Skip to Content

Om alla som besöker Nya Tider denna månad stödde verksamheten med 10 kronor skulle vi kunna ge ut en dagstidning. Swisha till 123 037 97 35.
Sanna Hill passade på att intervjua politiker och opinionsbildare under Politikerveckan i Alme­dalen. Flera av intervjuerna kommer även att tryckas i tidningen, men alla går att se på Nya Tiders nätupplaga och Youtube-kanal. Foto: Nya Tider
VICE CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

När globalismen fick mothugg

PappersupplaganNya Tider v. 28

Publicerad: 10 juli, 2018, 15:13

  • Svenska

Läs även

Jag har deltagit på Almedalsveckan många gånger, alltid lika skeptisk. Det värsta jag kan föreställa mig är politiskt korrekta floskler i kombination med rosévin i tjusiga glas, män i kostym som godhetssignalerar att nu minsann ska de göra Sverige tryggare medan det land vi en gång kallade folkhem löses upp framför våra ögon.

Detta år skiljde sig från tidigare år på flera sätt. I år var det småpartiernas år, vilket syntes tydligt på Donners plats där Alternativ för Sverige drog folk med sina spektakulära manifestationer. Det var första året för partiet, men andra året för högerpartiet Medborgerlig Samling, vars partiledare Ilan Sadé i en intervju med Nya Tider glatt konstaterade att många är intresserade av ett alternativ till etablissemangspartierna.

Kristna Värdepartiet sade att det inte är helt lätt att verka som konservativ i dag på grund av den vänsterstyrda median, men att de ändå har fått mycket stöd och att gemene man vill se en förändring på riktigt. Människor känner att Sverige inte är paradiset på jorden längre. Nordiska motståndsrörelsens tal vid hamnen fyllde platsen med åskådare och motdemonstranter, och Nordisk Alternativhöger hade låtit trycka upp tröjor med texten ”Nej. Ut”, i en fåordig aktion mot invandring.

Mycket opposition alltså. Men också mycket globalism. Jan Björklund från Liberalerna höll ett av sina mest EU-vänliga tal, och valde att pryda den stora skärmen bakom sig med en gigantisk EU-flagga. Han ville markera. Han sade att det vore dumt att bryta den fina trend vi ser i Sverige, och att nationalism endast sträcker sig till ett land, medan Liberalerna vill sträcka ut sig till allt och alla.

Det blev tydligt att kampen i dag står mellan nationalism och globalism, och att vänster- och högerskalan har spelat ut sin roll. Opposition mot etablissemang. Folket mot storfinansen. Svenska intressen mot utländska.

Sverigedemokraterna lyste dock med sin frånvaro. Ett par enstaka riksdagsledamöter syntes till under veckan, men de förvånade genom att inte ha några uppmärksammade aktioner eller aktiviteter förutom Jimmie Åkessons partiledartal. Ändå var det SD som nästan alla de andra partiledarnas tal handlade om.

Partiet lyckades också reta upp LO genom att trycka upp en stor skylt med texten ”25 % av LO:s medlemmar röstar på SD”. Besvikna röster bland nationalister hördes när nyheten kom att Sverigedemokraterna byter partigrupp i EU-parlamentet till ECR, en konservativ grupp där bland annat Tories ingår. Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand nämnde detta i sitt tal och menade att bytet inte är förvånande, utan snarare en del av en trend där SD försöker bli etablissemang istället för opposition.

Stefan Löfven blev veckans vinnare av flest antal floskler under sitt partiledartal. Annie Lööf använde den mesta av tiden till att slå ned mot ”extremism”, där hon lite pliktskyldigt även lade till ”islamism” bland -ismerna att bekämpa. Efteråt gav Gustav Kasselstrand partiledaren titeln ”Sveriges farligaste politiker”.

Seminarierna och föreläsningarna i år var ovanligt torra. Det var som att man hade undvikit alla känsliga ämnen och istället fyllde veckan med saker som inte kunde väcka anstöt. För nog är det tryggare med en ickedebatt om källsortering i Lappland än en debatt om invandring och kriminalitet?

I år var det tydligt att det finns en rejäl opposition i Sverige. Att den syntes så pass mycket som den gjorde på ett gudsförgätet ställe som Almedalen är stort i sig. Här samlas nämligen hela den politiska toppen och den förljugna mediakåren, och tidigare år har inte oppositionen fått samma genomslag och synts lika mycket i bruset som i år.

Kanske är detta sista året som Almedalen hålls som det alltid brukar göra. För trots allt, räknar man bort oppositionen är det en pseudodebatt av rang som försiggår under politikerveckan.

Man är överens i de stora frågorna. Invandring är nödvändigt, Prideparader är bra, det går fint för Sverige och alla måste enas mot de extremistiska krafter som vill göra etablissemangspolitikerna och journalisterna arbetslösa. Man skrattar och skålar och går runt som okrönta kungar och drottningar. Det är deras bubbla, och det är en bubbla de gärna vill behålla. Det har man kunnat ha i Almedalen, men inte längre.

Det är inte helt otänkbart att man kommer på ett sätt att kväsa obekväma röster nästa år. Man har trots allt redan börjat på andra håll. Alternativ för Sveriges kanal på YouTube har stängts ned flera gånger, och Gustav Kasselstrands ”Tal till nationen” fick inte ligga uppe mer än någon dag innan det plockades bort för att det kunde anses som ”stötande”.

