”För längesen hände det i Björna att en flicka skulle sitta och vaka på julnatten för att se den, som hon skulle ha. Husbondfolket låg i kammaren, så att hon skulle få vara i fred i köket. Men bäst det var hörde de henne bråka och träta och kasta något, och så gick hon till sitt rum och lade sej [sig]. På morgonen frågade de hur det hade gått för henne, och då var hon arg och sade, att de hade ju lovat henne att få vara i fred, men ändå hade husbond varit så förarglig så han kommit in från kammaren och druckit av ena glaset. Då hade hon blivit så arg, så hon kastat stolen efter honom. Men husmor sade bara: ’Ja få ser hur det är innan nästa år.’ Och hon dog strax därefter, och pigan blev gift med husbonden.”
Denna folksägen från Björna i Ångermanland, som finns återberättad i folkloristen Bengt af Klintbergs bok Svenska folksägner, är ett tydligt exempel på hur vissa kan ha tillbringat den farliga och magiska julnatten en gång i tiden. Att, som pigan i sägnen, sitta uppe och vaka med tre glas framdukade på bordet – ett med brännvin, ett med vatten och ett med öl – var ett sätt att få se en skymt av den blivande maken denna natt och hur livet med honom skulle bli. Om den tillkommande drack ur vattenglaset skulle de ha ont om pengar, men om han skulle välja ölglaset blev de rika och i fall han drack brännvinet blev han alkoholist.
Gravyr av Johan Thomas Lundbye (1818-1848) och Andreas Flinch (1813-1878), daterad 1842. Foto: Wikimedia Commons
Under denna natt kunde man även förutspå dödsfall. Ett exempel på detta är en halländsk sägen, som finns återgiven i samma bok. Denna sägen berättar om en skräddare som vågat sig ut på julnatten. Han skall då ha sett en likprocess och hört en av personerna som gick i processen konstatera: ”Ja det var unnerlegt [underligt], vad det geck [gick] fort mä [med] skräddarn.” Kort därefter dog skräddaren. Ett sätt att få veta om någon i familjen snart skulle dö var att ge sig ut om julaftonskvällen och titta in genom fönstret. Om någon såg ut att sakna huvud så skulle den personen dö och om något av julljusen slocknade på julnatten betydde det att döden väntade någon av de som bodde i huset under det kommandet året. Denna natt var man tvungen att elda i brasan och hålla ljusen brinnande för att hålla mörkret borta.
Julnatten var alltså starkt magiskt laddad inom den svenska folktron. De övernaturliga krafterna var som starkast då. Tomten var ute denna natt och man var tvungen att ställa ut gröt med en klick smör till honom för att han skulle fortsätta beskydda gården och hemmet under det kommande året.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
