Skip to Content

Under julnatten firade trollen. Målning av John Bauer (1882-1918), daterad 1913.

Natten då djuren kunde tala

Digital utgåva

Publicerad: 23 december, 2018, 21:53

  • Svenska

Läs även

”För längesen hände det i Björna att en flicka skulle sitta och vaka på julnatten för att se den, som hon skulle ha. Husbondfolket låg i kammaren, så att hon skulle få vara i fred i köket. Men bäst det var hörde de henne bråka och träta och kasta något, och så gick hon till sitt rum och lade sej [sig]. På morgonen frågade de hur det hade gått för henne, och då var hon arg och sade, att de hade ju lovat henne att få vara i fred, men ändå hade husbond varit så förarglig så han kommit in från kammaren och druckit av ena glaset. Då hade hon blivit så arg, så hon kastat stolen efter honom. Men husmor sade bara: ’Ja få ser hur det är innan nästa år.’ Och hon dog strax därefter, och pigan blev gift med husbonden.”

Denna folksägen från Björna i Ångermanland, som finns återberättad i folkloristen Bengt af Klintbergs bok Svenska folksägner, är ett tydligt exempel på hur vissa kan ha tillbringat den farliga och magiska julnatten en gång i tiden. Att, som pigan i sägnen, sitta uppe och vaka med tre glas framdukade på bordet – ett med brännvin, ett med vatten och ett med öl – var ett sätt att få se en skymt av den blivande maken denna natt och hur livet med honom skulle bli. Om den tillkommande drack ur vattenglaset skulle de ha ont om pengar, men om han skulle välja ölglaset blev de rika och i fall han drack brännvinet blev han alkoholist.

Får tomten sin gröt på julnatten fortsätter han beskydda gården och hemmet. Denna natt kunde även djuren tala.
Gravyr av Johan Thomas Lundbye (1818-1848) och Andreas Flinch (1813-1878), daterad 1842. Foto: Wikimedia Commons

Under denna natt kunde man även förutspå dödsfall. Ett exempel på detta är en halländsk sägen, som finns återgiven i samma bok. Denna sägen berättar om en skräddare som vågat sig ut på julnatten. Han skall då ha sett en likprocess och hört en av personerna som gick i processen konstatera: ”Ja det var unnerlegt [underligt], vad det geck [gick] fort mä [med] skräddarn.” Kort därefter dog skräddaren. Ett sätt att få veta om någon i familjen snart skulle dö var att ge sig ut om julaftonskvällen och titta in genom fönstret. Om någon såg ut att sakna huvud så skulle den personen dö och om något av julljusen slocknade på julnatten betydde det att döden väntade någon av de som bodde i huset under det kommandet året. Denna natt var man tvungen att elda i brasan och hålla ljusen brinnande för att hålla mörkret borta.

Julnatten var alltså starkt magiskt laddad inom den svenska folktron. De övernaturliga krafterna var som starkast då. Tomten var ute denna natt och man var tvungen att ställa ut gröt med en klick smör till honom för att han skulle fortsätta beskydda gården och hemmet under det kommande året.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Sophia Eklund

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Runar Søgaards liv bakom rubrikerna

KULTURI sin självbiografi ger den tidigare predikanten sin version av inte bara äktenskapet med sångerskan Carola Häggkvist, utan berättar även om andra händelser som genom åren har skapat rubriker. Boken ger också en bild av hur det är att vara föremål för mediernas uppmärksamhet i decennier, ett rampljus som inte alltid varit av godo.

Jan Myrdal, en ”realismens seger”

KULTURJan Myrdal gick ur tiden den 30 oktober 2020, efter nästa ett helt sekels febril verksamhet. Skribenten Mats Loman berättar om Myrdals kaotiska tillvaro, varför vänsterpressen kom att hata honom och hur han så småningom kom att närma sig det traditionella.

Utställning: Naturens magi och nationernas landskap

KULTURFör närvarande pågår flera konstutställningar som skildrar 1800-talsromantiken och förra sekelskiftskonsten som en längtan till naturen som magisk och besjälad. Romantiken, jugend och intresset för folksagor var definitivt en motreaktion i en tid när industrialiseringen gick hårt fram med naturskövling och urbanisering. Denna rörelse kom otvivelaktigt att bidra till lagstiftning om skogsbruk och viltvård och instiftande av nationalparker.

Svar till Mats Loman om förrädaren Wennerström

KULTURDEBATT

Antikrist är tillbaka och han blöder rött

KULTURBetyg: ++++

Fredagen den 11 september släppte Marilyn Manson sitt tolfte album med titeln We are chao. Kan det vara just den som vi väntat på, som har styrkan att mäta sina krafter med bandets gyllene antikrist-era? I denna recension tar Robin Carell reda på svaret.

Förrädaren Wennerström varken gåta eller unikum

REPLIKStig Wennerström var en svensk flygöverste som gav sig till att spionera åt Sovjet. Spionaget antas ha pågått mellan 1948 och 1964, då Wennerström slutligen greps av svensk säkerhetspolis och ställdes inför rätta. Det där är fallets yttre konturer. De är inte föremål för debatt. Debatt har det däremot blivit om personen Wennerström. Hur kunde flygöversten förråda sitt land? har man undrat. Och det till ryssen?

Cykla är bra för hälsan

NATURDet är inte bara promenader som är bra för hälsan, för dem som uppskattar ett lite snabbare tempo men gärna vill njuta av vad vår vackra natur har att ge, är cykling ett utmärkt sätt att förbättra sin kondition på. Nu i coronatider har det blivit populärt att cykla, och varför inte använda sig av någon av de cykelleder som kommunen har anlagt de senaste åren? En speciell upplevelse blir det också nu till hösten där vi får njuta av höstens färgprakt.

Recension: Landsförrädaren Wennerström och kraften av indoktrinering

KULTURFör ett år sedan påkal­la­de professorn i underrättelseanalys Wilhelm Agrell allmänhetens uppmärksamhet genom en artikel i Svenska Dagbladet (13 september 2019). Texten hade rubriken ”Vi måste agera för att rädda landet”. En mening var synnerligen intressant och den förvarnade om samhällshot som kan växa fram gradvis och smygande. Nu har Wilhelm Agrell skrivit en bok med en klurig hint, en antydan som inte många i dagens Sverige kan avläsa.

Gå till arkivet

Send this to a friend