I Konstlexikon. Del I, som är utgiven av Kjell B. Sandved, får läsaren veta att den tyska Düsseldorfskolan, som utvecklades efter år 1826, utmärktes av en målarkonst som lade fokus på ”det väsentliga” vilket ledde till ”ett realistiskt ’stämningsmåleri’ i brunaktiga toner.”
Detta sätt att måla kom att präglas av senromantiken. Likheten mellan romantiken och senromantiken var de levande och laddade naturskildringarna, men skillnaden var att den sistnämnda varianten av romantik även blev nationalistiskt präglad.
Om det inte hade varit för Düsseldorfskolan och senromantiken hade vi inte kunnat fascineras av Fanny Churbergs kontrastrika och expressionistiskt laddade naturskildringar.
Fanny Churbergs nationella uppvaknande och konststudier
Fanny Churberg föddes i Vasa i Finland år 1845 och dog i Helsingfors 1892. Hennes familj var finlandssvensk och under hennes livstid var Finland en del av kejsardömet Ryssland.
I Biografiskt lexikon för Finland (BLF) berättar Riitta Konttinen att det var landsmannen och nationalskalden Johan Ludvig Runebergs poesi som ledde till Fannys nationella uppvaknande. Hennes fosterlandskärlek kom att prägla hennes målarkonst, men det tas upp mer senare i denna artikel.
Att Fanny Churberg skulle bli konstnär var ingen självklarhet då hon även var musikaliskt intresserad. Enligt Konttinen var det först efter hennes fars död i tyfus år 1865 som hon påbörjade sina konststudier. Hon blev först undervisad privat av konstnärinnorna Alexandra Frosterus-Såltin och Emma Gyldén och sedan av landskapsmålaren Berndt Lindholm.
Det var i sällskap med Lindholm som hon begav sig till Düsseldorf. På den här tiden var den Düsseldorfskolan, som utmärktes av den nationellt präglade senromantiken, den ledande konstinriktningen i Europa.
Denna konstinriktning passade Fannys livliga temperament och fosterlandskärlek alldeles utmärkt. Hon studerade för den tyske landskapsmålaren Carl Ludwig i Düsseldorf i så många som fyra omgångar.
Hon studerade även i Paris under ett års tid. Hennes lärare var då en svensk konstnär: Wilhelm von Gegerfelt, som huvudsakligen målade snöiga landskap. Där utvecklades följaktligen, enligt Konttinen, hennes förmåga att måla vinterlandskap.
Artikeln fortsätter
Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.
Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.
Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.
