(T.v.) Denna bild visar skandinavismens grundläggande idé. (T.h.) Skandinavismen levde vidare inom kulturen. Den här bilden togs under 1866 års skandinavistiska konst- och industriutställning i Stockholm. Källa: Wikimedia Commons. Foto: Johannes Jaeger. Källa: Stockholms historia/Stockholms stadsmuseum.

Nordens brödrafolk

HISTORIA
1800-talet var en blomstringstid för nationalismen i Europa, även i Norden där den skandinaviska rörelsen växte fram på 1840-talet. Skandinavismen kom att prägla både politiken och litteraturen.
Carl Vilhelm August Strandberg, som skrev Kungssången, var en av skandinavismens svenska förkämpar. Litografi från mitten av 1800-talet.

Götiska förbundet, som bildades år 1811 och upplöstes 1844, betonade stoltheten att vara svensk och värna om sitt land. Även Sveriges historia framhölls och fornnordiska gudar ersatte de grekisk-romerska inom den svenska konsten.

Skandinavismen, som växte fram bland studenterna parallellt med Götiska förbundets nedgång, var lika patriotisk som förbundet varit, men kan med rätta sägas ha tagit ett steg längre. Den skandinavistiska rörelsen var nämligen pannationalistisk i avseendet att enhet med Norge (som blev en del av Sverige 1814) och Danmark betonades och framhölls som viktig, vilket gjorde skandinavismen till en politisk såväl som litterär rörelse.

Skandinavismens främsta förespråkare var svenskarna Carl Vilhelm August Strandberg och Oskar Patrick Sturtzen-Becker samt danskarna Carl Ploug och Orla Lehmann.

Skandinavismens tid

Låt oss här ta en närmare titt på tiden som de svenska, norska och danska studenterna levde i, för denna pannationella rörelse var, precis som Götiska förbundet, ett resultat av samtiden.

När Götiska förbundet bildades rasade Napoleonkrigen i Europa och svenskarna oroade sig för att kejsar Napoleon skulle hota Sveriges självständighet.

Skandinavismen växte också fram under en våldsam, orolig tid. 1830 utbröt julirevolutionen i Frankrike, som ledde till att Karl X tvingades avgå. Två krig mellan Grekland och Osmanska riket utkämpades och innan det första av dessa krig utbröt hade ett nationellt uppvaknande skett bland grekerna. Inte bara Grekland, utan även Belgien blev självständiga. Nationella uppror i Warszawa och Italien utbröt.

1848 var året då upprorsstämningen i Europa nådde sin kulmen och även i Sverige utbröt kravaller, som idag är kända som Marsoroligheterna.

Det var dock inte bara nationalismen som ledde till uppror och självständighetskrig. I Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid skriver historikerna Susanna Hedenborg och Lars Kvarnström att även liberalismen var en orsak då de ”konservativa stod för ett gammalt samhälle som andra nu ville ha bort”.

Den stora ironin när det gäller liberalernas kravaller i Sverige var att Oscar I, vars avgång de krävde, var liberal och för reformer på den tiden. Följden av Marsoroligheterna blev att kungen slog ner upploppen – och blev konservativ. I Dikt och data berättar Olof Nordberg och Ulf Wittrock dessutom att när Oscar blev kung av Sverige-Norge år 1844 hade många hoppats på utökad frihet under hans regeringstid. Detta faktum ökar ironin ytterligare.

Liberalismen försvann dock inte. Nordberg och Wittrock nämner även att ”liberala frihetsidéer och nationell nordisk entusiasm vävdes samman i lyriken från denna tid”. Vad Nordberg och Wittrock beskriver här i citatet är skandinavismen.

Skandinavismens svenska litteratur

Det kan verka underligt idag att liberalism och nationalism kunde gå hand i hand, men från början av 1840-talet och fram till 1864 var det annorlunda. Vad skandinavismen strävade efter, enligt Hedenborg och Kvarnström, var ett enat Norden. Denna strävan är tydlig i Strandbergs dikt ”Vaticinium”, där man kan finna följande vers:

”O, en afton kanske stiga
Vi ombord och dristeliga
Draga öfver saltan haf:
Solen sjelf vi ta på sängen,
Tegen sucka skall, och ängen
Bågna under hofvars traf.
Blott ett handslag vi begära –
Och från bröderna, de kära,
Med ett dråpligt hugg vi skära
Alla deras remmar af.”

Vad som skildras i denna vers är hur de svenskar som var anhängare av skandinavismen ville befria Finland från Ryssland.

Artikeln fortsätter

Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Dela artikeln

Materialet är upphovsrättsskyddat. Du har tillstånd att citera fritt ur artiklarna förutsatt att källa (www.nyatider.se) anges. Foton får inte återanvändas utan Nya Tiders tillstånd.

