Skip to Content

Gustaf III strax innan han begav sig till Artillerigården den 19 augusti 1772. Målning av Pehr Hilleström, daterad 1772. Bi
HISTORIA

När kungen stärkte makten

Digital utgåva

Den 19 augusti 1772 började som helt vanlig dag för de svenska riksråden. När kvällen nalkades hade de arresterats och den unge kungen Gustaf III intagit huvudstaden med hjälp av militären. Två dagar senare infördes en ny regeringsform som innebar att ständerväldet som styrt Sverige sedan 1719 upplöstes och kungens makt stärktes.

Publicerad: 19 augusti, 2019, 20:29

  • Svenska

Läs även

Onsdagen den 19 augusti år 1772 var en vacker sommardag. Den började för de flesta i Stockholm som vilken dag som helst och riksråden begav sig till slottet för ett sammanträde. Mösspartiet hade dock en särskild plan denna dag. Som det står i Göran Norrbys bok Maktens rivaler: Drottning Lovisa, Gustav III, Axel von Fersen och Carl Fredrik Pechlin hade detta parti, tillsammans med ”Rysslands och Englands ministrar”, beslutat att denna dag gripa den tjugosexårige kungen Gustaf III (1746-92), sätta honom i husarrest på Stockholms slott och därefter hålla honom under hård uppsikt. Anledningen till att dessa herrar hade bestämt sig för att göra detta var att de på sista tiden börjat bli alltmer misstänksamma mot kungen och ana att han konspirerade mot dem. De övriga riksråden tycks ha varit helt med på mössornas, ryssarnas och engelsmännens plan.

Vad de inte visste var att Gustaf hade fått veta allt om deras plan och medan riksråden satt i sammanträdet och väntade på ett tillfälle att verkställa planen blev de själva plötsligt inlåsta och arresterade. Därmed var den statskupp Gustaf III planerat i fyra år ett faktum.

Upptakten

Gustaf III iförd uniformen han bar vid sin statskupp. Målning av Alexander Roslin, daterad 1772. Bild: Wikimedia Commons

1772 års statskupp var inget som planerades över en natt. Tvärtom kan man finna ett skissartat utkast till en rojalistisk revolution i Gustaf III:s arkiv på universitetsbiblioteket Carolina Rediviva i Uppsala, närmare bestämt bland de handlingar och anteckningar som finns arkiverade under signum F 414, ett skissartat utkast till en rojalistisk revolution. Detta utkast skrevs av Gustaf den nionde mars 1768. Åtta månader senare sammanställde han ytterligare ett utkast, denna gång till en ny regeringsform som i korta drag innebar att kungens makt stärktes. I december samma år inträffade decemberkrisen (se eNyT v. 49/2018) när kung Adolf Fredrik (1710-71) abdikerade i protest mot att de fyra ständerna inte gett honom något svar när han krävt att de skulle sammankallas. Det var inte förrän fem dagar senare som riksråden till sist gick med på Adolf Fredriks krav och lät sammankalla riksdagen i Norrköping våren 1769. Kungen intog då åter Sveriges tron. Decemberkrisen genomfördes av Adolf Fredrik, men den hade planerats av Gustaf som på den tiden inte bara var kronprins utan även kungens rådgivare. Samtidigt hade Gustaf, på Frankrikes begäran, smitt planer på en revolution och en regeringsform som skulle stärka kungamakten och försvaga ständernas makt. Det är dock oklart hur insatt Adolf Fredrik egentligen var i dessa planer.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Three Springs

    Gustaf gjorde rätt. Han genomförde den kupp hans far misslyckades med. Då rullade huvuden. De korrumperade riksråden och riksdagsmännen tjänade främmande makt. Känner ni igen det? Det var adeln som tog honom. Vår adel, hela sjuklövern, berikar sig på vår bekostnad. Ingen konung räddar oss.

