däröver, att bröd och gröt av den nya rågen orsakat yrsel och illamående.”

Även 1850 och 1851 var det svåra angrepp på rågen. Borås Tidning skrev den 12 september 1850, att på en del ställen hade ”mjöldrygor till mer än vanlig myckenhet uppkommit”. Efter rågskörden 1851 hördes åter klagomål över dragsjuka i bygden. En läkare i Ulricehamn beskrev sjukdomen i sin årsberättelse. Människor som hade ätit av ”yrerågen” den hösten kräktes och kände svindel, yrsel, huvudvärk, matthet och dragningar i musklerna:

”Hos flera unga kvinnor observerade jag symtomer av konvulsiviskt skratt och detta under fullkomligt medvetande hos de sjuka, vilka sade sig icke kunna hindra eller återhålla det hemska skrattet, som återkom flera gånger om dagen, efter några minuters tillvaro. Dessa symtomer inträffade en kort stund efter förtärandet av färskt bröd, bakat av mjöl efter den nya rågen och varade en, högst två dagar.”

Giftigheten orsakas av alkaloider, uppbyggda kring lysergsyra, som kan renodlas och framställas ur mjöldrygor. Lysergsyra är även utgångspunkt för drogen LSD, som av en slump upptäcktes av den schweiziske vetenskapsmannen Albert Hofmann 1938, när han experimenterade med mjöldrygan i medicinskt syfte. Sambandet är intressant och förklarar förstås mjöldrygesvampens hallucinogena effekt. Det sägs att Hofmann upptäckte ämnets psykedeliska effekter, när han av misstag fick i sig litet grand och plötsligt kände sig förföljd av husets möbler.

Flera märkliga företeelser av epidemisk art misstänks ha samband med mjöldrygan. En del forskare har framfört hypotesen att de upplevelser som ledde till de stora häxprocesserna i Sverige på 1660- och 1670-talen åtminstone delvis orsakades av mjöldrygeförgiftning. Drabbade barn, i miljöer med redan existerande häxföreställningar, upplevde verkligen att de flög till Blåkulla med häxor och att de såg trollharar i betesskogarna.

Detalj ur en 1400-talsmålning i Ösmo kyrka, Södermanland. Till vänster ser vi en trollhare, som hjälper djävulen att mjölka grannens ko och till höger en häxa som kärnar smör i förbund med Satan. Bredvid henne spyr två trollharar ut mjölk i en bytta. Foto: Wikipedia

Föreställningen om trollharar eller mjölkharar är mycket gammal. En 1400-talsmålning i Ösmo kyrka, Södermanland, framställer en trollhare som suger i sig mjölk från en ko i skogen och två som lämnar mjölken till den kvinna som hade tillverkat dem. En vanlig föreställning var att trollhararna tillverkades av kvinnor under påskhelgerna av diverse vävredskap och vävtrådar. I England fanns redan på 1100-talet uppfattningen att häxor kunde förvandla sig till harar för att suga ut mjölk ur kor.

Trollhararna levde kvar länge i det gamla bondesamhällets magiska natur. På 1850-talet dömdes bonden Johannes Andersson i Västergötland till döden sedan han hade dödat en gammal gumma, som han trodde hade en mjölkhare. ”Jag skall ge dig för mjölkharar!”, skrek han och slog henne med en gärdesgårdsstake tills hon föll omkull i diket. Hon avled efter några minuter. Bondens straff mildrades senare till tio års arbete på Malmö fästning.

I en socken utanför Borås berättade man så sent som på 1930-talet om gamla Anna i Kanåsen. Man tyckte att det var konstigt att hon alltid hade gott om mjölk och smör, trots att hon bara hade en ko och så dåligt med foder, men folk hade tittat in genom fönstret hos henne, när hon var ute, och då hade man sett två harar hoppa runt där inne. ”Ibland släppte hon ut dem och där det var en kreatursskock, så kom hararna dit och mjölkade.”

Även den märkliga och annars så svårförklarliga så kal­la­de ”predikosjukan”, som spred sig över södra Sverige åren 1841 och 1842, har sammankopplats med mjöldrygor. Fattiga barn och ungdomar, mest flickor, drabbades av denna ”åkomma”, som yttrade sig i tre former – kroppsliga plågor (illamående, yrsel, sveda och skakningar), dvaltillstånd (med uppenbarelser) och ett begär att predika.

Predikan var dels adventistiska profetior om Kristi snara återkomst, jordelivets slut och yttersta domen, och dels pietistiska uppmaningar om bättring och omvändelse genom att avstå från flärdfull klädsel, smycken, nöjen, alkohol och andra njutningar.

Dessa så kal­la­de ”ropare” var olärda pigor, barn, bonddöttrar och unga män, och deras domsprediktningar kunde hållas i lugn ton men också i extatiska tillstånd. Roparna fick stora följarskaror och anses vara den väckelse som banade väg för folkväckelsen och friförsamlingsrörelserna i Sverige.

