Skip to Content

Under julnatten firade trollen. Målning av John Bauer (1882-1918), daterad 1913.

Natten då djuren kunde tala

Digital utgåva

Publicerad: 23 december, 2018, 21:53

  • Svenska

Läs även

”För längesen hände det i Björna att en flicka skulle sitta och vaka på julnatten för att se den, som hon skulle ha. Husbondfolket låg i kammaren, så att hon skulle få vara i fred i köket. Men bäst det var hörde de henne bråka och träta och kasta något, och så gick hon till sitt rum och lade sej [sig]. På morgonen frågade de hur det hade gått för henne, och då var hon arg och sade, att de hade ju lovat henne att få vara i fred, men ändå hade husbond varit så förarglig så han kommit in från kammaren och druckit av ena glaset. Då hade hon blivit så arg, så hon kastat stolen efter honom. Men husmor sade bara: ’Ja få ser hur det är innan nästa år.’ Och hon dog strax därefter, och pigan blev gift med husbonden.”

Denna folksägen från Björna i Ångermanland, som finns återberättad i folkloristen Bengt af Klintbergs bok Svenska folksägner, är ett tydligt exempel på hur vissa kan ha tillbringat den farliga och magiska julnatten en gång i tiden. Att, som pigan i sägnen, sitta uppe och vaka med tre glas framdukade på bordet – ett med brännvin, ett med vatten och ett med öl – var ett sätt att få se en skymt av den blivande maken denna natt och hur livet med honom skulle bli. Om den tillkommande drack ur vattenglaset skulle de ha ont om pengar, men om han skulle välja ölglaset blev de rika och i fall han drack brännvinet blev han alkoholist.

Får tomten sin gröt på julnatten fortsätter han beskydda gården och hemmet. Denna natt kunde även djuren tala.
Gravyr av Johan Thomas Lundbye (1818-1848) och Andreas Flinch (1813-1878), daterad 1842. Foto: Wikimedia Commons

Under denna natt kunde man även förutspå dödsfall. Ett exempel på detta är en halländsk sägen, som finns återgiven i samma bok. Denna sägen berättar om en skräddare som vågat sig ut på julnatten. Han skall då ha sett en likprocess och hört en av personerna som gick i processen konstatera: ”Ja det var unnerlegt [underligt], vad det geck [gick] fort mä [med] skräddarn.” Kort därefter dog skräddaren. Ett sätt att få veta om någon i familjen snart skulle dö var att ge sig ut om julaftonskvällen och titta in genom fönstret. Om någon såg ut att sakna huvud så skulle den personen dö och om något av julljusen slocknade på julnatten betydde det att döden väntade någon av de som bodde i huset under det kommandet året. Denna natt var man tvungen att elda i brasan och hålla ljusen brinnande för att hålla mörkret borta.

Julnatten var alltså starkt magiskt laddad inom den svenska folktron. De övernaturliga krafterna var som starkast då. Tomten var ute denna natt och man var tvungen att ställa ut gröt med en klick smör till honom för att han skulle fortsätta beskydda gården och hemmet under det kommande året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

”Fucked by the machine”

RECENSIONI november meddelade en kinesisk forskare, professor He Jiankui från Shenzhen, att hans forskarlag lyckats genomföra en lyckad genmodifiering på ett tvillingpar. Mänskligheten har därmed tagit första steget mot genetiskt modifierade (”förbättrade”) människor. Nästan samtidigt publicerade den kanadensiske biologen Jean-Francois Gariépy sin bok The Revolutionary Phenotype – The amazing story of how life begins and how it ends. Boken redovisar en omvälvande biologisk teori med akut oroande implikationer just på området genetisk modifiering – en ”fenotypisk revolution”, som ”nästan helt säkert” kommer att leda till hela det biologiska DNA-baserade livets förslavande under en ny hårddiskbaserad livsform.

Ny bok om runor och skriftspråkets uppkomst

KULTURFör den högerorienterade är fransmannen Alain de Benoist en givande bekantskap. Han har kal­lats för den nya högerns ”grand old man” och meritlistan talar om ett metapolitiskt engagemang som sträcker sig över fyra decennier. Med titlar som Indo-Europeans: in Search of the Homeland (Indo-europeérna: sökandet efter hemlandet), View from the Right (Perspektiv från höger) och On the Brink of the Abyss (Vid avgrundens rand), är det lätt att hans verk Runes and the Origins of Writing (Runor och skriftspråkets uppkomst, Arktos, 2017) trillar ned i kundkorgen. Själv fick jag boken i lagom tid till fimbulvinterns årliga mansförkylning. I denna recension går undertecknad igenom verket med sedvanliga Carelliska utsvävningar inom temat ”autentisk hedendom”.

Karolinska Förbundets årsmöte i Falun

Traditionsenligt samlas medlemmar i Karolinska förbundet den 30 november till ett årsmöte och en middag. I år blev det mer högtidligt än vanligt, då det har gått 300 år sedan Karl XII:s död vid Fredrikstens fästning. Stockholmsavdelningen håller vid traditionen den 30 november, medan förbundets lokalavdelning i Dalarna träffas några dagar tidigare för att möjliggöra ett deltagande även i Stockholm. Karolinska förbundets lokalavdelning i Dalarna bildades den 30 november 1968 och sammankomster äger rum i Kungliga Dalregementets officersmäss.

Den svenska sagoberättaren, Om författarinnan Elsa Beskow och hennes sagor

KULTURHon skrev flera bilderböcker för barn samt fyllde olika böcker och jultidningar med sina livfulla illustrationer. Sedan sin litterära debut med barnboken Sagan om den lilla, lilla gumman år 1897 var Elsa Beskow (1874-1953) en känd och älskad författarinna i svenska hem, inte minst bland barnfamiljer. Hennes böcker är i dag klassiker som berättar om det Sverige som en gång var.

Den ryktbare doktorn Axel Munthe

”Ni är mitt hjärtas dam”, skrev Axel Munthe till kronprinsessan Victoria 1893. Därmed inleddes en av de märkligaste kärlekssagorna i svensk historia som varade i trettiosju år.

En riktigt god jul!

Termometern står på minus tjugo. Stora snöflingor dalar från himlen och faller mjukt mot den gamla snön på marken. Det är julafton, förväntningarnas afton.

Julfirande i världen

Hur firas egentligen julen i andra länder?

Kristendomen och marxismen

RECENSIONKristendomen och marxismen har historiskt sett framstått som motsatspar vilka varit inbegripna i en lång och oförsonlig konflikt. Den tidigare brukar vanligtvis associeras med försvar för den etablerade ordningen och en skarp pessimism gällande möjligheterna att förverkliga paradiset inom ramarna för den mänskliga tillvaron. Marxismen är i kontrast till detta en revolutionär lära som går till storms mot de etablerade eliterna – åtminstone fram tills det att marxister etablerar sina egna eliter – och utlovar att paradiset både kan och ska förverkligas på jorden. Det säger sig självt att dessa läror inte borde gå att föra samman med varandra.

Gå till arkivet