Magnus Stenlunds nya bok "Blodet och jorden" finns att beställa på www.alternamedia.se.

Nationalromantikerna hade rätt

Bokrecension.
Sveriges förhistoria är unik. Vår sten-, brons- och tidiga järnålder har mycket spännande att berätta. Men dagens etablissemang förtiger det. Man vägrar ge det hela någon som helst vinkel som kan göra oss svenskar stolta. Men den forskning som de facto bedrivs måste väl ändå kunna tas fram ur skuggorna och visas för gemene man. Ty den säger ju att Sverige är unikt. Och nu finns en bok som berättar om detta. En bok som tolkar vår förhistoria i Sverige­vänlig riktning.

På författarens hemsida kan man läsa: ”Sedan 2012 har Magnus Stenlund arbetat med att ge oss svenskar vår historia tillbaka.” Det började med romanen Den eldrökta, som fokuserade på Edda-häxan Hyrrokkin och allt vad hon kan ha betytt. Sedan har det fortsatt med fackböcker: Runkalendern samt Blodet och jorden. Medlet för att ge oss historien tillbaka är alltså fakta och fiktion, populärvetenskap och tvärvetenskap. Uppföljaren, Svärdet och gudarna, är dessutom snart klar och kommer att lanseras i sommar, lovar författaren.

Och med dagens forskningsläge sammanställt och tolkat av Stenlund så slår det gnistor. Man kan säga att den övergripande, monumentala tes som drivs i Stenlunds böcker är: nationalromantikerna hade rätt. Sverige var det germanska urhemmet. Den germanska kulturen och språket utvecklades först här och spreds sedan söderut.

Detta kan man säga idag, på 2020-talet, med hjälp av bland annat genetisk arkeologi. Undersökning av DNA-lämningar, plus språkliga indicier, plus modern arkeologi, ger vid handen att Sverige och Skandinavien var ”germanfolkens livmoder”, vagina nationum. Det där som Växjöbiskopen Nicolaus Ragvaldi hävdade redan 1434 på ett kyrkomöte i Basel. Eftersom Sverige var det germanska Europas stamort borde han behandlas som rangfrämst, det var tanken bakom hans påstående.

Magnus Stenlund har efter en karriär som bland annat marknadsanalytiker sadlat om till författare och fornforskare på privat basis. I hans verk ingår både romaner och fackböcker. Stillbild: Swebbtv

 

Germanfolk såsom goter, langobarder, vandaler och burgunder kom högst sannolikt från Sverige. Det hävdade Ragvaldi och det hävdade sedan generationer av svenska forskare. På 1800-talet, under ”göticismens” era, gick man kanske lite för långt i vissa teser. Då kom bakslaget i form av den källkritiska skolan i början av 1900-talet. Men vidare forskning (med hjälp av DNA, lingvistik, ortnamnsforskning, arkeologi), har till slut ändå gett romantikerna rätt. Sverige och Skandinavien var den germanska kulturen och språkets hemort.

Stridsyxefolket, som invandrade till Sverige i sen stenålder, var indoeuropéer. Med sig hade de flera viktiga uppfinningar som gjorde dem överlägsna de folk som redan fanns i området, inte minst den stenyxa (även kal­lad båtyxa på grund av dess form) som gett dem deras namn. Arkeologerna kal­lar tiden för detta krigarfolks ankomst för ”de krossade skal­larnas tid”.
Foto: Wikipedia

Dock är det idag ingen (svensk) forskare som säger detta öppet. Alla svenska arkeologer, historiker och lingvister känner nog till detta. Men de vågar inte ge det vetenskapliga materialet den, tämligen uppenbara, Sverigevänliga tolkningen.

Men Magnus Stenlund vågar. Han utgår från befintlig forskning, men ställer även samman teser på ett nytt sätt och ger helt nya svar på frågor som ingen vågat eller velat ställa. Han går bortom erkända fakta och gör egna, ibland överraskande och kontroversiella, slutledningar.

Denne ekonom, född 1962, har som privatforskare gett sig i kast med forskningen i ämnet, en forskning som faktiskt höjer vårt land till en särställning i Europa. I den aktuella boken – Blodet och jorden – kan man läsa om den svenska förhistoriens ofta dolda sidor. Det är en berättelse som säger att landet efter istiden influerats av europeiska migrationer av typen jägare-samlare och jordbrukare. För cirka 5 000 år sedan kom så indoeuropéerna i form av stridsyxefolket och trattbägarkulturen hit i ett invecklat mönster. Sammantaget innebar indoeuropéernas ankomst att den manliga befolkning som fanns här dödades, stupade i strid. Kvinnorna behölls och ur det hela uppstod med tiden vad som befolkningsmässigt, till cirka 80 procent, utgör dagens etniske svensk. Den svenska arvsmassan var i stort sett färdig för 5 000 år sedan. Vi har varit ljushylta och högväxta i detta land i tusentals år.

