Magnus Stenlunds nya bok "Blodet och jorden" finns att beställa på www.alternamedia.se.

Nationalromantikerna hade rätt

Bokrecension.
Sveriges förhistoria är unik. Vår sten-, brons- och tidiga järnålder har mycket spännande att berätta. Men dagens etablissemang förtiger det. Man vägrar ge det hela någon som helst vinkel som kan göra oss svenskar stolta. Men den forskning som de facto bedrivs måste väl ändå kunna tas fram ur skuggorna och visas för gemene man. Ty den säger ju att Sverige är unikt. Och nu finns en bok som berättar om detta. En bok som tolkar vår förhistoria i Sverige­vänlig riktning.

På författarens hemsida kan man läsa: ”Sedan 2012 har Magnus Stenlund arbetat med att ge oss svenskar vår historia tillbaka.” Det började med romanen Den eldrökta, som fokuserade på Edda-häxan Hyrrokkin och allt vad hon kan ha betytt. Sedan har det fortsatt med fackböcker: Runkalendern samt Blodet och jorden. Medlet för att ge oss historien tillbaka är alltså fakta och fiktion, populärvetenskap och tvärvetenskap. Uppföljaren, Svärdet och gudarna, är dessutom snart klar och kommer att lanseras i sommar, lovar författaren.

Och med dagens forskningsläge sammanställt och tolkat av Stenlund så slår det gnistor. Man kan säga att den övergripande, monumentala tes som drivs i Stenlunds böcker är: nationalromantikerna hade rätt. Sverige var det germanska urhemmet. Den germanska kulturen och språket utvecklades först här och spreds sedan söderut.

Detta kan man säga idag, på 2020-talet, med hjälp av bland annat genetisk arkeologi. Undersökning av DNA-lämningar, plus språkliga indicier, plus modern arkeologi, ger vid handen att Sverige och Skandinavien var ”germanfolkens livmoder”, vagina nationum. Det där som Växjöbiskopen Nicolaus Ragvaldi hävdade redan 1434 på ett kyrkomöte i Basel. Eftersom Sverige var det germanska Europas stamort borde han behandlas som rangfrämst, det var tanken bakom hans påstående.

Magnus Stenlund har efter en karriär som bland annat marknadsanalytiker sadlat om till författare och fornforskare på privat basis. I hans verk ingår både romaner och fackböcker. Stillbild: Swebbtv

 

Germanfolk såsom goter, langobarder, vandaler och burgunder kom högst sannolikt från Sverige. Det hävdade Ragvaldi och det hävdade sedan generationer av svenska forskare. På 1800-talet, under ”göticismens” era, gick man kanske lite för långt i vissa teser. Då kom bakslaget i form av den källkritiska skolan i början av 1900-talet. Men vidare forskning (med hjälp av DNA, lingvistik, ortnamnsforskning, arkeologi), har till slut ändå gett romantikerna rätt. Sverige och Skandinavien var den germanska kulturen och språkets hemort.

Stridsyxefolket, som invandrade till Sverige i sen stenålder, var indoeuropéer. Med sig hade de flera viktiga uppfinningar som gjorde dem överlägsna de folk som redan fanns i området, inte minst den stenyxa (även kal­lad båtyxa på grund av dess form) som gett dem deras namn. Arkeologerna kal­lar tiden för detta krigarfolks ankomst för ”de krossade skal­larnas tid”.
Foto: Wikipedia

Dock är det idag ingen (svensk) forskare som säger detta öppet. Alla svenska arkeologer, historiker och lingvister känner nog till detta. Men de vågar inte ge det vetenskapliga materialet den, tämligen uppenbara, Sverigevänliga tolkningen.

Men Magnus Stenlund vågar. Han utgår från befintlig forskning, men ställer även samman teser på ett nytt sätt och ger helt nya svar på frågor som ingen vågat eller velat ställa. Han går bortom erkända fakta och gör egna, ibland överraskande och kontroversiella, slutledningar.

Denne ekonom, född 1962, har som privatforskare gett sig i kast med forskningen i ämnet, en forskning som faktiskt höjer vårt land till en särställning i Europa. I den aktuella boken – Blodet och jorden – kan man läsa om den svenska förhistoriens ofta dolda sidor. Det är en berättelse som säger att landet efter istiden influerats av europeiska migrationer av typen jägare-samlare och jordbrukare. För cirka 5 000 år sedan kom så indoeuropéerna i form av stridsyxefolket och trattbägarkulturen hit i ett invecklat mönster. Sammantaget innebar indoeuropéernas ankomst att den manliga befolkning som fanns här dödades, stupade i strid. Kvinnorna behölls och ur det hela uppstod med tiden vad som befolkningsmässigt, till cirka 80 procent, utgör dagens etniske svensk. Den svenska arvsmassan var i stort sett färdig för 5 000 år sedan. Vi har varit ljushylta och högväxta i detta land i tusentals år.

