Skip to Content

Under julnatten firade trollen. Målning av John Bauer (1882-1918), daterad 1913.

Natten då djuren kunde tala

Digital utgåva

Publicerad: 23 december, 2018, 21:53

  • Svenska

Läs även

”För längesen hände det i Björna att en flicka skulle sitta och vaka på julnatten för att se den, som hon skulle ha. Husbondfolket låg i kammaren, så att hon skulle få vara i fred i köket. Men bäst det var hörde de henne bråka och träta och kasta något, och så gick hon till sitt rum och lade sej [sig]. På morgonen frågade de hur det hade gått för henne, och då var hon arg och sade, att de hade ju lovat henne att få vara i fred, men ändå hade husbond varit så förarglig så han kommit in från kammaren och druckit av ena glaset. Då hade hon blivit så arg, så hon kastat stolen efter honom. Men husmor sade bara: ’Ja få ser hur det är innan nästa år.’ Och hon dog strax därefter, och pigan blev gift med husbonden.”

Denna folksägen från Björna i Ångermanland, som finns återberättad i folkloristen Bengt af Klintbergs bok Svenska folksägner, är ett tydligt exempel på hur vissa kan ha tillbringat den farliga och magiska julnatten en gång i tiden. Att, som pigan i sägnen, sitta uppe och vaka med tre glas framdukade på bordet – ett med brännvin, ett med vatten och ett med öl – var ett sätt att få se en skymt av den blivande maken denna natt och hur livet med honom skulle bli. Om den tillkommande drack ur vattenglaset skulle de ha ont om pengar, men om han skulle välja ölglaset blev de rika och i fall han drack brännvinet blev han alkoholist.

Får tomten sin gröt på julnatten fortsätter han beskydda gården och hemmet. Denna natt kunde även djuren tala.
Gravyr av Johan Thomas Lundbye (1818-1848) och Andreas Flinch (1813-1878), daterad 1842. Foto: Wikimedia Commons

Under denna natt kunde man även förutspå dödsfall. Ett exempel på detta är en halländsk sägen, som finns återgiven i samma bok. Denna sägen berättar om en skräddare som vågat sig ut på julnatten. Han skall då ha sett en likprocess och hört en av personerna som gick i processen konstatera: ”Ja det var unnerlegt [underligt], vad det geck [gick] fort mä [med] skräddarn.” Kort därefter dog skräddaren. Ett sätt att få veta om någon i familjen snart skulle dö var att ge sig ut om julaftonskvällen och titta in genom fönstret. Om någon såg ut att sakna huvud så skulle den personen dö och om något av julljusen slocknade på julnatten betydde det att döden väntade någon av de som bodde i huset under det kommandet året. Denna natt var man tvungen att elda i brasan och hålla ljusen brinnande för att hålla mörkret borta.

Julnatten var alltså starkt magiskt laddad inom den svenska folktron. De övernaturliga krafterna var som starkast då. Tomten var ute denna natt och man var tvungen att ställa ut gröt med en klick smör till honom för att han skulle fortsätta beskydda gården och hemmet under det kommande året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Den Dagösvenska almanackan – unik i sitt slag

KULTURI år har en lokal almanacka publicerats på den estniska ön Hiiumaa (Dagö) på initiativ av Gunnar K. A. Njålsson. Denna almanacka, som bland annat innehåller information om väder samt solens respektive månens uppgång och nedgång, är skriven på både svenska och estniska. Det innebär att denna almanacka är den första lokalt publicerade texten på svenska som getts ut på 300 år.

Tjeckiske världsartisten Karel Gott avliden

KULTURI Sydsvenskan hävdas att han kallades för ”tjuren från Pilsen”. På annat håll bar han smeknamnet ”Elvis från Moldau” eller ”Böhmens näktergal”. Men under sin samtid var det varumärket ”Östs Sinatra” som han var känd på västra sidan järnridån. Den tjeckiska mästersångaren Karel Gott avled 80 år gammal den 1 oktober.

Samtida konst i Sverige – Jonas Nilsson

INRIKESI ett brus av konstnärliga innovationer och nya, alltid politiskt korrekta trender är det inte lätt att upptäcka begåvade, oberoende konstnärer. De är inte många men uppskattningen av deras verk bland konstkännare är desto större. En bland sådana ”okända” samtida svenska konstnärer är naturmålaren Jonas Nilsson. Det kända galleriet Åmells uppmärksammade Nilsson med två separata utställningar och två fantastiska kataloger, egentligen två mycket påkostade konstböcker.

Ett tänkvärt rusäventyr?

KULTURRobin Carell torde vara känd för Nya Tiders läsare. Förutom hans texter i denna tidning har han bidragit till sajten Motpol. Hans debutroman heter Rus­äventyret och de skeppsbrutna piraterna och gavs ut 2016. Den handlar om ett liv i droger och elände och är, som det brukar heta, ”ett gripande mänskligt dokument”. Men den är mer än så, den har tät handling och ett språk som efterhand fängslar läsaren.

”Det gyllene århundradet” under attack

KULTURAmsterdam Museum kommer inte längre att använda termen ”det gyllene århundradet” (Gouden Eeuw) om Nederländernas storhetstid under 1600-talet. Enligt konservatorn Tom van der Molen är skälet att benämningen skulle ”bortse från 1600-talets många negativa aspekter, som fattigdom, krig, tvångsarbete och människohandel”.

Gudarnas trickster – Om den tvetydiga gestalten Loke

KULTURAv alla gudar och väsen i den nordiska religionen och mytologin är kanske Loke den som väckt mest huvudbry, särskilt när det gäller hans ursprung. Han framställs i Eddan som lömsk och svekfull samtidigt som han ibland hjälper gudarna, men efter att han, genom sin list, dödar Balder fjättras han fast i underjorden där han ska vara tills Ragnarök bryter ut.

Guillaume Fayes profetia om Europas våldsamma framtid

RECENSIONI sin sista bok, publicerad 2019, beskriver den franske författaren Guillaume Faye hur framför allt vår kontinent har drabbats av massinvandringen, och förutser en mörk framtid för Europa och övriga Västvärlden. Om de europeiska befolkningarna inte helt enkelt underkastar sig de nya kolonisatörerna, ser Faye framför sig inbördeskrig, som antingen kan vinnas eller förloras.

Påskön – ett varnande exempel

KULTURDe flesta har hört talas om Påskön i Stilla havet och de numera nästan 900, upp till tio meter höga, uthuggna statyerna som upptäcktes på ön på 1700-talet. Alf Ronnby reflekterar här över hur ön och dess tragiska öde kan vara en tankeställare för oss i dag. Är vårt konsumtionssamhälle dömt att kollapsa precis som det gjorde på Påskön?

Gå till arkivet

Send this to a friend