Skip to Content

Kristelig Folkepartis partiledare Knut Arild Hareide debatterar med statsminister Erna Solberg i Stortinget. Foto: Stillbild Youtube

Norsk partiledare liknas vid Judas – fäller regeringen i november?

Digital utgåva

Kristelig Folkepartis (KrF) partiledare Knut Arild Hareide, har brutit samarbetet med den borgliga regeringen och vill bilda ny regering med Arbeiderpartiet (Ap). Splittring i KrF och kupphot från alternativmedia kan dock rasera hans planer.

Publicerad: 18 oktober, 2018, 19:31

  • Svenska

Läs även

Under september och oktober har Knut Arild Hareide som är partiledare i Kristelig Folkeparti fört samtal med oppositionen och främst Arbeiderpartiet om samarbete, trots att hans parti utgör stödparti åt den borgliga regeringen. I slutet av september bestämde sig Hareide på eget bevåg för att gå steget ut, men sitt parti tillfrågar han först på en extrapartistämma den 2 november. Partiet och Stortingsgruppen på åtta ledamöter står helt delade i regeringsfrågan.

Samtidigt rasar ilskna debattörer över Hareides förräderi mot den borgliga regeringen. Inte minst inom hans eget parti KrF stiger motståndet mot honom och många i Norge börjar öppet likna Hareide vid Judas. KrF som efter ett katastrofval räddades över fyraprocentsspärren tack vare taktikröstande Høyreväljare, (KrF fick 4,2 procent i förra höstens val) har så här långt fortsatt att vara stödparti åt Erna Solbergs regering där Høyre, Fremskrittspartiet och sedan januari i år även det liberala mittenpartiet Venstre ingår. KrF ligger för tillfället över fyraprocentsspärren i vissa mätningar, medan Venstre fått betala priset för att ha gått in i regeringen med ett klart tapp i opinionen. Venstre stod förra valperioden utanför regeringen och hade rollen som stödparti, men efter förhandlingarna i vintras blev de en del av regeringen, medan KrF inte ville deltaga utan istället förblev stödparti. Men nu har KrF-ledaren alltså ändrat sig.

Gav ut en bok med värdegrundsformuleringar

En del debattörer menar att Hareide är från vettet som söker samarbete med dem som mest rabiat bekämpat KrF:s politik. Den kristna värdegrund och den traditionella familjepolitik som KrF står för, skiljer sig radikalt från den värdegrund som Ap, Socialistisk Venstre (SV), Miljøpartiet De Grønne (MDG) och Rødt står för. Men Knut Arild Hareide försvarar sig med att hans löfte till väljarna var att inte gå in i en regering tillsammans med FrP. Dessutom gav han ut en bok under september ”Det som betyr noe”, där han uttrycker sig uppskattande om Arbeiderpartiet: ”ansvaret samhället har för de svagaste förenar våra två partier”. På ett annat ställe i boken tar han avstånd från borgligheten: ”Individualismen vi finner i liberalismen på högersidan i norsk politik, bekymrar mig. Den gör envar till sin egen lyckas smed. Det leder till att fler står ensamma”. Boken slog ner som en bomb för många i partiet, dock inte riktigt för vice partiledaren Kjell Ingolf Ropstad som till media sagt att han hört Hareides resonemang under en tid och börjat ana vart han var på väg, han varnade till och med Hareide för konsekvenser av att gå för långt med sina nya idéer.

I slutet av september skall statsministern ha fått kännedom om budskapet i boken och ringde upp Hareide, men hon skulle då inte fått helt klart för sig att vägvalet var slutgiltigt, utan tog fasta på att Hareide vägde sina ord och att han var osäker på hur han skulle gå fram på sitt partis årsstämma som nu står för dörren. KrF:s vice ordförande Kjell Ingolf Ropstad var först inte heller han helt säker på vilket råd Hareide tänkte ge inför partistämman, men Ropstad själv hade redan under våren flaggat för Hareide om sin egen inställning, han anser att man inte skall överge regeringssamarbetet utan tvärtom bör KrF fördjupa det borgliga samarbetet.

KrF-ledaren Knut Arild Hareide har dock suttit i regering förr. Mellan 1998 och 2003 hann han med att vara först politisk rådgivare inom kyrko- utbildnings- och forskningsdepartementet, sedan statssekreterare på finansdepartementet och till sist biträdande statsråd i miljödepartementet. Att åter få del i regeringsmakten intresserar honom trots att partiet är väldigt litet. Den 28 september talade han om för partiledningen eller ”landsstyret” att han avser att ta in partiet i en regering och att det bästa alternativet är tillsammans med Senterpartiet och Arbeiderpartiet. Att han sökt samarbete vänsterut skapade genast starka reaktioner i partiet och det kallades in till ett extraordinärt landsmöte. De två vice partiledarna Kjell Ingolf Ropstad och Olaug Bollestad, ställer sig emot Hareides vision och uttalar att de hellre vill in i den befintliga borgliga regeringen med Høyre, Venstre och Fremskrittspartiet.

