Skip to Content

Flörtar med muslimer. Men hur många muslimer går egentligen in på Systembolaget, med tanke på att islam förbjuder alkohol? Foto: Nya Tider
CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Nej, Ikea avskaffar inte julen – ännu

PappersupplaganNya Tider v. 46

Vinterfest? Vintermust? Håller Ikea och Apotekarnes på att avskaffa julen? Nja, inte riktigt. Åtminstone inte ännu.

Publicerad: 15 november, 2019, 17:48

  • Svenska

Läs även

Ikeas vinterkollektion ”Vinterfest” väcker ont blod i Danmark. På Facebook skriver Peter Skaarup, gruppledare för Dansk Folkeparti i Folketinget:

”Medan de flesta danskar ser fram emot att fira en traditionell dansk jul, har Ikea börjat pynta till ’vinterfest’. Jag gillar Sverige och svenskarna, men den politiska korrektheten från vårt grannland börjar att bli lite ansträngande.”

Ikeas kommunikationschef försvarade sig med att kollektionen är ”bunden till årstiden snarare än specifika helgdagar” och att man på Ikea fortfarande använder ordet jul i vissa sammanhang.

Nej, Apotekarnes håller inte på att byta ut julmusten – vintermust är istället det nya namnet på deras tidigare ”årsmust”. Att få bort specifikt svenska, nordiska, europeiska och kristna traditioner från offentligheten är dock en ofrånkomlig del av det mångkulturella samhället. Foto: Nya Tider

När nyheten togs upp i Sverige via sociala medier pekade många även på att Apotekarnes hade ”bytt ut” sin älskade julmust mot det nya påfundet ”vintermust”. Detta visade sig vara en anka – det som bytt namn var inte julmusten utan den närbesläktade drycken årsmust. Men alltsammans väckte frågan om julen nu ska bytas ut för att vi inte ska stöta oss med våra ovälkomna bosättare från främmande kulturer.

Några pekade också på att Ikea, som för att strö salt i såren, inte har några problem med att fira den muslimska högtiden Eid.
Så, kommer man att byta ut julen mot ”vinterfest”? Nja, inte ännu, men helt klart håller man på att smyga in det. Trots Ikeas förnekanden i dag, var det nämligen exakt det motiv man angav när man först började experimentera med ”vinterfest” istället för jul. Även då var det danskar som reagerade först och Peter Høgsted, vd for Ikea Danmark, försvarade beslutet i tidningen Politiken:

– Vi vill vara en arbetsplats för de många, och då kan vi inte ha traditioner som bara är för några, sade han då.

Kommer företagen att avskaffa julen när kundunderlaget förändras? Svaret är varken entydigt ja eller entydigt nej. Vad som händer är att julen håller på att likställas med andra kulturers och folkslags högtider. Med politiskt korrekt språkbruk genomför vi vissa små förändringar för att vara ”mer inkluderande”. Den som inte firar jul ska inte behöva känna sig utanför, är motiveringen.

Med andra ord, ingen kommer att hind­ras att fira jul, men precis som man i USA inte längre får ett ”Merry Christmas” av butikspersonalen utan istället ett ”happy holidays” för att inkludera dem som istället firar andra högtider, kommer man i Sverige att övergå till att säga ”glad vinter” eller något liknande.

Vad många tycks missa är att denna utveckling är tämligen självklar i ett mångkulturellt samhälle. I den offentliga sfären reduceras saker och ting till minsta gemensamma nämnare – till att bara inkludera det som inte riskerar att göra någon grupp upprörd eller kränkt.

Exempelvis kristna kors, kyrkor och Jesus. Man kan tycka att ordet ”jul” borde kunna förbli orört eftersom dess betydelse gått förlorad i tidens dimmor (det fanns i Norden redan före kristendomen och ingen vet vad det egentligen betydde, mer än just ”vinterfirande”) men samtidigt är själva ordet en mer än tusenårig tradition som binder samman nordbor och därmed ”exkluderar” andra.

När allt kommer omkring vill du knappast att dina skattepengar ska gå till muslimska firanden – och detsamma gäller omvänt, muslimer vill inte att deras skattepengar ska gå till kristna firanden. Alltså kan inga skattepengar användas till något som påminner om religion. Och samma sak kan sedan hävdas beträffande kultur: som svensk vill du inte att dina pengar används till afrikanska firanden – och vice versa. Inga juldekorationer som inte är fullständigt kulturneutrala kan således tillåtas på platser som helt eller delvis finansierats med skattemedel.

Om någon, någonstans i Sverige, kan känna sig kränkt av ordet jul måste det bort från offentliga sammanhang, ty sådan är mångkulturens obönhörliga logik.

Den amerikanska tv-serien South Park kommenterade detta fenomen för ett antal år sedan (med sin säregna blandning av smart samhällssatir och under bältet-humor) i ett avsnitt som börjar med att en judisk kvinna blir upprörd över att hennes son ska spela en kristen roll i ett julspel på skolan. Sagt och gjort, man ställer in julspelet för att inte kränka judar. Därefter avskaffas i rask takt Jesus, tomten, mistlar och precis allt som kan tänkas kränka muslimer, svarta, homosexuella eller någon annan grupp. Till slut är ”Mr Hankey, julbajskorven” det enda som återstår och som alla kan samlas kring.

