Mordet på Charlie Kirk – en attack på oss alla

Den 10 september 2025 dödades en av den ame­rikanska MAGA-rörel­sens mest populära och inflytelserika företrä­dare, den blott 31-årige Charlie Kirk, genom ett riktat skott från cirka 130 meter eller 142 yards.

Raserade illusion

Kirk var Donald Trumps personliga favorit, en uppskattad bloggare och den främste inspiratören av konser­vativ amerikansk ungdom. Han or­ganiserade dessutom TPUSA-plattfor­men (Turning Point USA), som blev både MAGA-rörelsens födelseplats och det största forumet för MAGA-anhängare. Spinoff-effekten kan inte överskattas.

Låt oss för en stund minnas åsiktstyranniet som rådde under inte minst covidåren, där globalisterna med hjälp av sina marionetter inom politik och media lyckades skapa illusionen av att alla tyckte som de – att bara en liten avvikande ”fringe” (ytterkanten) och ”hatfull” minoritet hade natio­nalistiska eller ens konservativa vär­deringar. Allt som inte var extremli­beralt, woke och i enlighet med den digra globalistagendan var förkastlig ”extremhöger”. Kända sportsmän och poliser tvingades under förned­rande former gå ned på knä inför den ultrarasistiska BLM-rörelsen samti­digt som dess NGO-betalda horder – mitt under hårda covid-restriktioner där folk samtidigt förbjöds att hälsa på en döende släkting – tilläts hålla massprotester och till liberala poli­tikers hejarop misshandla menings­motståndare och bränna ned hela stadsdelar. Systemjournalister kunde stå framför en brinnande bakgrund och skamlöst rapportera om ”fredliga protester”.

Tillsammans med Elon Musk och köpet av X – som i ett slag återskapa­de yttrandefriheten på internet – ra­serade Kirk denna illusion, något som globalist-”liberalerna”, som därmed tappade stryptaget om Västvärlden, aldrig skulle förlåta honom för.

Sammanhållande kraft

Med sin positivt laddade energetiska personlighet och den plattform han själv byggt väckte Kirk en hel gene­ration från den människo- och Guds­fientliga Woke-rörelsens giftiga irrlä­ror och blev som ett mäktigt motgift på landets skolor och universitet. Tusentals studenter, som i åratal inte vågat göra sin röst hörd, fick råg i ryggen att stå upp mot det vänster­extrema förtrycket som närmast in­stitutionaliserats i det amerikanska utbildningsväsendet – precis som i västerlandet i stort.

Tack vare Kirk började konserva­tivt sinnade ungdomar utmana den rabiata diktaturen hos universite­tens liberala styrande, som i åratal påtvingat studenter normkritik, ge­nus-”vetenskap”, kritisk rasteori (läs: anti-vit rasism), HBTQ-normer, radi­kal feminism, posthumanism, BLM-knäböjande, påbjudet stöd för ille­gal invandring, transsexuella inom sport och andra perversioner.

Kirk var även en sammanhållan­de kraft inom MAGA, där alla gillade den unge visionären. Han höll därför ihop de mest skilda krafter: extre­ma och moderata, otåliga patrioter och försiktiga konservativa, de som dyrkar allt amerikanskt och de som såg baksidan med det amerikanska imperiets eviga krigande samt inte minst pro-israeliska och Israelkritis­ka krafter inom rörelsen.

Nästan alla moderna högerrörelser, inte minst i Sverige, har fallit på endera intern splittring el­ler infiltration. Ofta båda. SD av idag är långt från vad det en gång var. När det var en riktig oppositionell rörelse var den plågad av just detta. Det var först när SD anpassat sig i frågor som globalisterna inte accep­terar avvikande åsikter inom – som klimatåtgärder, NATO-medlemskap, stöd till Ukraina och Israel – som de släpptes fram till köttgrytorna. Detta inte sällan efter att svängt 180 grader i en mängd frågor, till och med kärnfrågor.

Kirks person höll samman MAGA-rörelsen med konsekvensen att även antiglobalistiska ståndpunkter inom densamma fortsatt kunde göra sig hörda och växa i styrka.

