Erik Slottner (KD), civilminister, var den som fick uppdraget att leda effektiviseringen av Sveriges myndigheter och avvecklingen av övertaliga sådana. Men med endast ett år kvar till valet är myndigheterna fortfarande lika många. Medan vissa faktiskt lagts ned har nya tillkommit. Jämställdhetsmyndighten, den myndighet som var först på tur att avvecklas, har tvärtom fått större budget och utökad personalstyrka. Foto: Wikipedia

Nedläggningshotade myndigheter blev ännu större

INRIKES
Inför valet 2022 lovade Tidöpartierna att minska antalet myndigheter, ett löfte som också upprepats under åren i regering. Nu visar det sig att antalet myndigheter är detsamma som vid maktskiftet: 367 stycken. Dessutom har antalet årsarbetskrafter på myndigheterna ökat med sex procent. De flesta myndigheter som varit nedläggningshotade har inte avvecklats utan tvärtom fått ännu mer pengar.

Nedläggningshotade

Det är myndigheten Stats­kontoret som nu presen­terar siffror framtagna av Statistiska centralbyrån om antalet myndigheter och deras omfattning. Med drygt ett år kvar till valet visar det sig att Tidö­regeringens löfte om att minska an­talet myndigheter och effektivisera statsförvaltningen inte har infriats.

Dessutom har antalet årsarbets­krafter på myndigheterna ökat med sex procent.

Det går stick i stäv med finansmi­nister Elisabeth Svantessons ambi­tion.

– Jag ser ett stort behov av att både effektivisera och minska antalet myndigheter, det är ett arbete som påbörjas nu, sa hon på en fråga från TT under en presskonferens år 2023.

Regeringen hittade 25 okända myndigheter

Ansvarig för myndighetseffektivise­ringen blev civilminister Erik Slott­ner (KD). Under arbetets gång upp­täckte han och regeringen ännu fler myndigheter som hade fallit i glöm­ska.

”Hur kan vi inte ha koll på alla våra myndigheter?”, frågade han och partiledaren Ebba Busch i en de­battartikel i Expressen. ”För en vecka sedan var siffran 342, men efter vår översyn av myndigheterna upptäck­tes 24 övervakningsnämnder och 1 lokal värderingsnämnd som inte fanns i det officiella registret. Hur är det ens möjligt?!”, utbrast de.

Nämndmyndigheter skiljer sig från statliga förvaltningsmyndighe­ter, genom att nämndmyndigheter är små enheter där ett antal perso­ner (nämnden) fattar kollektiva be­slut i specifika frågor. Mest känd är Allmänna reklamationsnämnden (ARN), men det finns nämnder för allt möjligt, till exempel Alkoholsor­timentsnämnden, Fideikommiss­nämnden och Nämnden för pröv­ning av statens stöd till trossamfund.

Slottner och Busch meddelade att de har ett ”mål” att slå ihop tio speci­fika myndigheter till fem myndighe­ter från och med 2026, men hur det blir med det är fortfarande oklart (se NyT nr.10/2025).

Jämställdhetsmyndigheten växer kraftigt

Genom åren har det visat sig att många nedläggningshotade myndig­heter närmast fått evigt liv. En sådan är Jämställdhetsmyndigheten, som inrättades 1 januari 2018 och som i december samma år – under pågåen­de dödläge i regeringsförhandlingar­na – fick beslut om nedläggning. Det skedde när Moderaternas och Krist­demokraternas budget röstades ige­nom med stöd av SD. En månad se­nare, i det som kallas Januariavtalet, kom Socialdemokraterna till makten genom att locka över Centerpartiet och Liberalerna. Nedläggningen stoppades.

Sitter lugnt. Lisa Tamm, generaldirektör för Jämställdhetsmyndigheten, hotades med nedläggning av hela myndigheten, men har i stället fått utökade resurser. Foto: Jämställdhetsmyndigheten

 

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Behövde Ukrainakriget verkligen ha hänt?

🟠 BOKRECENSION Kunde Ukrainakriget tidigt ha stoppats eller kanske helt undvikits? Västeuropeiska medier, inte minst våra svenska, har ju sagt att allt är Rysslands fel och ägnat sig åt att elda på krigshysterin. Som kontrast till detta tecknar den norske statsvetaren och professorn Glenn Diesen i denna bok en mycket mer komplex och nyanserad bild av hur två broderfolk drogs in i krig mot varandra. Boken har ännu inte översatts till svenska så vi recenserar här den engelska utgåvan.

Indiestudion Kvltgames censureras – Nintendo stoppar succéspel i sista stund

🟠 KULTUR Kvltgames, spelstudion som gjort sig ett namn med politiskt satiriska spel som Heimat Defender, stod redo att ta steget in på konsolmarknaden. Men dagen före lanseringen på Switch stoppades spelet The Great Rebellion: Edition 2084 av Nintendo – trots tidigare godkännande. Nu berättar grundaren för Nya Tider om hur det gick till och vilka konsekvenser det får för hans företag.

Legenden Brigitte Bardot är död, men hennes gärning lever vidare

🟠 KULTUR Den 28 december avled en av de sista 50-talsikonerna, Brigitte Bardot. Hon började vid 15 års ålder som modell, då bilder publicerades i Elle. Filmdebuten skedde två år senare, 1952. Redan samma år gifte hon sig med regissören Roger Vadim, som hon hade känt i flera år. Året därpå medverkar hon i en amerikansk film med Kirk Douglas. Bardot lanserades i filmer som hade en erotisk underton, där hon spelade unga, sensuella kvinnor som med sin frigjordhet utmanar synen på kvinnans roll i samhället. Hon torde vara mest känd för filmen Et dieu ... crea la femme (1956) av Wadim. Höjdpunkterna i karriären är tveklöst Clouzots La vérité (1960) och Godards Le mepris (1963).

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Tre historiska svenska kyrkor

🟠 Inför kyrkovalet i september månad är det lämpligt att fräscha upp kunskaperna i svensk kristen historia, dessutom även att förmedla dessa till den yngre generationen, ty skolorna i dagens Sverige har ofta, dock inte alltid tack och lov, andra prioriteringar. Undertecknad ber att få presentera tre kända och för vissa kanske okända kyrkor i Sverige.

Annonser

Det finns ett stort utbud av online-casinon, inklusive sådana som opererar utan svensk licens – casino utan svensk licens är en viktig aspekt att beakta.

När man undersöker online-spelalternativ, är det relevant att notera att det finns casino utan spelpaus, som fungerar under andra regleringar.

Spela på – casino utan svensk licens här.

En del online-casinon är inte registrerade under den svenska licensen – casino utan licens kan ha olika spelutbud och regler.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.