Neurgrains kan registrera hjärnans impulser. Foto: Pixabay/Gerd Altmann

”Neurograins” kan bli nästa gränssnitt mellan hjärna och dator

Dussintals mikrochips spridda över hjärnbarken kan låta forskare registrera signaler från tusentals nervceller samtidigt.

Ett forskarteam vid Brown University har utvecklat ett system som använder dussintals kiselmikrochips för att spela in och överföra hjärnaktivitet till en dator. Chipsen kallas ”neurograins” och är ungefär lika stora som ett saltkorn och är designade för att ”sprinklas” på hjärnbarken eller in i vävnaden för att samla in neurala signaler från fler områden än vad som för närvarande är möjligt med andra hjärnimplantat.

”Det här arbetet var en verklig tvärvetenskaplig utmaning”, säger Jihun Lee, postdoktor vid Brown University och medförfattare till studien. ”Vi var tvungna att samla expertis inom elektromagnetik, radiofrekvenskommunikation, kretsdesign, tillverkning och neurovetenskap för att designa och tillverka neurograinsystemet.”

”Varje grain har tillräckligt med mikroelektronik instoppat i sig så att det, när det är inbäddat i neural vävnad, kan lyssna på neuronal aktivitet och sedan också överföra det som en liten, liten radio till omvärlden”, säger huvudförfattaren Arto Nurmikko, en neuroingenjör vid Brown University som ledde utvecklingen av neurograins. Systemet, känt som ett gränssnitt mellan hjärna och dator, beskrivs i en artikel publicerad den 12 augusti i Nature Electronics.

Tillsammans med andra forskare vid universitetet, liksom samarbetspartners från Baylor University, University of California i San Diego och Qualcomm, började Nurmikko arbeta med neurograins för fyra år sedan med initial finansiering från Defense Advanced Research Projects Agency. Hittills har forskarna bara testat neurograinerna på gnagare, men de hoppas att deras prototyp kommer att ligga till grund för mänskliga studier. Förutom att registrera hjärnaktivitet kan neurograinerna också stimulera nervceller med små elektriska pulser, vilket gör dem till en spännande möjlighet att utforska för behandling av hjärnsjukdomar som epilepsi och Parkinsons, eller för att återställa hjärnfunktion som förlorats på grund av skada.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Jättevargen ylar igen

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

Litiumbatterier: Från dröm till verklighet

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Litium har fått smeknamnet ”2000-talets olja” och är bland annat grunden för batteriteknik för elfordon. Utnyttjandet av denna resurs är orsakar dock miljömässiga och sociala skador. När det gäller reserverna är de ojämnt fördelade geografiskt och begränsade, vilket ger nytt liv åt de geopolitiska spänningarna, vilket vi tidigare har sett när det gäller olja.

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

Ramverk – verktyg för att strukturera, påverka och koordinera

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK Ramverk, eller på engelska, frameworks, är de metodologiska principer som formar hur vi tänker, agerar och interagerar i en alltmer komplex värld. I den här artikeln tittar vi på ramverkens ursprung och följer deras historia från antikens militära strategier till moderna digitala verktyg, samtidigt som vi undersöker deras roll inom områden som marknadsföring, underrättelseverksamhet, utbildning eller cybersäkerhet.

Det våras för kärnkraften

Det våras för kärnkraften

🟠 VETENSKAP OCH TEKNIK I början av 2025 inledde Europeiska kommissionen en uppdatering av sitt vägledande kärnenergiprogram från 2017. I och med att leveranserna av billig rysk gas till Europa via rörledningar praktiskt taget har avbrutits överväger nu många europeiska länder att återuppta användningen av kärnkraft för elproduktion som inte är väderberoende. Belgien har just avbrutit sin avveckling av kärnkraften genom att förlänga driftstiden på två reaktorer med 10 år. I Europa, liksom i resten av världen, är kärnkraften återigen i ropet.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör
Prenumerera på
Nya Tiders nyhetsbrev!

123 037 97 35

A Minska textstorlek". A+ Öka textstorlek. A++ Stor text.

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.