Mötte hat med respekt

Kirk var långt ifrån den ”högerextre­mist” eller ”hatspridande agitator” som det globalistiska etablissemang­et och deras skräpmedia försökt få det att låta som. Tvärtom, var hans ståndpunkter både välbalanserade och välgrundade. I en annan tid och politiskt klimat hade han knappt alls avvikit från den stora majoriteten, annat än att ha uppfattats som myck­et återhållsam och moralisk. Kirk deltog villigt och tålmodigt i debatter med alla typer av ideologiska mot­ståndare, som globalistiska liberaler och vänsterextremister. Han lyssna­de verkligen på deras argument och försökte genuint förstå dem. Kirk var till skillnad från de flesta andra be­redd att omvärdera sina åsikter, en ovanlig styrka i dagens tyckarsam­hälle. Han var en lika stark anhänga­re av yttrandefrihet för alla, som han var motståndare till all form av poli­tiskt förtryck och våld.

Kirk var raka motsatsen till det hatiska och våldshetsande ”liberala” etablissemanget och deras hjärntvät­tade horder. Han behandlade alla med respekt och behöll hela tiden lugnet samtidigt som han med gedi­gen kunskap och bergfast integritet stod fast vid sin kristna och konser­vativa övertygelse. Kontrasten blev mycket tydlig när indoktrinerade li­beraler bara kunde bemöta hans väl­underbyggda argument med okväd­ningsord och dödshot.

Detta sammantaget med att han var en övertygad traditionalist, kris­ten, konservativ och patriot, gjorde honom mycket farlig för globalis­terna och deras medlöpare. Speciellt som Kirk var så ung, nått sådan mognad och gjort så mycket för både den kristna och konservativa rörelsen redan vid 31 års ålder. Kirk var lika aktiv som karismatisk, inflytelserik som populär, och därmed en poten­tiell framtida ledare av rang. Röster hördes redan om att han skulle blir Trumps arvtagare på presidentposten.

Vänsterextremister och liberaler – idag en antites till sitt namn – som är fiender till tradition, det naturliga och därmed till Gud, såg honom som ett enormt och dessutom snabbt väx­ande hot. Ett hot mot dessa mörkerkrafter som måste tystas… och så skedde också.

Krig mot livet

Mordet på Charlie Kirk verkar på ytan vara ytterligare en attack från en våldsam extremvänster, som inte minst nationella och patrioter är väl förtrogna med sedan flera decen­nier tillbaka och då även i Sverige. Vi såg denna nya globalistiska och idag till och med krigshetsande vänster sprida sig i Sverige i form av allt från oskyldigt klingande påtvingade ”vär­degrunder” och ”åsiktkorridorer” till mediauthängningar av misshag­liga personer och AFA-attacker mot nationalisters hem. Allt handlade om samma sak, att med fascistiska metoder– samtidigt som man kallade sig antifascister – tysta meningsmotståndare.

Just detta motsatsförhållande mel­lan beskrivning och verklighet ger oss en indikation på vem eller vad avsändaren är. Vi ser det i allt idag. Diskriminering (av vita) påstås ge rättvisa, krig ger fred, censur ger ytt­randefrihet, giftinjektioner ger hälsa, kaos ger ordning och så vidare. Detta är kännetecknet för det som kallas satanism inom kristendomen – det är mörkerkrafternas signum.

Dessa mörkerkrafter finns repre­senterade i större eller mindre ut­sträckning utöver hela den politiska skalan, inte bara bland liberaler och vänster, och kännetecknas av ytterli­gare två avslöjande saker: de är alltid mot allt naturligt och livet självt, där ett skräckexempel är att en av livets fundamentala byggstenar – koldi­oxid – och hela mänskligheten utmå­las som ett hot inom det påbjudna klimatnarrativet, samtidigt som de hela tiden i praktiken strävar efter att skapa konflikt och mänskligt li­dande.

