Skip to Content

Nu på svenska. Alexandr Dugin är en av de mest välkända författarna i Ryssland. Nu har hans bok Eurasian Mission: An introduction to Neo-Eurasianism översatts till svenska. Foto: Nya Tider
RECENSION

Ny bok på svenska om kampen mot den liberala moderniteten

Alexandr Dugin är en rysk akademiker som blivit världskänd för sina många böcker om filosofi och geopolitik, och inte minst för sin skarpa polemik mot den liberala moderniteten. Nu finns hans manifest Eurasian Mission: An introduction to Neo-Eurasianism i svensk översättning, utgiven av AlternaMedia. Beställ boken här.

Publicerad: 22 september, 2017, 17:47

  • Svenska

Läs även

Det kan inte sägas annat än att Alexandr Dugin är en man med ett uppdrag. Till skillnad från många andra akademiker, vilka är tillfreds med att ägna sig åt sin forskning inom universitetsmiljöerna, är Dugin en man som engagerat sig i sin tids avgöranden. Marxisten Louis Althusser brukade säga att han ”intervenerade” när han gjorde inlägg i 1970-talets ideologiska debatter. Att tala om att intervenera verkar rimligt också i det här fallet. Dugin vill sätta sin prägel på samtidsutvecklingen genom akademiskt arbete kombinerat med politiskt engagemang.

Kärnan är kritik av den nyliberala världsuppfattningen, som han ser som identisk med all makt samlad till en pol – den amerikanska hegemonin inom den internationella sfären.

Den nya översättningen med den svenska titeln Ryssland och Europa – för en multipolär värld: en introduktion till nyeurasianism (AlternaMedia, 2017) är en samling texter skrivna av Dugin i olika sammanhang, samt intervjuer med honom, där han beskriver nyeurasianismens historia, budskap och framtidsvision.

Kärnan är kritik av den nyliberala världsuppfattningen, som han ser som identisk med all makt samlad till en pol – den amerikanska hegemonin inom den internationella sfären. Mot maktkoncentration ställer han en multipolär värld, där makten är delad mellan många regioner, som han redogör för förvånansvärt detaljerat. Mot den nyliberala världsordningen ställer han gemenskap och identitet, även om han anser att till exempel nationaltanken är överspelad.

Även om Dugin inte är nyeurasianismens upphovsman är han som rörelsens internationelle ledare och huvudsaklige ideolog i hög grad ansvarig för att nyeurasianismens förståelse av världen ser ut som den gör. Ideologin har sin egen förståelse av koncept som civilisation, etnicitet, geopolitik, modernitet, kapitalism, andlighet och så vidare. I linje med detta har man också dragit till sig medarbetare från en rad akademiska fält; allt från statskunskap och sociologi till lingvistik.

Det finns som nämndes ovan en starkt kritisk funktion i det nyeurasiatiska ramverket som i första hand riktas mot den liberala moderniteten, och där liberalismen explicit pekas ut som fienden. Kritiken som Dugin framför har som utgångspunkt att flera av de funktioner som inryms i det liberala konceptet – marknadsekonomi, individualism, amerikansk maktpolitik, anti-traditionalism – är förödande för den globala mångfalden av världens unika identiteter.

Identitetsbegreppet är viktigt för Dugin och det är någonting som han kontinuerligt återkommer till under bokens gång. Dugins framställning gör ibland diskussionen väl akademisk, men hans poäng är egentligen lättfattlig. Vad Dugin vill säga är att individer existerar inom ett sammanhang som är rotat i särskilda historiska omständigheter. Det går inte att komma fram till ett genuint identitetsbegrepp som går bortom dessa omständigheter. Dugin tar dessutom begrepp som civilisation, kultur och historia på större allvar än vad det lämnas utrymme till inom det liberala ramverket. Inom liberalismen framstår dessa storheter som flyktiga och som att det är upp till var och en att lägga dem åt sidan för att exempelvis agera smidigare på en marknad.

