Moldavien: Plötslig vändning i slutet av rösträkningen – igen

För att Moldaviens EU-inte­gration inte ska avbrytas behövdes ett EU-vänligt utfall i både folkomröst­ningen och presidentvalet. Folkomröstningen slutade med att den EU-vänliga sidan seg­rade med en hårsmån. I presidentva­lets andra omgång, den 3 november, såg det dock ut som att oppositions­ledaren Alexandr Stoianoglo skulle gå vinnande ur striden. Stoianoglo stämplas av västliga medier och etablissemangspolitiker som ”ryss­vänlig”. Stoianoglo, som tidigare fick sparken som riksåklagare av presi­dent Maia Sandu, har avvisat ankla­gelser om att vara ”pro-Kreml”. Han har istället upprepat att han vill att Moldavien ”ska utvecklas i harmoni med både väst och öst”. Han har inte explicit krävt att EU-integrationen ska avbrytas, men säger sig vilja bi­behålla goda relationer även med Ryssland – vilket dock gör det omöj­ligt att bli EU-medlem eftersom EU kräver att nya medlemmar underkastar sig unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik.

När samtliga röster i Moldavien var färdigräknade, stod Stoianoglo som segrare med 51 procent av rös­terna. Sedan, när alla utlandsröster räknats, hade istället Sandu gått om och fått 55,3 procent. Nyhetsbyrån Reuters skriver att valet exponerade hur splittrat landet är och att Sandu ”endast vann tack vare det starka stödet från utlandsmoldaver”.

”Inom landets egna gränser, förlo­rade hon med knapp marginal”, skri­ver nyhetsbyrån vidare.

Sandu själv ansåg dock inte att detta var något att fästa vikt vid.

– Vi delar aldrig in människor i moldaver hemma och utomlands – vi ser moldaver som en familj, sa Sandu.

Hon skröt sedan om att hennes se­ger var ”en lektion i demokrati, vär­dig att skrivas in i historieböckerna”.