Det är inte populärt idag att påstå detta. Men det är sanningen. Och forskningen måste söka sanningen. Denna truism – forskning är sanningssökande – måste man betona i dagens Sverige, där allting tenderar att krånglas till i politiskt korrekt anda.

Langobarder (svenska: långbårdar, alltså långskägg) är en av de germanska stammar som kom från Skandinavien. De grundade Langobarderriket efter Roms fall och dagens Lombardiet i norra Italien är en spillra från detta. En studie från 2020 visade genetiska band mellan langobarder och vikingatida invånare i Norge och Sverige. Bilden visar en langobardisk sköldbuckla.
Foto: Bergamos arkeologiska museum

Stridsyxefolket var alltså indoeuropéer på svensk mark. Och med tiden utvecklas det sakta men säkert till germaner med säregen kultur och språk. Detta är väl belagt i dagens forskning. Svensk bronsålder är en pre-germansk kultur som är lätt att identifiera i bland annat kultformer, såsom solkult. Det går en klar linje i vårt land från bronsålder vidare till järnålder: det är samma folk som bär upp båda dessa.

Stenlunds bok ger oss denna utveckling. Nå, egentligen bara fram till stenålderns slut. Bronsåldern kommer i nästa, snart publicerade, bok i serien.

Framställningen i Blodet och jorden innehåller en mängd fakta. Ibland blir det rent ut sagt för snårigt. DNA-forskningen är, som Stenlund själv konstaterar, ibland så krånglig att forskarna själva gör fel. Att det är svårt, ja oundvikligt att fackspråk på sina ställen tillåts dominera över viljan att vara pedagogisk, kanske man måste leva med. Författaren menar att hans ambition är att tillrätta­lägga sådana misstag och ställa upp en syntes som inte tidigare gjorts, och som med all säkerhet kommer granskas mycket kritiskt av dem som vill tycka annat.

Populärvetenskapligt fattas dock något. En mer läsvänlig inställning till termer som R1a, I2, PGmc, PIE, WHG, TRB och så vidare kan behövas när man skriver för ”mannen på gatan”. Bruket av förkortningar och engelska termer (ancestry, admixture…) i denna bok gör den mindre njutbar för den icke-akademiske läsaren. Men Stenlund har här ambitionen att bemöta akademiker, och då måste man vara noga.

Blodet och jorden – en gammal men ny historia om Sverige. Av Magnus Stenlund. Vulkan 2022. 282 sidor.

Man kan säga att Stenlunds Runkalendern är populär­vetenskaplig, medan författaren i Blodet och jorden bland annat har en omfattande notapparat. En populärvetenskaplig sammanfattning vore något att önska sig, när bokverket väl är klart i sin helhet.

Stenlund strävar efter att (parallellt med DNA, språk och arkeologi) ta myten till hjälp i sitt sökande efter historiska fakta. Inblandningen av myt och Edda är visserligen något som lättar upp och ger en mer läsvänlig upplevelse, men själv blir jag inte övertygad. Tidlös myt kan inte reduceras till naturfenomen, enligt min mening. Varken förr (James Frazer, The Golden Bough 1890) eller idag är detta en framkomlig väg. Stenlund å sin sida menar att religionshistorisk analys och sagans källtexter hjälper att förstå och komplettera de lämningar som våra förfäder lämnat efter sig. Han ser historien ur ett helt nytt perspektiv.

Sammantaget är Blodet och jorden en bok vi behöver. Den är dessutom rik på illustrationer och diagram – i färg, på blankt papper. Därtill är boken i hårdpärm.

Vi ser fram mot kommande delar i detta verk som ska behandla bronsålder och järnålder. Stenåldern är för sin del alltid en smula svår att relatera till, men med bronsålder och järnålder blir det så att säga automatiskt mer färg och form i sammanhanget. Kanske får vi även i dessa följande, utlovade delar personer att relatera till, såsom Sveakungar och vikingar. Alltsammans – forskningsläget i stort, och Stenlunds Sverigevänliga attityd – bådar gott för framtiden. Sverige och Norden är speciella, det vet vi redan, och nu har vi vetenskapliga belägg för det också.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Ynglingakonungarna utgör den sista delen i Magnus Stenlunds episka verk "En ny men gammal historia om Sverige", där vår tidiga historia presenteras i ett helt nytt ljus. Boken blev så omfattande att den fick delas upp i två band.