Mörkerkrafter maktlösa

Kriget i Ukraina är ett praktexempel på detta, där man slaktar en hel gene­ration eller i praktiken mer i ett helt ovinnbart krig som föröder Ukraina på alla sätt och samtidigt raserar Eu­ropa ekonomiskt. Ovinnbart, efter­som Ryssland skulle trycka på knap­pen om de mot all förmodan hade kunnat hotas på allvar. Det enda re­sultatet är plundring av européerna och masslakt av ukrainare, vilket förstås var målet från start. Som en bonus lyckas man lura dit ”nazister” att slåss för juden Zelenskyj, precis som man en gång lurade de mest fanatiska islamisterna att dö för Isla­miska staten, som skapades och un­derhölls av samma krafter. Globalis­terna gör sig av med dem de avskyr mest genom att lura dessa att slåss för dem – ett tragiskt konststycke att tvingas bevittna. Förevändningen bakom Ukrainakriget är att det ska skapa säkerhet för Europa, när det – inte oväntat – blivit precis tvärtom.

Krigshetsare i Europa, som den tidigare estniske försvarsministern Lauri Almann, fortsätter att smuts­kasta Kirk, som genomskådade Ukrainakriget, även efter hans död. Kirk anklagas för att ”papegoja rysk propaganda” och Almann var den 15 september i en intervju med ERR ra­sande över att Kirk hade haft mage att be Ryssland om ursäkt å USA:s vägnar och dessutom kalla Zelenskyj ”en CIA-agent”. Det sista kan dock ifrågasättas, eftersom Zelenskyj i själ­va verket regelbundet och bortom medieljuset besöker MI6 högkvarter i London, något helt otänkbart för en sittande statschef att göra, men Kirk hade i grunden rätt.

Trots sina starka övertygelser som retade gallfeber på de politiska motståndarna så kunde inte mörker­krafterna, allestädes närvarande i skuggorna, utnyttja Kirk för sina än­damål. Detta då han aldrig agerade som agitator, aldrig uppmuntrade konflikt, var en sammanhållande kraft som alltid behöll lugnet samt aldrig böjde sig för globalistagendan. Han avslöjade inte bara den argu­mentationslösa och hatfyllda vän­stern, utan motverkade mörkerkraf­ternas främsta verktyg: att så rädsla (hat) och splittring. Han blev därmed ett hot mot dem både världsligt och spirituellt.

Frälsaren Kirk

Kirk bekämpade inte bara mörker­krafterna bakom modern ”libera­lism” på den politiska arenan utan i den metafysiska. Han var en djupt troende kristen och talade ofta om själen och en större mening med li­vet som har sitt ursprung bortom denna värld. Sådana människor är de svåraste för mörkerkrafterna att kontrollera, då de inte kan skräm­mas eller mutas. Kirk sade en gång något som sammanfattar denna styr­ka som bara troende har:

”Allt döden kan göra mot den tro­ende är att överlämna honom till Je­sus.”

Allt vi har gått igenom ovan gjorde Kirk till ett enormt hot mot globalis­terna, men just det faktum att han var troende omöjliggjorde det för mörkerkrafterna att korrumpera honom. Detta tog sig bland annat ut­tryck i att han personligen begav sig till Vita huset för att be Trump att inte bomba Iran. Kirk varnades om och om igen från ”donatorer” att en sådan åsikt och avsändare inte hade en politisk framtid, men han stod på sig. Mediapersonligheten Tucker Carson berättade nyligen om det i en intervju med Megan Kelly och av­slöjade då även att Kirk personligen visat honom de ”intensiva” medde­landen han fått. Rätt är rätt och fel är fel i Guds värld – den som mörker­krafterna vill förgöra – och det visste Kirk. Det har spekulerats att denna händelse förseglade hans öde. Vi kan inte veta det, men vi kan vara täm­ligen säkra på att hans egenskap att vara djupt troende med ett orubbligt rättspatos var en starkt bidragande orsak.

Kirk var ingen agitator, utan en debattör som blev en frälsare för allt från kristna konservativa till hård­föra nationella. Sådana unika indi­vider är mäktiga med en enorm po­tential i livet, men döda dem och de blir martyrer – odödliga förebilder för miljontals människor, som nu vågar stå upp och kräva förändring. Attacken på Kirk var en attack på oss alla – med resultatet att en modig mans röst nu blivit miljontals röster, i den strid som nu startat på allvar.