  • Sverigepartist

    Mer av SOPHIA EKLUNDs artiklar. Mycket intressanta och lärorika

Frimurarnas dolde mästare

HISTORIATill följd av den skeva, okritiska historieskrivningen är knappt något om den verklige Gustaf III allmänt känt. Bland det allra minst kända om honom är att han var en av de tre mästarna inom frimurarorden i 1700-talets Stockholm. Han var den mest världslige och kritiske av de tre, men var inte desto mindre en aktiv frimurare tills han fick mäktiga fiender inom orden.

Den svenske lord Byron

HISTORIALöjtnant Gustaf Lorentz Sommelius, som även är känd under sin pseudonym Beppo, hör inte till Sveriges mer kända diktare, men hans intensiva, mörka och dramatiska poesi överlevde honom och är värd att läsas och uppmärksammas. Hans diktarstil gjorde att han kom att betraktas som en svensk lord Byron.

Tre länder – en union

HISTORIAUnder ett politiskt möte i Kalmar i juli år 1397 ingick Sverige, Norge och Danmark i en union som gått till historien som Kalmarunionen. Syftet med denna union var att stabilisera det politiska läget och bevara freden i Norden. Tvärtom blev det början på en av de mest våldsamma och konfliktfyllda tiderna i hela Sveriges historia.

Vattuminskningen

HISTORIA”Vattenminskningsläran väckte anstöt i kyrkliga kretsar eftersom den ansågs strida mot bibeln, och förklarades av prästerskapet vid 1747 års riksdag vara ’en opålitlig sats på vilken inget i historien kunde byggas’. Biskop Johan Browallius i Åbo, teolog och professor i fysik och botanik, […] Enligt honom berodde vattuminskningen på att syndaflodens vatten fortfarande höll på att dra sig tillbaka.” Så såg man tidigare på det vi kal­lar landhöjningen, enligt Wikipedia.

Olof Sköt-konungs dop

HISTORIAAnna smakade på vattnet. Det var friskt och svalkade i värmen. I skuggan under lövträden stod en bänk och hon satte sig ner. Anna var ledare för en grupp glada pensionärer som reste runt Kinnekulle. Nu hade de kommit till Husaby där Olof Eriksson Skötkonung lät döpa sig år 1008. I Husaby källa, i Västergötland, vid foten av den uråldriga slocknade vulkanen, Kinnekulle. En stentrappa leder ner till källan som springer fram ur berget. Att gå nedför dessa trappor och se källan är en resa tillbaka genom historien.

Riksföreståndaren som nästan blev kung

HISTORIASten Sture den yngre var Sveriges riksföreståndare under en våldsam och konfliktfylld tid. Varken han eller hans anhängare ville att Sverige skulle förbli underkastat danskt styre, vilket ledde till att han fick många mäktiga fiender, bannlystes av påven och hamnade i krig med Kristian II. Ändå vägrade Sten Sture ge sig och var den av Sturarna som kom närmast den svenska kungakronan.

Svenskbybornas tragiska historia

HISTORIADet är nog inte så många som känner till historien om gruppen svenskättlingar på Dagö som tvingades ut på en lång resa för att bosätta sig vid floden Dnjeprs strand i Ukraina. Trots många umbäranden i form av svält och sjukdomar överlevde en liten skara som arbetade sig till ett framgångsrikt lantbruk i byn de byggde upp. Där blev de även kända för bland annat sin skicklighet i hästuppfödning. Den ryska revolutionen och världskrigen satte dock stopp för framgångssagan.

Religion, folktro och Selma Lagerlöf

HISTORIASelma Lagerlöf var verksam under realismens stortid inom litteraturen, men i hennes verk möter läsaren spöken, äventyrliga kavaljerer, tomtar och förvandlingar samt kärlek som övervinner hinder. Hon följde med andra ord inte strikt sin tids ideal, vilket ledde till ett blandat bemötande av hennes verk men också till att hennes böcker blev unika mästerverk som är läsvärda än idag.

Gå till arkivet

Send this to a friend