Familjebild som visar en kvinna med fyra barn. Barnadödligheten i Sverige var dock hög på 1700-talet och inte många barn nådde vuxen ålder, oavsett om de tillhörde en rik eller fattig familj. Bild av Elias Martin, cirka 1779.

Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten

Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.

På 1700-talet levde majoriteten av alla barn i fattigdom. En bidragande orsak till det var krigen som utkämpats under stormaktstiden. Som Martin Jägervall skriver i boken Nils Rosén von Rosenstein och hans lärobok i pediatrik hade de upprepade krigen urholkat ”den produktiva befolkningen och därmed den svenska ekonomin, en rad farsoter som drog från by till by, missväxt, bristande kunskaper om sjukdomar och dess botemedel, dålig hygienisk standard, med mera.”

Nils Rosén von Rosenstein är än idag känd för sina insatser inom pediatriken.
Odaterad målning av Lorens Pasch d.y. Wikimedia Commons

Jägervall noterar även att ”vid 1700-talets mitt” dog ”vart femte barn före ett års ålder.” Denna höga barnadödlighet berodde, enligt honom, på ”en rad faktorer, som ofta var associerade med varandra; fattigdom, svält, dålig hygien, högt födelsetal, infektioner och farsoter, synen på oäkta barn med mera. Det var dock inte enbart den fattiga befolkningen som drabbades. Spädbarnsdödligheten i europeiska kungahus var cirka 15 procent under 1700-talet.”

På det stora hela var således barnadödligheten i 1700-talets Sverige ett mycket utbrett problem. Sjukdomar som skördade många barns liv på den tiden var, enligt Jägervall, scharlakansfeber och kikhosta och mässling, men även bristsjukdomar som rakit (engelska sjukan) då ”matsituationen var svår”.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Sagan om kung Visbur

Sagan om kung Visbur

🟠 HISTORIA En av de tidigaste svenska sagokungarna var Visbur, som härskade i Svitjod. Det berättas att han tillhörde Ynglingaätten samt att hans val att förskjuta sin första fru kom att leda till hans död.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.