Det är inte populärt idag att påstå detta. Men det är sanningen. Och forskningen måste söka sanningen. Denna truism – forskning är sanningssökande – måste man betona i dagens Sverige, där allting tenderar att krånglas till i politiskt korrekt anda.

Langobarder (svenska: långbårdar, alltså långskägg) är en av de germanska stammar som kom från Skandinavien. De grundade Langobarderriket efter Roms fall och dagens Lombardiet i norra Italien är en spillra från detta. En studie från 2020 visade genetiska band mellan langobarder och vikingatida invånare i Norge och Sverige. Bilden visar en langobardisk sköldbuckla.
Foto: Bergamos arkeologiska museum

Stridsyxefolket var alltså indoeuropéer på svensk mark. Och med tiden utvecklas det sakta men säkert till germaner med säregen kultur och språk. Detta är väl belagt i dagens forskning. Svensk bronsålder är en pre-germansk kultur som är lätt att identifiera i bland annat kultformer, såsom solkult. Det går en klar linje i vårt land från bronsålder vidare till järnålder: det är samma folk som bär upp båda dessa.

Stenlunds bok ger oss denna utveckling. Nå, egentligen bara fram till stenålderns slut. Bronsåldern kommer i nästa, snart publicerade, bok i serien.

Framställningen i Blodet och jorden innehåller en mängd fakta. Ibland blir det rent ut sagt för snårigt. DNA-forskningen är, som Stenlund själv konstaterar, ibland så krånglig att forskarna själva gör fel. Att det är svårt, ja oundvikligt att fackspråk på sina ställen tillåts dominera över viljan att vara pedagogisk, kanske man måste leva med. Författaren menar att hans ambition är att tillrätta­lägga sådana misstag och ställa upp en syntes som inte tidigare gjorts, och som med all säkerhet kommer granskas mycket kritiskt av dem som vill tycka annat.

Populärvetenskapligt fattas dock något. En mer läsvänlig inställning till termer som R1a, I2, PGmc, PIE, WHG, TRB och så vidare kan behövas när man skriver för ”mannen på gatan”. Bruket av förkortningar och engelska termer (ancestry, admixture…) i denna bok gör den mindre njutbar för den icke-akademiske läsaren. Men Stenlund har här ambitionen att bemöta akademiker, och då måste man vara noga.

Blodet och jorden – en gammal men ny historia om Sverige. Av Magnus Stenlund. Vulkan 2022. 282 sidor.

Man kan säga att Stenlunds Runkalendern är populär­vetenskaplig, medan författaren i Blodet och jorden bland annat har en omfattande notapparat. En populärvetenskaplig sammanfattning vore något att önska sig, när bokverket väl är klart i sin helhet.

Stenlund strävar efter att (parallellt med DNA, språk och arkeologi) ta myten till hjälp i sitt sökande efter historiska fakta. Inblandningen av myt och Edda är visserligen något som lättar upp och ger en mer läsvänlig upplevelse, men själv blir jag inte övertygad. Tidlös myt kan inte reduceras till naturfenomen, enligt min mening. Varken förr (James Frazer, The Golden Bough 1890) eller idag är detta en framkomlig väg. Stenlund å sin sida menar att religionshistorisk analys och sagans källtexter hjälper att förstå och komplettera de lämningar som våra förfäder lämnat efter sig. Han ser historien ur ett helt nytt perspektiv.

Sammantaget är Blodet och jorden en bok vi behöver. Den är dessutom rik på illustrationer och diagram – i färg, på blankt papper. Därtill är boken i hårdpärm.

Vi ser fram mot kommande delar i detta verk som ska behandla bronsålder och järnålder. Stenåldern är för sin del alltid en smula svår att relatera till, men med bronsålder och järnålder blir det så att säga automatiskt mer färg och form i sammanhanget. Kanske får vi även i dessa följande, utlovade delar personer att relatera till, såsom Sveakungar och vikingar. Alltsammans – forskningsläget i stort, och Stenlunds Sverigevänliga attityd – bådar gott för framtiden. Sverige och Norden är speciella, det vet vi redan, och nu har vi vetenskapliga belägg för det också.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Magnus Stenlund ger helt ny syn på svensk bronsålder

Magnus Stenlund ger helt ny syn på svensk bronsålder

🟠 Svärdet och gudarna är den andra boken i Magnus Stenlunds gigantiska historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Boken handlar om brons­åldern och är dubbelt så omfattande som den första, som avhandlade sten­åldern. Projektet omfattar även äldre järnåldern och jag är förvarnad om att den tredje boken, Ynglingakonungarna, kommer att innebära ännu en dubbling. Författaren tecknar svenskarnas historia på ett helt nytt och ofta överraskande sätt. Verket håller på att bli en klassiker och ett måste i varje historieintresserad persons bokhylla.

