Skip to Content

Både äpplen och fläderbär innehåller C-vitamin och antioxidanter som är bra för immunförsvaret. Fläderbär ska dock inte ätas råa då de kan vara giftiga, men är helt ofarliga att äta om de kokas. Foto: Nya Tider
HÄLSA

Nu är det dags att stärka immunförsvaret

PappersupplaganNya Tider v. 40

Det är en god idé att börja tänka på att stärka sitt immunförsvar inför höstens och vinterns förkylningar. Det gör man på flera olika sätt. Rätt kost är oerhört viktig, rätt vitaminer, mineraler och antioxidanter ger ett bra skydd, men även sådant som regelbunden motion, vila och sömn aktiverar och stärker vårt immunförsvar.

Publicerad: 8 oktober, 2018, 12:54

  • Svenska

Läs även

Hösten är en vemodig tid på många sätt, när all sommarens grönska och prakt vissnar och förmultnar, och naturen förvandlas och blir färglös. Dagarna blir kortare och kortare, och mörkret blir längre och längre. Och det är bara inledningen till den ännu mörkare och kallare vintern. Därför är det viktigt att vi redan nu börjar rusta oss så vi klarar oss inför kommande influensor, virus- och bakteriesjukdomar och andra otrevligheter som vi vet medföljer vintern.

Vårt nordiska klimat är speciellt och ju mer vi rustar oss för att klara av mörkret och kylan och allt vad det innebär, ju bättre går det. Vi behöver även rusta oss för det kalla och mörka politiska klimatet, så vi har alla anledningar att stärka vårt immunförsvar på alla plan och fronter. Vi har två olika immunförsvar, det vill säga kroppens naturliga försvar för att bekämpa infektioner.

Det ena är medfött, det nativa immunförsvaret. Det är kroppens första försvarslinje. Det andra är det förvärvade adaptiva immunförsvaret och det behöver längre tid för att mobilisera.
Immunförsvaren behöver stöttas, stärkas och aktiveras. Det görs bland annat genom fysisk aktivitet, gärna raska promenader i naturen, sömn (studier har visat att personer som sover mer än sju timmar per natt drabbas mer sällan av förkylningar), vila och avkoppling. Och att förse kroppen med rätt näring, vitaminer och mineraler är naturligtvis oerhört viktigt.

Ett vitamin som är nödvändigt för ett välfungerande immunförsvar är D-vitamin. Det har effekter på bägge immunförsvaren. Den här hösten har nog de allra flesta som hade möjlighet att vistas ute i sommar goda nivåer. Solen är den allra främsta D-vitaminkällan, och denna sommaren bjöd på ovanligt mycket solsken.

Vitaminet lagras i våra kroppar och räcker en bra bit in på hösten för oss. Det sägs att det är lagom att börja med tillskott av D-vitamin i oktober och fortsätta med det till och med mars månad året därefter.

Att få i sig tillräckliga mängder med C-vitamin är ett måste för ett fungerande immunförsvar. Det behövs för att aktivera och stimulera bildandet av vita blodkroppar, stimulera produktionen av antikroppar och för att bekämpa virus. Torkade nypon är det livsmedel som är mest C-vitaminrikt. Annars innehåller alla frukter och bär C-vitamin.

Timjan-te har druckits i årtusenden för att skänka mod och styrka, sägs det. Enligt en egyptisk legend kan timjan till och med jaga bort onda andar. Bevisat är emellertid att örten innehåller kraftfulla antioxidanter, vilket gynnar vårt immunförsvar. Foto: Nya Tider

Svarta vinbär sticker ut med en ovanligt hög halt. Äpplen innehåller C-vitamin, men även en rad andra ämnen som bidrar till vår hälsa. Det gamla talesättet ”Ett äpple om dagen håller doktorn borta” är nog inte fel. De är definitivt bra för vårt immunförsvar. Men välj svenska ekologiska äpplen, de innehåller mest C-vitamin.

Zink är det mineral man framför allt tänker på när det gäller att bekämpa och förebygga förkylningar. Det har viktiga virusdödande egenskaper, och finns bland annat i ostron, vetegroddar och torkade sesam- och pumpafrön.

Även antioxidanter är nödvändiga för kroppens immunförsvar. Vårt immunförsvar använder antioxidanter för att neutralisera fria radikaler/­oxidanter som kan skada oss. De finns bland annat i frukter och bär. Särskilt höga halter finns i blåbär, nypon och hallon. Men även grönt te innehåller stora mängder antioxidanter. Kakao är också en populär antioxidantkälla.

Vissa födoämnen och örter har visat sig stärkande och är även gynnsamt att inta om man ändå skulle bli sjuk. Här kommer till exempel fläderbär in i bilden. Flertalet vetenskapliga studier har visat det som människor har anat sedan länge, nämligen att fläderbär har goda effekter vid förkylningar och influensa, särskilt när det gäller hosta och infektion i de övre luftvägarna.

Fläderbär har använts flitigt inom folkmedicin. Vitlök är ett annat väl beprövat födoämne, som är känt för att stimulera immunförsvaret.

Även örtteer med pepparmynta, timjan, rosmarin och salvia med flera, har använts i långa tider. Pepparmynta innehåller till exempel mycket C-vitamin, och timjan har länge ansetts som ett ypperligt medel mot luftrörsbesvär, och många örter är bakterie- och virusdödande. Men faktum är att även mysfaktorn som infinner sig när vi dricker te gjorda med våra vanliga örter i kryddträdgården, kan ha en läkande och stärkande funktion.

