Skip to Content

Under julnatten firade trollen. Målning av John Bauer (1882-1918), daterad 1913.

Natten då djuren kunde tala

Digital utgåva

Publicerad: 23 december, 2018, 21:53

  • Svenska

Läs även

”För längesen hände det i Björna att en flicka skulle sitta och vaka på julnatten för att se den, som hon skulle ha. Husbondfolket låg i kammaren, så att hon skulle få vara i fred i köket. Men bäst det var hörde de henne bråka och träta och kasta något, och så gick hon till sitt rum och lade sej [sig]. På morgonen frågade de hur det hade gått för henne, och då var hon arg och sade, att de hade ju lovat henne att få vara i fred, men ändå hade husbond varit så förarglig så han kommit in från kammaren och druckit av ena glaset. Då hade hon blivit så arg, så hon kastat stolen efter honom. Men husmor sade bara: ’Ja få ser hur det är innan nästa år.’ Och hon dog strax därefter, och pigan blev gift med husbonden.”

Denna folksägen från Björna i Ångermanland, som finns återberättad i folkloristen Bengt af Klintbergs bok Svenska folksägner, är ett tydligt exempel på hur vissa kan ha tillbringat den farliga och magiska julnatten en gång i tiden. Att, som pigan i sägnen, sitta uppe och vaka med tre glas framdukade på bordet – ett med brännvin, ett med vatten och ett med öl – var ett sätt att få se en skymt av den blivande maken denna natt och hur livet med honom skulle bli. Om den tillkommande drack ur vattenglaset skulle de ha ont om pengar, men om han skulle välja ölglaset blev de rika och i fall han drack brännvinet blev han alkoholist.

Får tomten sin gröt på julnatten fortsätter han beskydda gården och hemmet. Denna natt kunde även djuren tala.
Gravyr av Johan Thomas Lundbye (1818-1848) och Andreas Flinch (1813-1878), daterad 1842. Foto: Wikimedia Commons

Under denna natt kunde man även förutspå dödsfall. Ett exempel på detta är en halländsk sägen, som finns återgiven i samma bok. Denna sägen berättar om en skräddare som vågat sig ut på julnatten. Han skall då ha sett en likprocess och hört en av personerna som gick i processen konstatera: ”Ja det var unnerlegt [underligt], vad det geck [gick] fort mä [med] skräddarn.” Kort därefter dog skräddaren. Ett sätt att få veta om någon i familjen snart skulle dö var att ge sig ut om julaftonskvällen och titta in genom fönstret. Om någon såg ut att sakna huvud så skulle den personen dö och om något av julljusen slocknade på julnatten betydde det att döden väntade någon av de som bodde i huset under det kommandet året. Denna natt var man tvungen att elda i brasan och hålla ljusen brinnande för att hålla mörkret borta.

Julnatten var alltså starkt magiskt laddad inom den svenska folktron. De övernaturliga krafterna var som starkast då. Tomten var ute denna natt och man var tvungen att ställa ut gröt med en klick smör till honom för att han skulle fortsätta beskydda gården och hemmet under det kommande året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Mellan dikt och fakta om u-båtskränkningar

DEBATTFörra året utkom boken Operation Notvarp, och debattören Curt Linderholm menar att den förvånar på grund av sina fantasier kring den stora ubåtsjakten i Hårsfjärden, Stockholms skärgård 1982. Författaren Mikael Nyman har, för att stadga upp sin tes, hänvisat till verkliga platser i Stockholms skärgård, verkliga sjunkbombsfällningar och minsprängningar samt då inblandade svenska amiraler och politiker. Linderholm pekar dock på att många påståenden och antydningar som görs i boken om vilken den kränkande makten var, för länge sedan motbevisats.

På jakt efter den nordiska folksjälen

KULTURMyrkur, eller Amalie Bruun som den 35-åriga danska kvinnliga artisten ifråga heter, började sin karriär med att skapa atmosfärisk black metal-musik, som blev uppmärksammad, och som även överlag fick bra kritik. Det gjorde i sin tur att hon kunde uppträda på stora och erkända festivaler som Roskildefestivalen i Danmark, Wacken Open Air i Danmark, och även på en av världens största ”multi”-festivaler, South by Southwest, i USA.

Den mystiska kedjan, Sägnerna om Ängsökedjan

KULTURPå slottet Ängsö (vars äldre stavning är Engsö) i Västmanlands län förvaras i dag en guldkedja av dunkelt ursprung. Denna kedja får aldrig lämna slottet för då bryter eldsvåda ut.

Bok: Vaccinera dig – eller låt bli

RECENSIONDen danske professorn och specialistläkaren Peter Gøtzsche har utkommit med ännu en bok där han granskar läkemedel och behandlingsmetoder, denna gång riktar han in sig på vaccin. Ska man låta vaccinera sig och sina barn? Uppväger fördelarna alla risker? Svaret är inte så enkelt och Gøtzsche gör en ansträngning att differentiera debatten, som ofta är svartvit. I själva verket kan ett vaccin vara värt att ta, medan ett annat borde avstås. Författaren går igenom en rad vanliga och ovanliga vaccin och redovisar med omfattande stöd i vetenskaplig litteratur sina slutsatser.

Ett besök i den gamla snapphanegården Sporrakulla

HISTORIAHär får vi följa med Alf Ronnby på en härlig utflyktstur en dag i maj. Färden går till Kullaskogen, som ligger i nordöstra Skåne. Djupt inne i Kullaskogen ligger en gammal snapphanegård som har klarat sig undan svenskarnas härjningar.

Gå till arkivet

Send this to a friend