Granskning Sverige har haft stora problem med nedplockningar och censur från bland annat Facebook, och alternativmedia får allt större problem när de vill använda sig av Google-annonser. Som bekant har Nya Tider portats från Bokmässan, just för att den självutnämnda kultureliten inte ska få sin bubbla av självbeundran punkterad.

Men det kan ju också bli så att man hellre lägger ned Almedalen, det kan helt enkelt bli för svårt att porta alla obekväma deltagare och partier.
Oppositionen är stark och etablisse­manget är rädda att någon ska sticka hål på PK-bubblan och den bekväma tillvaro de har i denna. Det gjorde de med besked under årets upplaga av Almedalen.

Sanna Hill

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • KrugalSvylse

    Jag tror att det är bättre att vi satsar på att ta över Almedalen. Att ha ett eget arrangemang vore ett strategiskt misstag.

    SD är ett märkligt kapitel under sin nuvarande ledning. De vill helt enkelt inte kännas vid resten av oppositionen och försöker istället hela tiden undergivet slicka den hand som slår dem, nämligen etablissemangets, i hopp om att bli accepterade. Oavsett hur många gånger de får slag och skäll helt utan orsak.

    Det är direkt sorgligt faktiskt. Jag förstår att det delvis handlar om taktik, men dels är jag inte säker på till hur stor del, dels anser jag att det är helt fel taktik.

    Sedan finns det många bra människor bland SD:s gräsrötter. Kanske även bland deras riksdagspolitiker, men efter att Kent Ekeroth slutat och Jeff Ahl gått till AfS kommer jag faktiskt inte på någon på rak arm som verkligen ställer förrädarpartierna mot väggen.

Raseri i SVT när näringslivstopp säger som det är

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETLeif Östling, Scanias tidigare vd, gjorde några träffande observationer om Sverige i en intervju med SwebbTV, vilket fick SVT att gå i taket och börja yra om ”vit makt”. Det är tydligt att ju fler som vågar påtala det mångkulturella misslyckandet, desto mer urskillningslöst slår makthavarna ifrån sig.

Vems är landet du bor i?

DEBATTKriminella invandrargäng har tagit kontrollen i många förorter i Sverige och polisen står handfallen. Veckans debattör, rektor emeritus Henrik Paetau, menar att det nu behövs krafttag för att återställa ordningen i det svenska samhället.

Plastskatt – ett slag i luften

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETSnart kommer en vanlig bärkasse att kosta uppåt sju kronor. Räddar det miljön? Knappast. Det enda som händer är väl att det blir jobbigt för sopåkarna när soporna ligger i papperspåsar i stället. Det handlar återigen om symbolpolitik och att krama ut ännu mer skatt, i detta fall beräknat 2,1 miljarder kronor per år, till det havererade samhällsexperimentet.

Att tala folket tillrätta

OPINION: KARL-OLOV ARNSTBERGDet så kal­la­de demokratiprojektet #Sverigepratar är ett elitens projekt för att tala om för landets medborgare vad de ska tycka och hur de ska rösta i kommande val, då eliten blivit rädd för att alltför många kan komma att rösta ”fel”. Det är inte ett möte mellan företrädare för olika politiska åsikter utan ett möte mellan vanmakt och makt, initierat av makten och på maktens villkor.

Up the RA!

KRÖNIKAJa, det här var väl en märklig rubrik att finna i en tidning? Och vad betyder det egentligen? ”Up the RA” är typiskt iriskt fonetiskt (ap'terah) och inget mindre än ett krigsrop, ett slagord som i flera decennier har ekat längs med militanta likaledes folkliga marscher i Nordirland, och i detta virrvarr av bokstäver finner vi initialerna till Republican Army (Republikanska Armén).

”Det är våldet, idiot!”

KRÖNIKAMångkulturen i Sverige går in på sitt fyrtiofemte år, sedan detta lanserades på 1960-talet i bland annat debattartiklar i DN. Landet befinner sig i ett slags undantagstillstånd; de jure sedan nationen avskaffades formellt med ”EU-inträdet” 1995; de facto sedan störtfloden av objudna gäster 2015 – allra senast.

Åsiktskorridoren vänder blad

OPINION: JAN TULLBERGDet är något löjligt med att diskutera åsiktskorridoren när alla debattörer är innanför och de riktiga dissidenterna är uteslutna. Vi har både legal censur i Sverige, hets mot folkgrupp, och inofficiell censur, men för att bevara harmonin i åsiktskorridoren blundar de som ser det. För de blinda är dagens censur lika osynlig som den kommunistiska censuren var för gårdagens kommunister.

Att sätta bocken till trädgårdsmästare

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDETNär privatpersoner ska klaga på om de blivit orättvist behandlade i media kan de vända sig till tidningsbranschens egen pressombudsman. Den som basar över verksamheten är dock ingen mindre än Robert Aschberg, ökänd för att trampa på personlig integritet och hänga ut enskilda medborgare. Nu ska han bli chef för ett nytt och mera omfattande medieetiskt system.

Gå till arkivet

Send this to a friend