För Dugin är identitet inte förhandlingsbart. En sak som är viktig att förstå med nyeurasianismen är att den är rotad i den strukturalistiska filosofin. Det får konsekvensen att dess företrädare betraktar enskilda kulturer som i någon mening slutna och självrefererande. Den standard som är absolut inom en kultur behöver inte ha någon bäring inom en annan, och sett från Dugins utblick är detta sätt att se på saken helt rimligt. Dugin avvisar varje uppfattning om att kulturer skulle kunna jämföras med varandra och att skillnad skulle utgöra en grund för värdesättning. Det är i förlängningen denna uppfattning som leder honom till konfrontation med den liberala moderniteten och den pågående globaliseringsprocessen.

Den liberala moderniteten vill se en form av likriktning genom globaliseringsprocessen i vilken identiteter som inte passar i schematiken helt enkelt måste utmönstras. För Dugin ser detta ut som en konflikt mellan å ena sidan atlanticism och å andra sidan nyeurasianism. Atlanticism är ett uttryck för angloamerikansk kultur där betoningen ligger på kommers och individualism. Det är också grunden i idén om den multipolära världen.

Dugins argumentationslinje följer tesen att nyeurasianismen företräder en mer jämlik värld, där olika grupper ska kunna existera sida vid sida, utan att spänningsförhållanden ska leda till politisk eller kulturell dominans.

Dugin uttrycker det som följande: ”Det finns lika många normsystem som det finns samhällen. Med andra ord är endast en norm allmängiltig: frånvaron av ett likformigt standardmått för alla, tillsammans med friheten och rätten att välja.” (sid. 145)

Kritiken mot de västerländska värderingarnas universella anspråk är med andra ord en huvudlinje i Dugins filosofiska ramverk. Precis därför är det intressant att notera att han trots denna aversion mot Väst i hög grad står i intellektuell skuld till ett flertal europeiska tänkare. Det rör sig om en ledande företrädare för den traditionella skolan som René Guenon. Också sociologen Vilfredo Pareto nämns som betydelsefull av Dugin.

Halford Mackinder och Carl Schmitt, vilka båda skrev utförligt om geopolitik, nämns inte helt oväntat. Den franska nya högerns huvudman, Alain de Benoist, hyllas av Dugin i de mest entusiastiska ordalag. Det verkar närmast som att nyeurasianismen i högre grad stödjer sig på europeiska intellektuella än på ryska sådana.

Dugins idéer har också fått ett entusiastiskt mottagande i Västvärlden. En anledning till detta kan vara att det också i Västvärlden finns en växande kritisk tendens mot flera av de fenomen som Dugin gisslar i sina böcker. I synnerhet den liberala modernitetens universella anspråk och den amerikanska maktpolitiken som under årtionden skapat osäkerhet världen över.

Den 13 september hotade till exempel USA:s finansdepartement att ”skära av Kina från dollarhandeln” om de inte deltog i sanktionerna mot Nordkorea. Det är bland annat sådana hot om att använda sin globala dominans för att tvinga igenom sin vilja som motiverat bildandet av BRICS, samarbetet mellan Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika, i syfte att ta fram finansiella strukturer som ska vara oberoende av USA. Allt i Dugins anda.

Vare sig man gillar Dugins idéer eller inte, och oavsett om man ser Ryssland eller USA som ett hot, så är hans tankar viktiga att känna till. De är i högsta grad med och påverkar den värld vi ser omkring oss, dess regionala konflikter liksom utvecklingen på ett globalt plan.

Boken kommer att lanseras på Bokmässan i Göteborg den 30 september.
Beställ boken här.

Anton Stigermark

[email protected]

Håll god ton och ett vårdat språk i kommentarerna. Olagligt innehåll är så klart förbjudet och kommer att resultera i avstängning från vårt kommentarsfält.

Om du har blivit godkänd för att lägga upp kommentarer utan förhandsgranskning från tidningens sida är det du själv som är ansvarig för innehållet. Det innebär att Nya Tider kan tvingas att medverka vid brottsutredning vid ett eventuellt åtal.

För förhandsmodererade kommentarer ber vi om tålamod. Vi går löpande igenom kommentarer men det kan beroende på tid på dygnet dröja flera timmar innan vi hinner titta på den.

Vi förbehåller oss rätten att radera kommentarer som innebär förtal, är kränkande, innehåller grovt språk eller helt enkelt är irrelevanta.

