Familjebild som visar en kvinna med fyra barn. Barnadödligheten i Sverige var dock hög på 1700-talet och inte många barn nådde vuxen ålder, oavsett om de tillhörde en rik eller fattig familj. Bild av Elias Martin, cirka 1779.
Nils Rosén von Rosenstein och barnläkekonsten
Digital utgåvaeNyT v. 14/2019
Under första halvan av 1700-talet vågade sannolikt inte många svenska föräldrar fästa sig vid sina barn. Barnadödligheten i det här landet var nämligen mycket hög på den tiden och de barn som inte dog som spädbarn avled till följd av sjukdomar och infektioner. Den svenske läkaren Nils Rosén von Rosenstein kom dock att bli mycket betydande för barnens liv och hälsa och är än idag känd som pediatrikens fader.
På 1700-talet levde majoriteten av alla barn i fattigdom. En bidragande orsak till det var krigen som utkämpats under stormaktstiden. Som Martin Jägervall skriver i boken Nils Rosén von Rosenstein och hans lärobok i pediatrik hade de upprepade krigen urholkat ”den produktiva befolkningen och därmed den svenska ekonomin, en rad farsoter som drog från by till by, missväxt, bristande kunskaper om sjukdomar och dess botemedel, dålig hygienisk standard, med mera.”
Nils Rosén von Rosenstein är än idag känd för sina insatser inom pediatriken.
Odaterad målning av Lorens Pasch d.y. Wikimedia Commons
Jägervall noterar även att ”vid 1700-talets mitt” dog ”vart femte barn före ett års ålder.” Denna höga barnadödlighet berodde, enligt honom, på ”en rad faktorer, som ofta var associerade med varandra; fattigdom, svält, dålig hygien, högt födelsetal, infektioner och farsoter, synen på oäkta barn med mera. Det var dock inte enbart den fattiga befolkningen som drabbades. Spädbarnsdödligheten i europeiska kungahus var cirka 15 procent under 1700-talet.”
På det stora hela var således barnadödligheten i 1700-talets Sverige ett mycket utbrett problem. Sjukdomar som skördade många barns liv på den tiden var, enligt Jägervall, scharlakansfeber och kikhosta och mässling, men även bristsjukdomar som rakit (engelska sjukan) då ”matsituationen var svår”.
Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.nu) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.
Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.
Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.
För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.
Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.
Den mångsidiga Hildegard
HISTORIADe som ägnar sig åt örter, kryddväxter och odling har säkert stött på Hildegard av Bingen. Denna mångfacetterade kvinna som levde på 1100-talet är lätt att bli intresserad av. Men örterna utgjorde bara en liten del av hennes omfattande verksamhet. Hennes världsbild grundades i övertygelsen att Gud och skapelsen samverkade i allt, från odling till politik.
Reuterholm mot Armfelt
HISTORIAGustaf Mauritz Armfelt hade lämnat Sverige i juli 1792, men trots det kunde inte Gustaf Adolf Reuterholm känna sig helt lugn och säker. Efter en tid upptäckte han att Armfelt och Magdalena Rudenschöld planerade att, med stöd från Ryssland, avsätta Sveriges förmyndarregering. Detta blev början på en lång process mot rojalisterna.
Reuterholm träder fram
HISTORIAUnder åren 1792-96 styrdes Sverige av en förmyndarregering som leddes av hertig Carl, som var farbror till den omyndige kungen Gustaf IV Adolf. I praktiken var det dock Gustaf Adolf Reuterholm som hade makten. Denna tid i Sveriges historia, som blivit känd som den reuterholmska tiden, kom att till stor del präglas av förföljelser och utrensningarna inleddes kort efter att Reuterholm återkommit Sverige.
Skydd mot djävulen
KULTURDet finns en gammal tradition och föreställning från medeltiden, att det är bra att sätta en hästsko ovanför ytterdörren. Många tror idag att hästskon bringar lycka till hemmet, men på den tiden var syftet att hålla djävulen borta från huset och familjen. Detta går tillbaka till en berättelse i England, där smeden Dunstan från Baltonsborough i mitten på niohundratalet fick ett löfte från djävulen själv.
Ingegerd – Storfurstinna och helgon från Sigtuna
UTRIKESEva har valt blommor med omsorg. Blåklint och gula ringblommor, de svenska färgerna. Andaktsfull går hon in i Sofiakatedralen i Kiev. Detta är en helig plats. Hon niger och gör korstecknet. Sedan går hon fram till den stora sarkofagen i grå marmor. Där vilar helgonet som skall få hennes blommor. Det är Ingegerd Olofsdotter och hennes man Jaroslav den Vise. Hon lägger ner blommorna, ber en bön och går ut i solen igen. Hon sätter sig på en bänk för att vänta på sin man, och där på bänken färdas hon tillbaka i tiden.
Vasakungens skräck
HISTORIANär år 1542 gick mot sitt slut var Gustaf Vasa djupt skakad. Den småländske bondehövdingen Nils Dacke hade vid den tiden nämligen tagit över sydöstra Sverige. Tidigare det året hade det mest omfattande bondeupproret i Sveriges historia utbrutit. Detta uppror är känt som Dackefejden.
Cajsa Warg och hennes hjelpreda
HISTORIALandskamrerdottern och hushållerskan Cajsa Warg trädde i tjänst hos rika familjer i Stockholm. Hennes erfarenheter i kök och hushåll kom sannerligen väl till pass. År 1755 gavs nämligen den första upplagan av hennes kokbok Hjelpreda i Hushållningen För Unga Fruentimber ut. Denna kokbok blev mycket populär redan under Wargs livstid och översattes till tyska, danska och estniska.
Stormaktstidens hovmålare, Om hovmålaren David Klöcker Ehrenstrahl
INRIKESDavid Klöcker Ehrenstrahl var en av den svenska stormaktstidens mest betydelsefulla och framstående målare. Han lyckades med hjälp av färg och penslar fånga allt från kungafamiljens prakt till hundars lekfullhet. Genom sitt måleri kom han att representera barocken i svensk konst och flera av hans verk är berömda och uppskattade än i dag.
Nya Tider är den enda papperstidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Från april 2017 utkommer Nya Tider även med en nätupplaga varje vecka. 