Mjöldrygan kunde vara dödligt giftig, särskilt för barn. I januari 1842 avled till exempel Erik Anderssons tre söner på gården Nettletorp i Sexdrega socken, Västergötland, av dragsjuka, sedan de hade ätit och druckit välling av svedjeråg, innehållande mjöldrygor. Prästen skrev i dödboken:

Döda 1842:
1/1: Barnet Peter Magnus Eriksson i Nettletorp, 11 år, av dragsjuka.
2/1: Barnet Josef Eriksson i Nettletorp, 8 år, av dragsjuka.
8/1: Barnet Anders Eriksson i Nettletorp, 5 år, av dragsjuka.

I Borås Tidning den 27 januari 1842 kunde man läsa om händelsen: ”Detta är ytterligare ett exempel av vådan och de svåra följderna av att använda råg, som för mycket med mjöldrygor är blandad.”

I nutida rågåkrar tar man bort eventuell mjöldryga med moderna sållningsmetoder, men i djurfoder är den ibland ett problem.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Politisk konst” både bredare och friare i Polen än i Sverige

KULTUR

Efterspelet till tumultet vid Kapitolium: Nu förföljs systemkritiker öppet i USA

USAEfter ”stormningen” av Kapitolium den 6 januari, där anhängare till president Trump trängde in i byggnaden för att protestera mot valfusk och korruption, har USA:s myndigheter tagit i med hårdhandskarna mot regimkritiker, ivrigt påhejade av merparten av landets massmedier.

Biden vill tvinga amerikaner att vaccinera sig: ”Vårt tålamod är på upphällningen”

USAI ett tal den 10 september utmålade USA:s president Joe Biden ovaccinerade amerikaner som ett hot mot de vaccinerade och förkunnade att uppemot 100 miljoner amerikaner nu ska tvingas att ta sprutan, annars hotar han att straffa dem. Talet har kal­lats ”skrämmande” och har fått oppositionen att sluta sig samman för att bekämpa vad man menar är diktatoriska åtgärder.

Passionerat om jämtska

KULTURJämtskan är ett av Sveriges genuina folkmål och vissa menar att det mer är ett eget språk än en dialekt. Det finns runt 30 000 talare och kanske dubbelt så många förstår jämtska. En svårighet för jämtskans bruk och bevarande har länge varit att det saknats ett enhetligt skriftspråk. År 1995 författade Akademien för jamska en vägledning för hur man ska skriva, men den som verkligen gått till botten med skriftspråket är Håkan Roos, fil. mag. i nordiska språk, som nyligen gett ut en bok i ämnet. Frågan är i hur god jord den faller hos de jämtsktalande.

Om Fritz von Dardel, En konstnärlig soldat och hovman

KULTURFritz von Dardel levde ett rörligt och händelserikt liv. Han var militär, överintendent vid Nationalmuseum, diplomat, hovman – och konstnär. Faktum är att konsten kom att bli hans främsta intresse i livet. Dardel tecknade serier samt målade karikatyrer och landskap.

Ökad elförbrukning, obalanser och risk för avveckling av kärnkraften trycker upp elpriset

ANALYSRegeringen har under det senaste året satsat hårt på ett antal olika projekt som går ut på att öka elektrifieringen av allt från transporter till tunga industriella processer. Samtidigt inleds en storskalig satsning på elektrifiering av både gods- och persontransporter på väg. Expansionen av energislukande datorhallar kräver också enorma mängder el. Bara dessa tre sektorer kräver tillsammans tillskott på el motsvarande cirka 70-80 procent av nuvarande elkonsumtion i Sverige fram till 2030. Samtidigt agerar regeringen för att snabbavveckla kärnkraften, cirka 30 procent av Sveriges elproduktion.

Snabb överblick över dagens spelbonusar

Mycket har hänt sedan staten öppnade upp den svenska spelmarknaden, numera finns det en bra bit över hundra spelsidor med svensk licens med. Ett stort utbud är alltid välkommet, men det är också svårare att hitta den där sajten som passar en allra bäst. Ett enkelt sätt att underlätta jakten är att kika in på informationssidan Casinobonusar.nu.

Klosterörterna finner nya vägar

KULTURReformationen innebar stora förändringar för människorna i vårt land. Den katolska tron med Jungfru Maria och helgonen genomsyrade vardagen. Under denna tid var inte läs- och skrivkunnigheten allmän. Det var viktigt med böner och ramsor som man lärde sig utantill. Dessa knöt an till det gudomliga. Läkeörterna ansågs vara Jungfru Marias särskilda växter. För att örterna skulle hjälpa var det viktigt att be till både Jungfrun och helgonen. Med reformationen förändrades detta. Det gällde att finna nya vägar.

Gå till arkivet

Send this to a friend