Berättelser om Sveriges förfall och absurditeter

BOKRECENSIONKaterina Janouch gjorde sig först ett namn som sexolog, men är sedan några år en välkänd systemkritiker. Det är som sådan hon i boken Flykten från folkhemmet, en tredje del i hennes serie om det samtida Sverige, gör nedslag i ett land som frenetiskt raserar sin egen välfärd och vill byta ut den befolkning som skapat ett en gång framgångsrikt land.

Kal­lakrigsnostalgi

KULTURDet kal­la kriget utkämpades cirka 1947-1991. Det var på många sätt en icke-händelse för Sveriges del. Vi var indragna i kal­la kriget men inga slag utkämpades, inga stupade. Det skedde på andra håll, där stormakterna stred via ombud. För oss var det en fråga om att vara beredd på krig, att ha en försvarsmakt redo för insats om det värsta hände – om fienden invaderade oss. Men detta hände aldrig. Trots det kan kal­la kriget vara värt att studera. Som i denna svenska bok.

Människans älskade trädgårdar

KULTURVi öppnar den grönmålade grinden och stiger in i en ljuvlig täppa. Bredvid ingången stoltserar en av de bästa skyddsväxter man kan tänka sig, Isopen, med klara blå blommor. Trädgården är en skyddad plats. En värld av dofter, färger, friskhet, där bin och humlor surrar. Färggranna fjärilar kretsar kring blommor av alla slag. En trädgård blir gärna ett smultronställe. En plats dit vi återvänder eftersom vi mår bra av att vara där. Vi får känna oss som en del av något större. En plats där himmel och jord möts. Följ med på en vandring genom trädgårdens historia. Vi börjar med att lyssna till samtalet mellan en kung och hans rådgivare.

Profilerna berättar: Därför behövs Alternativa bok- och mediemässan

ALTERNATIVA BOKMÄSSANDatumet för den Alternativa bok- och mediemässan i Stockholm har flyttats till den 26 september, då arrangörerna Education4future hoppas att förbudet mot folksamlingar ska vara upphävt. Då ska ett antal författare, opinionsbildare och aktörer inom alternativa medier samlas under temat ”Journalistik och yttrandefrihet” för att träffa varand­ra och möta besökare. Flera av de inbjudna talarna och paneldeltagarna menar att den traditionella Bokmässan i Göteborg har blivit en intolerant vänsterbastion, och välkomnar detta initiativ som en möjlighet att fortfarande tala fritt och träffa and­ra med samma engagemang. Nya Tider har talat med sex av deltagarna om hur de ser på mässan och den roll som den kan fylla.

Välkommen till Östersjöns pärla!

INRIKESVill man uppleva något utöver det vanliga kan man åka till Bornholm, menar Alf Ronnby som rekommenderar en resa till ön för dem som fortfarande har semester kvar. Ökulturer är speciella och Bornholm, som också kal­las bland annat Östersjöns pärla kan erbjuda det mesta av danskt ”ö-gemyt” med korsvirkeshus, danska krogar, vita stränder, branta klippor och fiskehamnar.

En samtida hjältesaga

KULTURBOKRECENSION: I en tid av mediokra, internetfixerade företag framstår Elon Musk och hans företag som mer fantasieggande. Ty han bygger elbilar och rymdraketer. Han är en för det tidiga 2000-talet ganska unik man, en visionär som därtill kan skapa bärkraftiga företag av sina visioner. Lennart Svensson har läst en biografi om Musk.

Kronprinsessan Margareta – Stockholm slotts solstråle

KULTURHon blev aldrig drottning av Sverige, men under sin tid som kronprinsessa gjorde Margareta av Connaught ett djupt intryck på svenska folket. Hon grundade en hockeyklubb för damer, var initiativtagaren bakom en stödförening för synskadade och engagerade sig i hjälporganisationer under första världskriget. När hon dog 1920, endast 38 år gammal, sörjde hela landet.

Hollywood predikar, men bestraffas av publiken

KULTUR2010-talet har sett en stor mängd amerikanska filmer där huvudsyftet inte verkar ha varit underhållning, utan övertydliga försök att uppfostra publiken i de ”progressiva” värderingar som nu ska vara vägledande i Västvärlden. Den goda nyheten är att sådana filmer ofta bestraffas av sviktande publiksiffror och därmed låga intäkter.

Gå till arkivet

Send this to a friend