Ynglingakonungarna – myt eller verklighet?

🟠 Vår tidiga historia mer detaljerat än någonsin tidigare. Ynglingakonungarna är den tredje och sista boken i Magnus Stenlunds stora historieprojekt, En ny men gammal historia om Sverige. Den blev så omfattande att den fick delas upp i två band. Projektet inleddes med Blodet och jorden om stenåldern, där den nya genetiska arkeologin får stort utrymme. Sedan följde Svärdet och gudarna om bronsåldern, där metallerna och krigen, men också våra äldsta myter och gudar analyseras med nya metoder och många häpnadsväckande slutsatser som resultat. Det är praktfulla och unika böcker om Sveriges förhistoria som förtjänar sin plats i varje sann patriots bokhylla. För, som Stenlund frågar retoriskt, vem kan med rätta kal­la sig svensk utan att veta vad en svensk är?

Äntligen – en Malmbergbiografi

Äntligen – en Malmbergbiografi

🟠 Bokrecension. Bertil Malmberg är ett rätt stort namn inom svensk poesi­. Han kanske står i skuggan av samtida gestalter som Gunnar Ekelöf och Harry Martinson, men han är långtifrån glömd. Malmberg var Akademi­ledamot och en vurmare för sådant som det traditionella Tyskland, vilket gör honom till ett naturligt fokus för mången konservativ litteraturvän. Tack vare en personlig, konstnärlig omprövning i slutet av 1940-talet blev han även accepterad av den svenska modernistiska skolan, samtidigt som han bevarade sin integritet. En ny biografi om Malmberg ger anledning till en närmare titt på mannen, hans liv och hans verk.

Läs även:

Ingen rättegång för Marilyn Manson i maj

Ingen rättegång för Marilyn Manson i maj

🟠 KULTUR Den senaste uppdateringen i fallet Brian Warner (Marilyn Manson) vs Evan Rachel Wood et al är att rättegången, som skulle ha inletts den första maj i år, inte blir av. Orsaken till detta beslut är att Warner överklagar anti-SLAPP domen som innebar att en stor del av hans anmälan ströks av domstolen.

En av våra största poeter jubilerade

En av våra största poeter jubilerade

🟠 KULTUR Trots att 200-årsminnet av en våra mesta lästa och uppskattade poeter, Erik Johan Stagnelius, inföll förra året, har det rönt begränsad uppmärksamhet. Det är synd, då det är en av det svenska språkets skickligaste och mest omedelbart tillgängliga diktare. Den som tränger djupare i hans liv och verk ställs dock inför en rad mysterier och problem – ja, i vissa avseenden är han också den svenska lyrikens gåtfullaste och mest gäckande gestalt.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Sanna hjältar är det ofta tyst om

🟠 BOKRECENSION Som sommarläsning kan det vara lämpligt att planera en läsning av mindre kända delar av Sveriges militärhistoria. Militärhistorikern Leif Björkman tar upp händelser och fakta som många helst skulle vilja glömma eller gömma. Obekväma sanningar kan också vara till lärdom för framtiden. En annan aspekt i denna bok är benämningen hjälte. I dagens media tillskrives hjältetitlar för nästan minimala och självklara medmänskliga insatser. I denna bok handlar det om två riktiga hjältar, två svenska officerare som genomgått sovjetisk fångenskap och i tystnad fick återvända till Sverige.

Bob Dylans syn på världen, sedd genom låttexter

🟠 BOKRECENSION Stjärnorna är också fans. Även de tittar upp mot sin stjärna och drömmer. Så här på ålderns höst (han fyller 83 i år) har Bob Dylan skrivit sin tackbok till några av de som inspirerade honom till att bli vår tids störste låtskrivare. Bob Dylans betydelse för modern kultur går knappast att överskatta, han har beskrivits som ”den som gav popmusiken en hjärna”. Förutom otaliga skivor har han även givit ut en del böcker. Denna den senaste är, precis som självbiografin Chronicles, Volume one (2004) skriven i en fri och associativ stil genom vilken Dylan ofta ger fritt spelrum åt sin fantasi.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Bröllop – en högtid full av skrock

🟠 HISTORIA Ska du gifta dig? Så trevligt! Hoppas bara att du inte sytt din brudklänning själv! För det vore att tigga om olycka. Och se för allt i världen till att den blivande brudgummen aldrig får se dig i klänningen före bröllopet! För då varar inte förhållandet. Som ni anar är kyrkbröllopsdagen en mycket speciell, magisk dag och man kan inte vara för försiktig.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.