Allt eftersom Sverige blir mer mångkulturellt kommer de delar av julen som är specifikt svenska, nordiska, europeiska och/eller kristna att bli allt mindre av en angelägenhet för det offentliga Sverige och allt mer av en privatsak. Det kommer med andra ord att vara upp till oss själva att bevara våra rika traditioner inom ramarna för familjen, släkten och den etniska gemenskapen. Vi uppmanar våra läsare att göra så.

Vávra Suk

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

  • Kasper K

    Jag har alltid älskat julen. Och för varje attack mot denna vår kanske käraste högtid och tradition lovar jag heligt(!) att bara bli allt “juligare”.
    Till att börja med ska jag exempelvis aldrig mer irritera mig på affärernas tjuvstart redan i slutet av oktober utan instämma helhjärtat och helt utan ironi i Adolphson&Falks fullträff i ämnet:

    Jag vill ha mer jul ge mig mer jul
    Tusen stjärnor som tindrar glitter så långt jag ser
    Av juleljus som glimmar vill jag ha mer
    En show glöms bort om den bara visar opp
    Effekter som man knappast anar
    Så ge mig trettio grader kallt tomtar överallt
    Och en skog av gröna granar
    Jag vill ha snötyngda hus tusentals ljus
    Kulörta kulor i drivor
    Bjällerklang som ackompanjemang
    På alla julens skivor
    Ge mig mer jul…
    Ge mig en svårknäckt nöt, sötare gröt, djupare dopp i grytan
    Glittrigare glim och grötigare rim och mer Arne Weise i rutan
    Jag vill ha rymligare säck, segare knäck, fetare fläsk från grisen
    Krimsigare krams, längre långdans och raskare räv på isen
    Jag vill ha mer jul…

  • Tp

    För IKEA handlar det givetvis inte om ett ett politiskt ställningstagande utan ren och skär bra affärsmannaskap, att skapa en produkt som kan sälja en hel säsong istället för enbart till jul, dvs allt från halloween till jul och nyår, är naturligtvis mycket billigare och driver upp volymerna på produkten, vilket i sig är en av de helt avgörande faktorerna varför IKEA kan erbjuda bra priser till oss konsumenter.

    • Est

      Bra priser? Det kan du glömma.

      • Tp

        Ok lägre priser, bättre?

        • Est

          ha, ha : )

När ett hedrande av oskyldigas död känns ruttet och falskt

KRÖNIKADen 13 februari 2020 var det 75 år sedan terrorbombningarna av den tyska kulturstaden Dresden inleddes av både britter och amerikaner i andra världskrigets slutskede. Staden, som hittills hade klarat sig från att bombas till ruiner, utsattes nu för en av andra världskrigets värsta bombkatastrofer. Hela den gamla stadskärnan brann ner, och tiotusentals oskyldiga tyska liv offrades.

Kulturdebatt: Musiken och eliten

INRIKESJust nu pågår Melodifestivalen, SVT:s mest populära program. Cirka tre miljoner svenskar bänkar sig framför programmet på lördagkvällarna. Vi bad musikern Fredrik Larson skriva om detta fenomen i svensk kultur, hur det hela började och vad det utvecklats till.

Kommunernas situation avslöjar lögnerna

KOMMENTAR

Kommuner som knäckts av asylinvandringen vädjar till staten om hjälp

INRIKESMånga kommuner drabbas fortfarande hårt av det omfattande asyl- och anhöriginflöde som bedrivits på riksnivå, inte minst i form av skenande kostnader för försörjningsstöd. Kommunerna har slagit larm flera gånger, och ett utvalt antal bjöds nyligen in till ett samtal om situationen med civilminister Lena Micko (S). Till Nya Tider säger dock civilministerns pressekreterare att mötet ska ses som ”inhämtande” och kan inte presentera några konkreta lösningar. Filipstads socialdemokratiska ordförande för kommunstyrelsen berättar för Nya Tider att hon vill klassificera hela kommunen som utsatt område, för att motverka ytterligare inflyttning av asylsökande.

Vad Karlssons nya tankesmedja kan säga om SD:s framtid

OPINION: ANTON STIGERMARKSverigedemokraternas chefsideolog Mattias Karlsson har tagit initiativ till en ny konservativ tankesmedja. Ett förtroenderåd har presenterats i vilket ingår en ideologiskt heterogen skara medarbetare. I denna debattartikel resonerar skribenten Anton Stigermark om vad lanseringen kan säga om SD:s övergripande strategi samt vad den kan innebära för konservatismen.

Förre kommuntoppen friad från islamisters anklagelser

INRIKESDe båda muslimska aktivisterna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil anmälde Göteborgs dåvarande ordförande för kommunstyrelsen Ann-Sofie Hermansson (S) för förtal. Skälet var att Hermansson utmålat de båda som extremister. Den 11 februari avhandlades målet i Göteborgs tingsrätt och Hermansson friades. Domstolen fann bland annat att det fanns skälig grund för påståendet att de båda anmälarna försvarat terrorister.

Folkstorm mot SAS efter skandinavfientlig propagandafilm

INRIKESDet finns ingenting som är skandinaviskt och allt som är bra med Skandinavien kommer utifrån. Det var budskapet i SAS nya reklamfilm. Många reagerade med ilska och flygbolaget såg sig tvungna att ta ner filmen. Bolagets hantering av PR-katastrofen får nu kritik från alla läger.

SAS-filmen: Ett illasmakande hopkok av lögner och förolämpningar

CHEFREDAKTÖREN HAR ORDET

Gå till arkivet

Send this to a friend