Relaterat

Nordens tidiga konst

Nordens tidiga konst

🟠 HISTORIA Vid sidan av den kristna konsten på den europeiska kontinenten fanns den nordiska djurornamentiken. Ornamentik är utsmyckningar på byggnader, keramik, vapen, smycken och spännen. I Norden skapades djurornamentik från cirka 375 e.Kr. till 1100-talet. Vad som gör denna ornamentik speciell är att den inte utvecklades i en stadskultur, utan av ett folk som levde sida vid sida med djur och natur.

Läs även:

Frejas kärva motpol

Frejas kärva motpol

🟠 HISTORIA Inom den nordiska mytologin förekommer olika gudar och jättar och andra väsen. En av dessa är jättedottern Skade, som fungerade som en motpol till Freja. Det finns en hypotes om att namnet Skandinavien har sin grund i Skades namn.

Kvinnan från Barum

Kvinnan från Barum

🟠 HISTORIA Länge kallades hon för Bäckaskogskvinnan och hon blev en rikskändis. Hon levde för cirka 9 000 år sedan, och hennes skelett är ett av det bäst bevarade från Maglemoseperioden under jägarstenåldern.

Lät adeln mörda Engelbrekt?

Lät adeln mörda Engelbrekt?

🟠 HISTORIA År 1436 – antingen i slutet av april eller början av maj – mördades rikshövitsmannen och upprorsledaren Engelbrekt Engelbrektsson av sin egen småsven (page) och väpnare Måns Bengtsson (Natt och Dag). Motivet är än idag ett mysterium, men olika teorier finns. Såvitt man vet straffades han aldrig och blev, bland annat, lagman.

Metersystemet infördes efter franska revolutionen i enlighet med upplysningstidens ideal, men också för att göra sig av med mått som fot och aln, som utgick ifrån en monarks kroppsmått. Bilden visar holländska historiska kopior av de franska originalmåtten: en standardmeter av järn från 1799 med fodral, rörformade volymmått i koppar från 1829 samt en standardkilogram i koppar (längst till höger). Foto: Wikipedia/Rijksmuseum, Amsterdam

150 år med metern

🟠 HISTORIA Den 20 maj 1875 var Sverige bland de första länderna att ratificera meterkonventionen i Paris. Tre år senare infördes metersystemet officiellt i vårt land.

Nyhetsdygnet

Senaste numret

Nya Tider är den enda tidningen som bemöter systempressens lögner i deras eget format: på papper. Sedan grundandet 2012 granskar Nya Tider den politiska korrektheten och berättar hur verkligheten ser ut bakom systemmedias tillrättalagda version. Tidningen utkommer med en nätutgåva två gånger i veckan och ett magasin varannan vecka.
Vávra Suk
Chefredaktör

Guldbaggegalans förfall

🟠 KULTUR Guldbaggegalan har länge varit något jag har sett fram emot och njutit av, att först se filmstjärnor anlända på röda mattan och sedan följa prisutdelningen med spänning, ledd av en rolig konferencier. Numera är det dessvärre plågsamt att se den, bland annat på grund av vulgärt språk och politisk propaganda. Den första och sista delen leddes i år av okända afrikaner som hade ett vulgärt språk, med uttryck som ”What the fuck!”

Legender: Bakom kulisserna av myterna som styr oss

🟠 KULTUR I en värld mättad med info-fiction – virala inlägg på X, blockbusters eller valkampanjer – är legender inte längre berättelser från förr. De är en industri, en strategisk konst, som Bruno Fuligni avslöjar i sin bok ”Le Bureau des légendes décrypté”, där han utforskar spioners tekniker för att skapa trovärdiga täckmantlar. ”Le Bureau des légendes” är den franska titeln på TV-serien ”Falsk identitet” som sändes i SVT 2016.

Jättevargen ylar igen

🟠 Forskare: Första utrotade djuret återskapat Tre jättevargar påstås vara de första återskapade exemplaren av en utdöd djurart. Företaget bakom kritiseras dock för att presentera genmodifierade hybrider, som bara delvis har de utdöda generna, men samtidigt visar deras tekniska framsteg att det är möjligt att återskapa arter – men även att genmodifiera människor.

Satsa på ett eget örtapotek i år!

🟠 Nu har vi vintern bakom oss och våren har redan deklarerat sin ankomst. Redan lyser de små snödropparna bland löv och snö. Det är nu det frusna börjar få liv igen. Snart kan vi se de första små nässelskotten titta fram. Och nu kan vi börja så våra frön, visserligen inomhus än så länge, men bara känslan av att det är på gång är fantastisk. Man blir glad bara av att titta på de färgsprakande fröpåsarna.

Annonser

Logga in på ditt konto

Genom att fortsätta surfa vidare på hemsidan godkänner du vår integritetspolicy.