Neurgrains kan registrera hjärnans impulser. Foto: Pixabay/Gerd Altmann

”Neurograins” kan bli nästa gränssnitt mellan hjärna och dator

Dussintals mikrochips spridda över hjärnbarken kan låta forskare registrera signaler från tusentals nervceller samtidigt.

Ett forskarteam vid Brown University har utvecklat ett system som använder dussintals kiselmikrochips för att spela in och överföra hjärnaktivitet till en dator. Chipsen kallas ”neurograins” och är ungefär lika stora som ett saltkorn och är designade för att ”sprinklas” på hjärnbarken eller in i vävnaden för att samla in neurala signaler från fler områden än vad som för närvarande är möjligt med andra hjärnimplantat.

”Det här arbetet var en verklig tvärvetenskaplig utmaning”, säger Jihun Lee, postdoktor vid Brown University och medförfattare till studien. ”Vi var tvungna att samla expertis inom elektromagnetik, radiofrekvenskommunikation, kretsdesign, tillverkning och neurovetenskap för att designa och tillverka neurograinsystemet.”

”Varje grain har tillräckligt med mikroelektronik instoppat i sig så att det, när det är inbäddat i neural vävnad, kan lyssna på neuronal aktivitet och sedan också överföra det som en liten, liten radio till omvärlden”, säger huvudförfattaren Arto Nurmikko, en neuroingenjör vid Brown University som ledde utvecklingen av neurograins. Systemet, känt som ett gränssnitt mellan hjärna och dator, beskrivs i en artikel publicerad den 12 augusti i Nature Electronics.

Tillsammans med andra forskare vid universitetet, liksom samarbetspartners från Baylor University, University of California i San Diego och Qualcomm, började Nurmikko arbeta med neurograins för fyra år sedan med initial finansiering från Defense Advanced Research Projects Agency. Hittills har forskarna bara testat neurograinerna på gnagare, men de hoppas att deras prototyp kommer att ligga till grund för mänskliga studier. Förutom att registrera hjärnaktivitet kan neurograinerna också stimulera nervceller med små elektriska pulser, vilket gör dem till en spännande möjlighet att utforska för behandling av hjärnsjukdomar som epilepsi och Parkinsons, eller för att återställa hjärnfunktion som förlorats på grund av skada.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Den lilla ugglan med de stora ögonen

Den lilla ugglan med de stora ögonen

🟠 NATUR I Sverige finns det två vanliga sorters ugglor. En av dessa är pärlugglan. Denna lilla uggla är inte mer än cirka 25 centimeter lång och har stora, klara gula ögon. Den är aktiv om nätterna och vilar på dagen samt jagar små däggdjur och småfåglar.

Media ljuger om att Trump hotar med blodbad

Media ljuger om att Trump hotar med blodbad

🟠 UTRIKES I ett stort antal artiklar i politiskt korrekt media sprids en uppenbar lögn om att Trump ”hotar med ett blodbad om han förlorar valet”. Men tack vare alternativmedia och den sociala medieplattformen X når sanningen ut om lögnen – och vad Trump egentligen sade.

Läs även:

NASA senarelägger sin landning på månen

NASA senarelägger sin landning på månen

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK NASA har på tisdagen hållit en pressträff gällande sitt Artemis-projekt för vetenskaplig utforskning av månen, med det politiskt korrekta målet att landsätta den första kvinnan och den första färgade personen på månens yta och förbereda för mänskliga expeditioner till Mars. Nu meddelar man förseningar i tidplanen.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Klarsynthet och intelligens obekvämt för makthavarna i Sverige

🟠 RECENSION Tommy Ulmnäs har med sin tredje bok, som utkom 2021, byggt vidare på temat om Sveriges förfall som land. Han går igenom område efter område och beskriver hur Sverige gradvis – med uppsåt från korrupta politiker – malts sönder inom alla samhällsområden. Han analyserar problemområdena och ger i boken sin förklaring till varför det ser ut som det gör i landet och är förundrad över att inte fler ser orsak och verkan och efterlyser konsekvensanalyser.

Thierry Baudet: Därför behövs en fundamental opposition

🟠 Enligt Forum voor Democraties partiledare Thierry Baudet har partiet intagit en roll som ”fundamental opposition”. Detta genom att inte godkänna själva premisserna i de frågor som de andra partierna debatterar med varandra. Han tar upp invandringen, covid, klimatet, jordbruket, Ukraina och EU som konkreta exempel. ”I alla dessa frågor har vi en mycket mer fundamental inställning. Det är därför vårt parti är i en marginaliserad position, därför att det är den röda linjen som du inte får passera”, säger han till Nya Tider. Nu vill han ge fler rörelser den ”intellektuella ammunition” som krävs för att kunna argumentera för en radikalt annorlunda linje.

“Bönderna är rädda för Arla”

🟠 Nu går en av Sveriges största mjölkgårdar i konkurs. En av Sveriges största mjölkgårdar läggs ned efter en konflikt med Arla, och den drabbade bonden är inte ensam. Nya Tider har talat med drabbade (infälld bild) och med Claes Jonsson, ordförande för Sveriges Mjölkbönder (stor bilden). Alla vittnar om en ”tystnadskultur” där Arla har vänt sig emot sina egna för att uppfylla politiskt korrekta krav och där Arlas medlemmar inte vågar uttala sig, vare sig internt eller offentligt.

Maria Magdalena enligt barockens konstnärer

🟠 HISTORIA Under barockens tidevarv var Maria Magdalena ett av de helgon som var allra mest populär bland konstnärerna. En orsak till hennes popularitet var att katolska kyrkan lade tyngdpunkten dels på de troendes moraliska ansvar, dels på botfärdighet efter konciliet i Trient. Två vanliga motiv under barocken var Maria Magdalena som botfärdig synderska samt hennes möte med den uppståndne Jesus Kristus.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.