Artikeln fortsätter

Denna artikel är en del av den elektroniska utgåvan av Nya Tider. Är du prenumerant kan du logga in för att fortsätta läsa.

Inte prenumerant? Teckna en prenumeration här.

Vi kan tyvärr inte erbjuda allt material gratis på hemsidan, bara smakprov som detta. Som prenumerant får Du inte bara tillgång till hela sidan och vår veckotidning, Du gör också en värdefull insats för alternativ press i Sverige, som står upp mot politiskt korrekt systemmedia.

Daniel Rondslätt

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Polen: Nationalkonservativa PiS behåller makten

UTRIKESDen 13 oktober 2019 hölls val till Polens parlament, som består av två kammare: Sejmen och senaten. Varje röstande kan avge en röst på varje kammare. Resultatet var i stort i enlighet med prognoserna. Det innebär att sittande regerings-listan Lag och rättvisa (PiS) fick knappt 44 procent av rösterna till sejmen. Huvudalternativet till PiS, den vänsterliberala Medborgarkoalitionen fick hela 17 procent mindre röster och slutade på drygt 27 procent.

Storbritanniens värste pedofil mördad

BROTT OCH STRAFFRichard Huckle, 33, hittades den 13 oktober död i sin fängelsecell, knivhuggen till döds av en annan fånge. Så slutade livet för den man som kallats för Storbritanniens värste pedofil.

Betalda klimataktivister finansieras av Soros

Den snabbt växande vänsterextrema klimataktivistorganisationen Extinction Rebellion har genom interna dokument avslöjats att betala sina ledande aktivister med stora summor pengar. Pengar som doneras till dem bland annat av välbärgade personer. Nya Tider har kommit över dokument som visar att en av dessa är finansmannen George Soros.

Polen visar vägen

UTRIKESSöndagen den 13 oktobers val till det polska parlamentet (Sejm) och Senaten ledde till en seger för de polskvänliga, det vill säga äkta europeiska värderingar. Enligt beräkningar i skrivande stund fick partiet PiS drygt 43 procent av polackernas röster. Det innebär en komfortabel övervikt i landets parlament.

Regeringsfientliga oroligheter i Irak: Kanske på anstiftan av USA

UTRIKESOroligheter pågår i Irak och de upproriska kräver presidentens avgång. Källor utanför systemmedierna hävdar att USA är anstiftare till oron och att skälet är amerikanskt missnöje med en president som för en i tilltagande grad självständig och USA:s intressen motsatt politik. En brittisk veteranpolitiker gör en egen analys: Oroligheterna håller på att få tyngdpunkt bland shiiterna.

Saudiska markstyrkor tillintetgjorda

UTRIKESHouthi-rörelsen, som sedan 2015 kämpar mot den saudiskledda militära interventionen av Jemen, har genomfört ett storskaligt bakhåll på gränsen till södra Saudiarabien som resulterat i massiva förluster för Riyadh och dess allierade. Tusentals saudiskledda koalitionssoldater dödades, skadades och tillfångatogs. Det skedde mindre än två veckor efter houthiernas förödande luftattack den 14 september mot två mycket viktiga oljeanläggningar i Saudi­arabien, vilket i ett slag halverade oljediktaturens export. Västmedia har valt att ignorera eller tona ned den historiska nyheten.

Finska journalister ville byta namn på Negerön – staten stoppar namnbytet

UTRIKESI Finland har Norra Karelens journalistförening länge varit obekväma med namnet på journalisternas egen rekreationsö – Negerön. I februari beslutade journalisterna på sitt årsmöte att namnet är kränkande och därför ska bytas. Men nu meddelar Lantmäteriet i Finland att något namnbyte inte kommer att beviljas. Beslutet går stick i stäv med den bedömning som Lantmäteriet i Sverige gör, som nyligen tog bort det sista ortsnamnet med ordet ”neger”.

Frankrikes sista hälsning till de mördade poliserna

UTRIKESTisdagen den 8 oktober, i ett regnigt Paris, samlades representanter för de olika polisavdelningarna, regeringsmedlemmar samt vänner och anhöriga till de fyra stupade poliserna. Stupade, därför att de dödades på sin arbetsplats. Ceremonin hade en oerhört känsloladdad karaktär. Från BFM TV:s studio hördes snyftningar, någon av kommentatorerna hade svårt att hålla tillbaka sina känslor. Fegt och konformistiskt väljer svensk media att dölja denna händelse i ett flöde av medialt brus.

Gå till arkivet

Send this to a friend