Karl Schmidt-Rotluffs målning ”Weinstube”, 1913. Konstnärsgruppen i Dresden levde och verkade tillsammans, och detta framgår också ofta i deras konst. Foto: Brücke-Museum, Berlin/Nick Ash

Moderna Museet visar tysk expressionism

KULTUR
Utställningen har undertiteln ”Konstnärsgruppen Brücke och modernismens början”. Med ”expressionism” i konsthistoriska sammanhang brukar man mena konst som inte eftersträvar exakt verklighetsavbildning, utan som tillåter subjektiva inslag ur konstnärens fantasi.

Expressionismen blev en internationell rörelse med stor bredd av uttryck inom bildkonst, arkitektur, litteratur, teater, film och musik. Den började inom poesi och måleri i norra Europa kring början av 1900-talet och kom därför att kallas modernistisk. Dess typiska drag är att tolka eller förvränga den enkla verklighetsavbildningen radikalt för att framkalla känslor, stämningar eller idéer.

Begreppet ”expressionism” anses ha lanserats av en tysk konsthistoriker, Wilhelm Worringer, i hans arbete Abstraktion und Einfüh­lung (Abstraktion och inkännande).

Konstnärsgruppen Brücke bildades 1905 i Dresden av arkitektur­studenterna Ernst Ludwig Kirchner, Fritz Bleyl, Erich Heckel och Karl Schmidt-Rottluff som verkade som bildkonstnärer. Till dessa fyra kom senare Emil Nolde, Max Pechstein och Otto Mueller att an­sluta sig. Norrmannen Edvard Munch målade på ett liknande sätt men tillhörde aldrig gruppen. Man inspirerades av föregångare som Paul Gauguin och Vincent van Gogh.

Ernst Ludwig Kirchner, ”Nollendorfplatz”, 1912. Foto: Stiftung Stadtmuseum Berlin

 

Gruppmedlemmarna arbetade med färgstarkt måleri, teckning, akvarell, grafik och skulptur. Man lanserade konstnärligt utformade affischer, vilket tidigare sällan förekom. Brücke samverkade, levde och arbetade tillsammans på ett sätt som var nytt för konstnärer och bröt radikalt mot tidens moraliska normer och estetiska ideal.

Det namn de gav sig, ”Brücke”, betyder ”bro” på tyska och har ofta tolkats som ett uttryck för gruppens strävan att skapa en förbindelse mellan dåtidens och framtidens konst. De organiserade egna utställningar och turnerade med dessa mellan olika städer i Tyskland.

De formulerade också ett manifest som uttryckte de­ras huvudsakliga idéer. Ernst Ludwig Kirchner formule­rade det 1906 på följande sätt:

Med tro på utveckling, tro på en ny generation av ska­pande och njutande människor, kallar vi samman alla unga, och vi unga som bär på framtiden vill skaffa oss rörelsefrihet och levnadsfrihet gentemot de väletablerade äldre krafterna. Envar som på ett omedelbart och oförfal­skat sätt återger det som driver honom att skapa, är en av oss.

Brücke utvecklade tydliga strategier för att marknads­föra och sprida sin konst, något som kom att inspirera kommande generationer av konstnärer.

Affischer från Brücke. Konstnärerna gjorde själva reklam för sina utställningar, som de turnerade med runt i Tyskland. Foto: My Matson/Moderna Museet

 

Gruppens konst markerar början på den tyska expres­sionismen och blev med tiden Tysklands viktigaste bi­drag till den internationella modernismrörelsen. Brücke utmanade den klassiska konstens strikta ideal och tradi­tionella värderingar. Att bilderna liknade det avbildade ansågs inte längre vara det väsentliga för konsten.

De arbetade med alla möjliga olika motiv som gavs förenklade former, uppbrutna perspektiv och stora färg­fält. Brückesmedlemmarna målade porträtt och själv­porträtt, ägnade mycket tid åt nakenstudier samt skild­rade tillvaron i ateljén där liv och konst smälte samman.

År 1911 flyttade de till huvudstaden Berlin och därmed kom även storstadslivet i fokus. Efter åtta år tillsammans och närmare åttio gemensamma utställningar, upplöstes gruppen 1913.

Moderna Museets utställning visar Tysklands viktigas­te bidrag till den internationella modernismen. Det lär vara första gången detta sker i Skandinavien.

Utställningen kan ses till den 9 mars 2025.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Läs även:

Guldbaggegalans förfall

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Det Konstmuseet inte vill se

Det Konstmuseet inte vill se

🟠 KULTUR Konst kan, som vi vet, ha flera lager av betydelser. I fallet med Dick Bengtsson blir det lite extra avancerat. Faktiskt så pass avancerat att galleriet som ställer ut honom censurerar hans konst. Och inte nog med det. En samtida konstnär som säger att hon kan prata med de döda citerar honom från andra sidan, och aktivistiska kulturprofiler tillskriver honom ideal han aldrig ställt sig bakom. En besynnerlig gravskändning av ett unikt konstnärskap pågår i Stockholm fram till mitten av september.

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Kallmurar

Kallmurar

🟠 KULTUR När människan blev bofast och började bruka jorden uppstod ett behov av att hägna in de områden som var åkrar och betesmarker. Murar och gärdsgårdar behövdes för att markera gränser och ge ett nödvändigt skydd mot vilda djur och andra inkräktare.

Åsle Tå

Åsle Tå

🟠 KULTUR I ett vackert, böljande landskap nedanför Ålleberg och Karleby, i närheten av Falköping, i Åslesänkan ligger Åsle Tå. Tågatan följer Kolaforsen och gatan kantas av små stugor omgivna av trädgårdstäppor med ”mormorsblommor” så som akleja, blåklint, liljor, lavendel och fingerborgsblommor. Här finns även stenmurar och träd av alla slag. Här möts vi av en unik miljö med den största samlingen av backstugor i Sverige från 1700- och 1800-talen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.