Skip to Content

Neurgrains kan registrera hjärnans impulser. Foto: Pixabay/Gerd Altmann
VETENSKAP OCH TEKNIK

”Neurograins” kan bli nästa gränssnitt mellan hjärna och dator

Digital utgåva

Dussintals mikrochips spridda över hjärnbarken kan låta forskare registrera signaler från tusentals nervceller samtidigt.

Publicerad: 14 september, 2021, 21:50

  • Svenska

Läs även

Ett forskarteam vid Brown University har utvecklat ett system som använder dussintals kiselmikrochips för att spela in och överföra hjärnaktivitet till en dator. Chipsen kallas ”neurograins” och är ungefär lika stora som ett saltkorn och är designade för att ”sprinklas” på hjärnbarken eller in i vävnaden för att samla in neurala signaler från fler områden än vad som för närvarande är möjligt med andra hjärnimplantat.

”Det här arbetet var en verklig tvärvetenskaplig utmaning”, säger Jihun Lee, postdoktor vid Brown University och medförfattare till studien. ”Vi var tvungna att samla expertis inom elektromagnetik, radiofrekvenskommunikation, kretsdesign, tillverkning och neurovetenskap för att designa och tillverka neurograinsystemet.”

”Varje grain har tillräckligt med mikroelektronik instoppat i sig så att det, när det är inbäddat i neural vävnad, kan lyssna på neuronal aktivitet och sedan också överföra det som en liten, liten radio till omvärlden”, säger huvudförfattaren Arto Nurmikko, en neuroingenjör vid Brown University som ledde utvecklingen av neurograins. Systemet, känt som ett gränssnitt mellan hjärna och dator, beskrivs i en artikel publicerad den 12 augusti i Nature Electronics.

Tillsammans med andra forskare vid universitetet, liksom samarbetspartners från Baylor University, University of California i San Diego och Qualcomm, började Nurmikko arbeta med neurograins för fyra år sedan med initial finansiering från Defense Advanced Research Projects Agency. Hittills har forskarna bara testat neurograinerna på gnagare, men de hoppas att deras prototyp kommer att ligga till grund för mänskliga studier. Förutom att registrera hjärnaktivitet kan neurograinerna också stimulera nervceller med små elektriska pulser, vilket gör dem till en spännande möjlighet att utforska för behandling av hjärnsjukdomar som epilepsi och Parkinsons, eller för att återställa hjärnfunktion som förlorats på grund av skada.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Varför kan inte ens världens snabbaste människa springa ifrån din katt?

VETENSKAP OCH TEKNIKEn ny beräkningsmodell förklarar krafterna och kroppsdesignerna som begränsar den maximala mänskliga sprinthastigheten.

Okända nya bakterier på ISS kan hjälpa att bygga en framtid på Mars

VETENSKAP OCH TEKNIKNASA spårar mikrober som bor ombord på den internationella rymdstationen ISS, och ibland upptäcker man nya sorter. Nu försöker man förstå hur de klarar den tuffa miljön för att få ledtrådar om hur man överlever långa uppdrag i rymden.

Konsekvenserna av Covid-19 på vår kosthållning och hälsa

VETENSKAP OCH TEKNIKNästan en tredjedel av mänskligheten har gått upp i vikt under pandemin, trots medvetenheten om sambandet mellan fetma och komplikationer vid Covid-19. Data för denna forskning samlades in via Ipsos Global Advisor från den 23 oktober till den 6 november 2020.

Nya mätningar av himlens mörker visar att galaxer ”bara” finns i hundratals miljarder

VETENSKAP OCH TEKNIKHur mörk är himlen, och vad säger det oss om antalet galaxer i det synliga universum? Astronomer kan uppskatta det totala antalet galaxer genom att räkna alla som syns i Hubble Deep Field (HDF) och sedan multiplicera dem med himlens totala yta. HDF är en bild av en liten region i stjärnbilden Stora Björnen, baserad på resultaten av en serie observationer gjorda av Rymdteleskopet Hubble. Den täcker ett område på 156 bågsekunder, samma storlek som en tennisboll sedd på 100 meters avstånd. Men andra galaxer är för svaga och avlägsna för att direkt synas. Men även om vi inte kan räkna dem, ger deras ljus en svag glöd åt rymden.

Teknikgenombrott för elfordonsbatterier

VETENSKAP OCH TEKNIKHalvledarbatterier är ett stort framtidslöfte. Många av de nackdelar som nu förknippas med litiumbatterier, som brandfara, minskar och energitätheten (den energi ett batteri kan leverera i förhållande till sin vikt) mångdubblas. Det tar cirka 10 minuter att ladda ett elfordon med ett halvledarbatteri, vilket förkortar laddningstiderna med två tredjedelar. Batteriet kan utöka räckvidden för ett kompakt elfordon utan bekostnad av innerutrymme. Allt detta med minimala säkerhetsproblem. I december hävdade ett amerikanskt startupföretag att de hade uppfunnit ett nytt litium-jonbatteri som kan revolutionera elfordonsmarknaden. Men är det för bra för att vara sant?

Kapplöpningen om batteriåtervinning

VETENSKAP OCH TEKNIKMiljontals elbilar kommer snart att rulla på vägarna över hela världen, men världen är inte redo för de uttjänta batterierna. Ett antal startupföretag, företrädesvis nordamerikanska, vill knäcka denna miljardnöt.

Framtidens batterier är viktlösa och osynliga

VETENSKAP OCH TEKNIKUnder motorhuven på din bil kan du hitta ett batteri. I en elbil hittar du massor av batterier. Men nu pågår det en renässans inom batteriforskningen som syftar till att bygga in energilagringen i själva de apparater och fordon den ger kraft till.

Rekordkallt på Tasmanien

VETENSKAP OCH TEKNIKMedan vi på våra nordliga breddgrader har sommar med sol och värme, har södra halvklotet vinter. Dock bor 90 procent av jordens befolkning på norra halvklotet. Därför gäller klimatfrågan främst norra halvklotet.

Gå till arkivet

Send this to a friend