Odins väg – nordbons andlighet och väg till personligt uppvaknande

Odins väg – nordbons andlighet och väg till personligt uppvaknande

🟠 Bokrecension. Odins väg är skriven som en andlig vägledning för nordbon, förankrat i våra förfäders visdom och kynne, format av vårt karga land och dess prövningar. Boken är dock långt ifrån en beskrivning av gudar släktskap och fejder, utan skissar en väg till personligt inre uppvaknande. Författaren Anders Nilsson har livslång erfarenhet av andligt arbete inom indoeuropeisk tradition och har samlat sina lärdomar och åratal av undervisning i denna bok.

Läs även:

Siden och porträtt

Siden och porträtt

🟠 Om Alexander Roslins konstnärskap. Den svenske 1700-talskonstnären Alexander Roslin är än idag känd och uppskattad för sin förmåga att fånga hur siden och sammet kan skimra och glänsa i ljus. Han valdes in i franska konstakademin och har målat flera berömda porträtt.

Prinsessornas kokbok

Prinsessornas kokbok

🟠 En klassiker med kunglig glans. Det låter nog som en dröm för många att äta som en prinsessa. En som visste besked om detta var Jenny Åkerström som hade varit lärarinna åt flera prinsessor och gav ut klassikern Prinsessornas kokbok. Dess kungliga glans bidrog till kokbokens succé.

Jakten på Nessie: Nytt försök att hitta Skottlands Loch Ness-monster

Jakten på Nessie: Nytt försök att hitta Skottlands Loch Ness-monster

🟠 KULTUR Intresserad av ”monster” och oförklarade fenomen? Nu har du din chans! Hundratals frivilliga från hela världen kommer att delta på plats och virtuellt för den största ”ytbevakningen” efter det legendariska Loch Ness-monstret i Skottland den kommande helgen. Det första omnämnandet av den mystiska varelsen går tillbaka århundraden, men det var 1933 som fenomenet fick global uppmärksamhet

Nyhetsdygnet

En förbannad fransman undersöker folkviljan

🟠 Bokrecension. Det här är ganska rolig bok, som försöker ge ett franskt perspektiv på globaliseringens och liberaliseringens effekter. Christophe Guilluy är geograf, och har skrivit en rad uppmärksammade debattböcker de senaste 20 åren. Boken är väldigt välskriven, full av slagkraftiga formuleringar. Det är lätt att böcker som försöker reda ut sociala förhållanden och samhällstillstånd blir akademiska tegelstenar, men inte denna. Språket är som en lätt berusad hockeymatch, fullt av hårda puckar och snabba passningar.

Barbie – Tråkigt och tillrättalagt när ikoniska dockan blir spelfilm

🟠 Filmen Barbie marknadsförs som en film för hela familjen och miljoner har redan sett den. Många går dock från biograferna med en känsla av besvikelse eller rent av i vredesmod. Filmen tolkas av många kritiska röster som en attack på familjen där både Barbie och Ken sviker sina naturliga könsroller och inte tar sitt ansvar. Speciellt många kvinnor som uppskattat Barbie som barn har blivit bestörta.

Siden och porträtt

🟠 Om Alexander Roslins konstnärskap. Den svenske 1700-talskonstnären Alexander Roslin är än idag känd och uppskattad för sin förmåga att fånga hur siden och sammet kan skimra och glänsa i ljus. Han valdes in i franska konstakademin och har målat flera berömda porträtt.

Vad vill World Economic Forum?

🟠 11 exempel på konkreta framtidsplaner för planeten. World Economic Forum (WEF) är en av de mest inflytelserika globalistiska privata organisationerna som finns i världen. De ingår samarbete med FN och skryter öppet med att deras lärjungar ”infiltrerar” världens regeringar. Men vad döljer sig egentligen bakom allt prat om ”hållbarhet”, ”resiliens” och ”Den stora återställningen”? Nya Tider listar elva av de mest förryckta idéer som WEF verkar för.

Inblickar i den tidiga kristendomen

🟠 HISTORIA Nya testamentets kanon utgörs av 27 skrifter: fyra evangelier, Uppenbarelseboken samt brev. Denna kanon sammanställdes under 300-talet, men dessa 27 skrifter är inte de enda kristna skrifter som finns. Ett mycket stort antal evangelier, böcker, sånger och apokalypser skrevs under 100-300-talen och några enstaka skrifter kom även till långt senare. Dessa kom inte med i Bibeln utan utgör Nya testamentets apokryfer. Även om dessa skrifter inte är kanon har de varit betydande och ger intressanta inblickar i den tidiga kristendomen.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Hitta många olika casinon på casino-utan-svensk-licens.net
Vill du spela på ett casino utan licens? Spelacasino informerar dig om allt du behöver veta.
Jämför casinon utan licens med snabba uttag hos nätcasinoutanlicens.com.
Onlinecasinos.se hjälper dig att välja bäst online casino
uudetkasinot.com/ listar Finska casinon online

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.