Vi ska inte underskatta trivseln när det gäller att tillfriskna från sjukdomar eller att stå emot dem. Vi mår bättre när vi vistas i harmoniska, trevliga miljöer. Att ordna det lite extra mysigt när vi är sjuka är därför inte fel.

Att använda den vackraste temuggen vi har när vi dricker ett väldoftande örtte, att tända ljus, omge oss med gröna växter och att ordna med andra mysiga detaljer kan faktiskt förkorta sjukdomstiden.

Sist men inte minst gör ett gott humör susen. Det kan vara bra att aktivera det nordiska sinnelaget som genom tidernas gång utvecklat en förmåga att inte ge upp vid motgångar. Och faktum är att efter vintern kommer våren…

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Arkitekturen – nästa stora kulturstrid i Sverige?

REPORTAGEModernister och vänsterpolitiker menar att försök till demokratisk styrning över offentlig arkitektur är att jämföra med Nazityskland. Och de klassiska stilar som europeiska arkitekter har förfinat under tre tusen år för med sig otäcka värden. Men när allt fler förespråkare av de klassiska skolorna nu höjer sina röster så står modernisterna inte längre oemotsagda. Bland andra Sverigedemokraterna driver aktivt på med egna förslag på klassiska byggnader. ”Prisbilden är alltid högst där det inte är modernistiskt, många tycker att äldre arkitektur är väldigt vacker”, förklarar Peter Wallmark, gruppledare för SD i Stockholm.

Ett nytt skattesystem – AfS-förslag får stöd från Finanspolitiska rådet

ANALYSDiskussionen om ett nytt skattesystem, som skall förenkla och effektivisera skatterna, har pågått under ett antal år i Sverige. Det nuvarande systemet infördes på 1990-talet för att göra skatterna mer rättvisa, men efter mer än 500 ändringar sedan införandet har det vuxit ut till en hydra som ingen har kontroll över. Behovet av en rejäl reform finns alltså. När Alternativ för Sverige 2018 lanserade ”platt skatt” som idé, var det inte många som reagerade, men nu har Finanspolitiska rådet tagit upp idén.

Fornnordiska sagor – hisnande äventyr och burlesk humor

INTERVJULars Ulwencreutz har lett arbetet med att sammanställa och även översätta många av de fornnordiska sagorna till modern svenska – flera har aldrig publicerats på svenska tidigare. Resultatet blev ett imponerande verk i tre band, den första kompletta samlingen av dessa berättelser om hjältar och kungar, skatter och härnadståg. För Nya Tider berättar Lars att utan vår historia är vi ingenting, vi behöver vår kultur och vår historia. Och det är en fascinerande saga.

Biståndsmyndigheten Sida slipper Botkyrka-flytt

INRIKESDet blir ingen flytt av biståndsmyndigheten Sida från välbärgade Östermalm i Stockholms innerstad till mångkulturella Botkyrka söder om Stockholm. Det uppger bland annat Fastighetstidningen. Skälet sägs officiellt vara brist på ändamålsenliga lokaler, men Nya Tider kan även avslöja att en annan orsak sannolikt är viktigare, nämligen att en enkät från början av 2019 visade att myndigheten riskerade att förlora var fjärde anställd om flytten blev av.

Utan kulturarbetare är högern chanslös

OPINION: KARL MIKAEL LARSONSvenska staten strör hundratals miljoner över kulturbranschen. Flera gånger varje år. Bara för att rätt kultur ska produceras, publiceras och iscensättas. Ingen bransch är lika politiserad. Veckans debattör Karl Mikael Larson (fd Fredrik) synar kulturbranschen.

Spengler i sidobelysning

KULTURVi känner alla till Oswald Spenglers storverk, Västerlandets undergång (1918-1922). En tegelsten som skisserar den historiska utvecklingen i hela världen utifrån vissa synvinklar, såsom att kulturerna utvecklas och fulländas separat. Någon övergripande ”civilisationens frammarsch” anses inte finnas. Och vår del av världen, Västvärlden eller den faustiska kulturen, tecknas såsom att den uppstått på medeltiden, blomstrat under barocken och nu går mot sitt slut. Visionen kan kritiseras på många punkter men Spengler har förvisso stilen att framställa allt detta medryckande. Och då kan man fråga sig: vilka tänkare påverkade honom i den vision han hade?

Hemmet på frammarsch

KULTUR OCH TRADITIONTänk att hemmet har blivit en så viktig plats i dessa coronatider. Vill man göra nytta för sina medmänniskor ska man stanna hemma. Det är länge sedan hemmet betydde så här mycket som det gör just nu. När man inte kan eller får bjuda hem släktingar och vänner drabbas de flesta människor av någon slags uppvaknande och börjar se på sitt hem med nya ögon.

Finns det numera en svensk intelligentia?

ANALYSFörr fanns en bildad klass, men Sverige gjorde sig medvetet av med den. Vad utgör då den ”intelligentia” vi har i dag, den som Karl-Olov Arnstberg nämner i sin debattartikel i Nya Tider v. 23/2020? Sophie Kielbowska redogör för hur det gick till när Sverige förlorade sin bildning och vad som blev resultatet.

Gå till arkivet

Send this to a friend