Moldaviens president vann tack vare utlandsmoldavers röster, och har inte en majoritet bakom sig av de moldaver som faktiskt bor i landet. Foto: Moldaviens parlament

Moldavien: Plötslig vändning i slutet av rösträkningen – igen

UTRIKES
Som Nya Tider nyligen rapporterade om, genomförde Moldavien i oktober en folkomröstning som fått internationell uppmärksamhet. Landet är kandidatland till EU och skulle rösta om att grundlagsfästa strävan efter ett EU-medlemskap. När över 90 procent av rösterna var räknade, ledde nej-sidan stort. Då inträffade något märkligt: ja-sidan gick om och segrade med 50,4 procent. Nu har det märkliga fenomenet upprepats även i landets presidentval, där WEF-kopplade presidenten Maia Sandu gick mot en förlust – men vände och vann i rösträkningens slutskede.

För att Moldaviens EU-inte­gration inte ska avbrytas behövdes ett EU-vänligt utfall i både folkomröst­ningen och presidentvalet. Folkomröstningen slutade med att den EU-vänliga sidan seg­rade med en hårsmån. I presidentva­lets andra omgång, den 3 november, såg det dock ut som att oppositions­ledaren Alexandr Stoianoglo skulle gå vinnande ur striden. Stoianoglo stämplas av västliga medier och etablissemangspolitiker som ”ryss­vänlig”. Stoianoglo, som tidigare fick sparken som riksåklagare av presi­dent Maia Sandu, har avvisat ankla­gelser om att vara ”pro-Kreml”. Han har istället upprepat att han vill att Moldavien ”ska utvecklas i harmoni med både väst och öst”. Han har inte explicit krävt att EU-integrationen ska avbrytas, men säger sig vilja bi­behålla goda relationer även med Ryssland – vilket dock gör det omöj­ligt att bli EU-medlem eftersom EU kräver att nya medlemmar underkastar sig unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

Maia Sandu (t.h.), här tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, vill föra in Moldavien i EU. En majoritet av invånarna i Moldavien vill inte det och de vill inte ha henne som president, men med stöd av utlandsmoldaver kan hon fortsätta att driva denna agenda. Stillbild: Fox 26

 

När samtliga röster i Moldavien var färdigräknade, stod Stoianoglo som segrare med 51 procent av rös­terna. Sedan, när alla utlandsröster räknats, hade istället Sandu gått om och fått 55,3 procent. Nyhetsbyrån Reuters skriver att valet exponerade hur splittrat landet är och att Sandu ”endast vann tack vare det starka stödet från utlandsmoldaver”.

”Inom landets egna gränser, förlo­rade hon med knapp marginal”, skri­ver nyhetsbyrån vidare.

Sandu själv ansåg dock inte att detta var något att fästa vikt vid.

– Vi delar aldrig in människor i moldaver hemma och utomlands – vi ser moldaver som en familj, sa Sandu.

Hon skröt sedan om att hennes se­ger var ”en lektion i demokrati, vär­dig att skrivas in i historieböckerna”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.